VÄrt samhÀlle Àr till stor del genomsyrat av skriftsprÄket. I vardagen möter vi stÀndigt det skrivna sprÄket, det finns dock mÄnga mÀnniskor som har svÄrigheter att lÀsa och skriva. Forskning kring lÀs- och skrivsvÄrigheter kÀnns dÀrför som ett stÀndigt aktuellt Àmne. Ur ett didaktiskt perspektiv pÄgÄr utveckling för hur skolan skall kunna hjÀlpa dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. Skolan har ett mÄl som innebÀr att skapa en skola för alla.

Detta examensarbetehandlar om barns uppfattningar om sin egen rörelse. Anledningen till denna undersökning Àr att barn i dagens samhÀlle Àr mer stillasittande och övervikten bland barn har ökat. Enligt lÀroplanen för förskolan ska förskolan strÀva mot att barn görs medvetna om vikten av god hÀlsa. Syftet med arbetet var att undersöka dels vad barn har för definition pÄ begreppet rörelse, dels undersöka hur barn upplever rörelsen pÄ förskolan och om de anser att det Àr viktigt med rörelse. Fjorton femÄriga barn intervjuades enskilt dÀr intervjun försöktes göras som ett samtal.

Syftet med studien var att fÄ en bredare bild av och fördjupad kunskap om ledarskap för första linjens chefer inom kommunal socialtjÀnst. För att nÄ chefernas egen upplevelse av sitt uppdrag som chef och ledare valde vi kvalitativ metod med intervju som redskap. Syftet var vidare att fÄnga upplevelsen av ledarskap i relation till organisationens förvÀntningar. Vi ville se om chefserfarenhet hade nÄgon betydelse. Vi stÀllde frÄgor som skulle fÄnga vad som upptar nya respektive erfarna chefer i deras uppdrag.

Syfte: I den nya lÀroplanen för grundskolan betonas vikten av kommunikation i matematik. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur elever upplever nyttan av kommunikation med varandra i matematik. För att pedagoger i skolan ska kunna stödja elever att utveckla förmÄgan att kommunicera i matematik tror jag att det Àr viktigt att ta reda pÄ hur deras tankar kring kommunikation och samarbete ser ut. Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka hur elevernas instÀllning till kommunikation i matematik, elever emellan, ser ut. Teori:Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och kopplingen mellan sprÄk och tanke har pÄverkat mitt eget arbete som undervisande lÀrare i matematik.

Bakgrund: Naturl?kemedel har l?nge anv?nts f?r att behandla symtom och sjukdomar globalt. De kan komplettera konventionell medicin och anv?nds av en majoritet av v?rldens befolkning. Idag ?kar anv?ndningen av naturl?kemedel i Sverige.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Att tidsperceptionen Àr pÄverkbar har tidigare pÄvisats. Studien syftar till att undersöka huruvida tidsperceptionen pÄverkar fartperceptionen, med hypotesen att nÀr interna taktgivaren gÄr snabbare uppfattas farten som lÀgre. 28 försöksdeltagare fick under fyra betingelser (Lugn, Stressig, Egen musik och Tyst) utföra tids- och fartestimationer under bilfÀrd. Inga signifikanta resultat pÄvisades ifrÄga om vare sig tidsperceptionen eller dess inverkan pÄ fartperceptionen. DÀremot skilde sig prospektiv estimation av medelfart Ät beroende pÄ betingelsen.

Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rÀtt att vara delaktig i sin egen vÄrd. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar ocksÄ att kvaliteten vid patientdelaktighet Àr i fortsatt behov av förbÀttring. De senaste Är har det börjat vÀxa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv pÄ delaktighet inom en svensk vÄrdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens frÄn publicerade studier angÄende patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vÄrdkontext.

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

PROFINET Àr en öppen standard för industriellt Ethernet, som uppfyller alla behov inom automation. PROFINET gör det möjligt att koppla in det befintliga fÀltbussystemet, till exempel PROFIBUS utan att det behöver Àndras, genom ett sÄ kallat proxy. PROFINET finns i tvÄ utförande PROFINET IO och PROFINET CBA, dÀr IO Àr en decentral lösning och CBA Àr en komponentbaserad lösning. PROFINET anvÀnder sig av tre olika kommunikationskanaler för att skicka och ta emot data. Detta gör att företag successivt kan gÄ över till PROFINET utan större omkostnader som det skulle innebÀra om hela anlÀggningen skulle behöva byggas om.

Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lÀrare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra hur lÀrarna pÄ förskolan tÀnker kring förskolebarnens utevistelse och Àven hur de ser den egna förskolegÄrden. För att synliggöra detta frÄgar vi oss vad lÀrarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lÀrande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar Àven hur lÀrarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gÀller utevistelse enligt lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belÀgen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.

Bakgrund: Fusioner har blivit en allt vanligare företeelse, inte minst bland svenska banker och försÀkringsbolag. VarumÀrken Àr ett annat aktuellt omrÄde och starka varumÀrken anses vara en av företagens viktigaste tillgÄngar. Stora forskarinsatser har gjorts om dessa tvÄ omrÄden men kunskapen om hur varumÀrken skall hanteras vid fusioner Àr fortfarande liten.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den varumÀrkesproblematik som uppstÄr vid en fusion hanteras av svenska bank- och försÀkringsföretag och utifrÄn detta ge en egen option pÄ hur denna hantering bör gÄ till.Genomförande: För att besvara syftet har vi utgÄtt ifrÄn litteratur och genomfört intervjuer med sex svenska bank- och försÀkringsföretag samt med tre varumÀrkeskonsulter och tre anstÀllda vid reklambyrÄer. UtifrÄn dessa intervjuer och den befintliga litteraturen har vi gett en egen option pÄ hur varumÀrkeshanteringen vid fusioner bör bedrivas.Resultat: Vad företag mÄste göra innan en fusion Àr att se över om de kÀrnvÀrderingar som finns i respektive varumÀrke gÄr att kombinera, samt om en lösning pÄ varumÀrkeshantering som Àr acceptabel bÄde för företagens anstÀllda och kunder kan nÄs. Kan en acceptabel lösning pÄ dessa frÄgor nÄs Àr en fusion möjlig.

ABSTRACTSyftet med denna studie var att undersöka och jÀmföra dygnsvÄrdsplacerade ungdomars syn pÄ och tal om familj och förÀldraskap utifrÄn tre olika familjeperspektiv; den biologiska familjen, familjehemmet och egen framtida familjebildning. OcksÄ att undersöka vad de tycker Àr viktigt gÀllande förÀldraskap och vilka förÀldrapraktiker de beskriver utifrÄn de olika familjeperspektiven. Det empiriska materialet har utgjorts av livshistorieintervjuer med dygnsvÄrdsplacerade ungdomar som initialt genomfördes inom ett forskningsprojekt kallat YiPPEE, och som syftade till att studera faktorer som kan underlÀtta för ungdomar i samhÀllsvÄrd att fortsÀtta till högre utbildning efter grundskolan. Eftersom intervjuerna har haft ett annat syfte frÄn början Àr ungdomarnas tal om familj och förÀldraskap vÀldigt varierande, men studien har ÀndÄ kunnat pÄvisa skillnader i vilka förÀldrapraktiker ungdomarna anvÀnder sig nÀr de talar om förÀldraskap utifrÄn de olika familjeperspektiven. Vad gÀller egen framtida familjebildning visade sig struktur och stabilitet, d.v.s.

UtifrÄn denna undersökning och resultat kan man dra slutsatsen att mÀnniskor blir en del av samhÀllet samtidigt som de behÄller sitt ursprung och sin etniska identitet. Det för att skapa eventuell stabil sjÀlvkÀnsla. Tillsammans skapar mÀnniskor en ny mer flexibel och anpassningsbar identitet som Àr en mix av tvÄ kulturer som de befinner sig i. MÀnniskor skapar sin egen bild av sig sjÀlva som i sin tur speglas i samhÀllet..

Detta examensarbete handlar om hur elever tÀnker vid lösandet av proportionalitetsuppgifter. Arbetet bestÄr dels av en orientering om forskning inom omrÄdet och en egen undersökning. I tidigare forskning har tvÄ huvudkategorier av proportionalitetstÀnkande utkristalliserats; A- respektive B-tÀnkande eller between respektive within. PÄ senare Är har forskning belyst Àven andra aspekter, bland annat enhetsskapande, vid lösande av proportionalitetsuppgifter. Min egen undersökning Àr en intervjustudie kring fyra uppgifter av typen jÀmförelse (comparison).