Denna uppsats bygger pÄ exempel tagna frÄn en egen autentisk översÀttning av en tysksprÄkig webbplats till svenska samt teori som stöd för lösningarna. MÄlet med översÀttningen var att Ästadkomma en lÀsbar text genom att ta hÀnsyn till det speciella mediet och den varierande mÄlgrupp som webbpublicering för med sig samt till textsorten som i detta fall var en sÀljande turisttext. De översÀttnings-problem som uppsatsen fokuserar pÄ omfattar egennamn och kulturspecifika före-teelser, informationsstruktur samt tilltal. Det visade sig att texten krÀvde en hel del förklaringar och tillÀgg, men Àven en del strykningar genomfördes. För att Ästad-komma en text som Àr tillgÀnglig för en stor publik krÀvdes ocksÄ en del explicit-göranden i form av satskonnektorer för att texten ska flyta pÄ, dvs.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

Syftet med studien Àr att undersöka hur tre svensklÀrare ser pÄ sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lÀrarna Àr svenskÀmnets mest centrala innehÄll och hur de ser pÄ sin egen roll. Den andra delen handlar om lÀrarnas erfarenheter av utbildning och deras syn pÄ kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lÀrarna upplever sin egen arbetssituation.

Texten utgÄr ifrÄn Sofia KrÄkas egen konstnÀrliga praktik med utgÄngspunk hur kroppen kan ses som ett föremÄl och hur den befinner sig i rum, beroende av tid och plats..

I denna uppsats undersöktes kvalitén pÄ nio elevbearbetningar av Daniel Boyacioglus dikt ?SkÄdespel?. Eleverna gick i skolÄr nio och arbetade i undersökningen induktivt utan konkreta instruktioner. Eleverna informerades om att de skulle bearbeta dikten pÄ valfritt sÀtt och skriva ner sitt resultat och lÀmna in. Syftet med undersökningen var att se hur mycket eleverna pÄ egen hand kunde upptÀcka i en dikt och hur de valde att genomföra bearbetningarna eftersom min hypotes var att vÄra elever kan mer Àn vi tror.

I takt med att varumÀrken fÄtt en allt större betydelse i samhÀllet har ocksÄ definitionen av vad som kan utgöra ett varumÀrke breddats. Dagens varumÀrkeslagstiftning stadgar att alla former som kan anses ha en sÀrskiljande funktion Àven kan bli föremÄl för varumÀrkesskydd sÄ lÀnge som ett antal utryckliga registreringshinder inte föreligger. Denna formulering inkluderar Àven varans egen formgivning varvid det finns risk för att varumÀrkesskyddet kan fungera som ett alternativ till exempelvis patent eller mönsterskydd. VarumÀrkesskyddet Àr inte tidsbegrÀnsat, och det stÀlls heller inte nÄgra krav pÄ nyskapande, vilket gör att varumÀrkesskyddet i de överlappande fallen dessutom kan anses som mer förmÄnligt Àn övriga immaterialrÀtter. Sett ur samhÀllets synvinkel Àr en sÄdan situation inte önskvÀrd eftersom den tekniska utvecklingen riskerar att hÀmmas.

Massmedia har under den senaste tiden uppmÀrksammat den lÄga kvinnorepresentationen inom svenskt nÀringsliv. Den lÄga kvinnorepresentationen inom styrelser Àr ett komplext problem, sÄvÀl ett rÀttvise- som ett resurs- och kompetensproblem, eftersom kvinnors kompetenser endast tas tillvara i begrÀnsad omfattning. Syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen huruvida en ökad kvinnorepresentation inom styrelser bör ske av egen kraft eller genom lagstiftad könskvotering. För att kunna uppnÄ detta syfte valde vi ett kvalitativt angreppssÀtt genom att intervjua tre kvinnliga samt tre manliga styrelserepresentanter. En av slutsatserna vi drog Àr att de manliga nÀtverkens utgör ett hinder för kvinnligt styrelsedeltagande, eftersom de manliga nÀtverken ofta fungerar som en rekryteringsbas för nya styrelseledamöter.

I detta arbete jÀmför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhÄllningssÀttet inlÀrningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlÀrning). Syftet med arbetet Àr att beskriva metoderna och att jÀmföra likheter och skillnader. Arbetet Àr indelat i; en inledande del dÀr jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta Àmne, en litteraturdel dÀr jag gÄr igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlÀrningsstilar samt deras syn pÄ den lÀrande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet dÀr jag berÀttar om hur jag anvÀnt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning dÀr jag jÀmför Ätta klassers inlÀrningspreferenser med varandra och dÀrefter presenterar jag min slutdiskussion. Min hypotes nÀr jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjÀlpta av programmet inlÀrningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete..

Bakgrund: ?Compassion fatigue? (CF) Àr ett begrepp som syftar pÄ fenomenet att mÀnniskor, dÀribland sjuksköterskor, som arbetar med mÀnniskor, kan drabbas av en slags professionell utbrÀndhet. UtbrÀndheten uppstÄr i mötet med den andra partens (patientens) lidande och trauma och yttrandet av tillstÄndet följer ett klassiskt stressmönster. ArbetsomstÀndigheter, vissa personlighetsdrag sÄsom hög empatisk förmÄga hos sjuksköterskan har identifierats som eventuella riskfaktorer till CF. Det finns behov av att vidare utreda vad CF Àr, vad det orsakas av och hur tillstÄndet kan lindras och motarbetas.

SammanfattningSyftet med denna studie, var att undersöka hur patienter föredrog att vara delaktiga i sin egen omvÄrdnad inom sluten somatisk vÄrd, samt om det överensstÀmde mellan vad de önskade och hur de uppfattade delaktigheten. Metod: Denna studie var en tvÀrsnittsstudie, enkÀt studie. Patienterna i studien fick svara pÄ elva frÄgeomrÄden inom omvÄrdnad, dels hur de föredrog att vara delaktiga och sedan hur de upplevde att det egentligen var.Resultat: Resultatet som denna studie kommit fram till visade att majoriteten av patienterna ville vara passiva i sin delaktighet inom de flesta av de elva omrÄdena, samt att de Àven upplevde att de fick vara det. Det kan dock utlÀsas av det statistiska testet som anvÀndes att patienterna i studien upplevde sig vara mer passiva, Àn vad de föredrog att vara. Detta resultat gÀllde pÄ alla de elva frÄgeomrÄdena.

Studiens syfte Àr att belysa nÄgra yrkesverksamma elbasisters syn pÄ egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer anvÀnts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berÀttar om sin syn pÄ övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgÄngspunkten för denna studie Àr ett hermeneutiskt perspektiv dÄ mÄlet Àr att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvÀrld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen Àr att spela tillsammans med andra och lyssna pÄ musik.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en större förstÄelse för hur nÄgra lÀrare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar som studien baserades pÄ var: Vilken inverkan har feedback pÄ arbetsglÀdjen pÄ en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? PÄ vilket sÀtt har denna feedback en relation till lÀrarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssÀttet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av Ätta lÀrare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

Syftet med studien har varit att undersöka hur barn av idag mellan 7-8 Är, pÄ fritidshem, uppfattar sin egen inlÀrning enligt Pramlings modell frÄn 1983..

I detta arbete anvÀnds en experimentell metod i form av ett genomförande av tre olika undervisningsmetoder: katederundervisning, egen forskning ? att studera hemsidor pÄ Internet och rollspel. Metoden kompletteras genom en kvantitativ undersökning bestÄende i en utvÀrdering i enkÀtform tillsammans med min egen utvÀrdering av min insats som lÀrare utifrÄn videoupptagningsmaterial. Syftet med arbetet var att fÄ en större kunskap om olika undervisningsmetoders förmÄga att förmedla fakta- respektive analyskunskap, fÄ veta elevernas syn pÄ förmedlingen och fÄ insyn i lÀrarens betydelse för metoden. I teoriavsnittet redovisas synen pÄ lÀrandet ur vissa synvinklar tillsammans med forskning om de specifika metoderna och hur dessa kan anvÀndas.

Graffiti kanske Àr en av vÄr tids mest uppmÀrksammade uttryckssÀtt. MÀngder av texter har skrivits om kulturen ? mÄnga gÄnger i media. Ofta med ett angreppssÀtt som behandlar ekonomiska, sociala, juridiska eller kulturella aspekter inom graffitikulturen. Syftet med denna forskning har dock inte varit att spinna vidare pÄ nÄgot utav dessa aspekter, utan istÀllet hitta en ny egen forskning.