Detta Àr ett konstnÀrligt arbete i vilket jag fokuserar pÄ min tekniska utveckling pÄ mitt instrument, marimba. Mitt syfte Àr att undersöka nyttan med att komponera en egen etyd, baserad pÄ tekniska problem jag har stött pÄ i den repertoar jag för tillfÀllet spelar. Mina frÄgestÀllningar Àr: Kan man snabbare övervinna sina tekniska begrÀnsningar genom att bryta ut dem ur den repertoar man spelar och skriva övningar som behandlar problemet ur ett annat perspektiv? Blir jag mer effektiv i min tekniska progression om jag sjÀlv Àr tvungen att identifiera mina tekniska begrÀnsningar? Resultatet blev en etyd som har visat sig vara vÀldigt anvÀndbar för att övervinna de tekniska problemen jag valde att infoga i min etyd..

Uppsatsen tar sitt avstamp i de uppma?rksammade skjutningarna i Malmo? under a?ret 2010. Syftet a?r att analysera hur media, i detta fall Sydsvenskan och Expressen, hanterade och skrev om de da?d och ha?ndelser som intra?ffade. Vikten ligger pa? vilka diskurser som anva?nds, hur makt hanteras och representationen av artiklarna som skrevs.

 Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever i Ärskurs 5 har om lÀrarens och sin egen höglÀsning i skolan, det vill sÀga hur de uppfattar höglÀsning och de villkor som omger höglÀsningsaktiviteten samt vad de lÀr sig.I studien medverkade tolv elever frÄn tvÄ olika skolor, dÀr sex elever frÄn varje klass intervjuades, tre flickor och tre pojkar.Studiens resultat visar att elever har olika uppfattningar om lÀrarens och sin egen höglÀsning i skolan. MÄnga tycker att höglÀsning Àr roligt, men det Àr Àven förknippat med en oro för att lÀsa fel inför klasskamraterna. Eleverna i studien sÀger att de kÀnner en nervositet i samband med höglÀsningen, vilken kan vara beroende av de villkor som omger höglÀsningstillfÀllet, till exempel gruppen, texten och vanan de har av att sjÀlva lÀsa högt. Flera uttrycker att de inte lÀr sig nÄgot av att lÀsa högt utöver att bli bÀttre höglÀsare, men kan dÀremot berÀtta vad de tycker att de lÀr sig genom att lyssna till lÀrarens höglÀsning. Eleverna uppfattar lÀraren som en modell, samt att denna ger dem stöttning i deras eget lÀsande och lÀrande.  .

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

Studien handlar om svenska gymnasieelevers motivation för att studera matematikÀmnet. Den teoretiska grunden hÀmtas ifrÄn Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985). Studiens syfte Àr att undersöka hur vÀl gymnasieelevers egen uppfattning om sin motivationsnivÄ kan prediceras genom de fyra ingÄende motivationsorienteringarna i Self-Determination Theory: (1) external regulation; (2) introjected regulation; (3) identified regulation; och (4) intrinsic motivation. Deltagarna (n = 132), 44 pojkar, 84 flickor och fyra som valde att inte specificera kön, studerar vid tvÄ gymnasieskolor i Falu kommun. Deltagarna fick via en webbsida besvara en enkÀt som mÀtte variablerna: upplevd motivationsnivÄ, external regulation, introjected regulation, identified regulation och intrinsic motivation.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som Àr av betydelse i sjuksköterskans omvÄrdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund Àn sjuksköterskans egen kultur. UtifrÄn detta syfte var det frÀmst följande frÄgor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vÄrdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur? Hur kan vÄrdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur, för att denne skall kÀnna sig respekterad och trygg?Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.Resultatet visade att det Àr svÄrt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som Àr beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsÀttningar.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

Tidigare forskning har visat att self-efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.

Denna uppsats undersöker lÀrares syn pÄ hur det centrala kursplanemÄlet ?Eleven skall (?) kunna tillÀmpa grundlÀggande regler för sprÄkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet sprÄk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A pÄ gymnasiet. Den undersöker ocksÄ hur detta mÄl konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden Àr framförallt kvalitativ dÀr vi intervjuar lÀrare bÄde muntligt och med hjÀlp av en enkÀt. Vi gör ocksÄ en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

Tidigare forskning visar att resultatmanipulering i form av big bath fo?rekommer vid omstruktureringar av fo?retagens ledning. Det inneba?r att ledningen pa?verkar resultatet negativt genom att realisera stora enga?ngskostnader. I och med info?randet av redovisningsstandarderna IFRS 3 och IAS 36 ga?llande nedskrivningspro?vning av goodwill kan va?rderingens flexibilitet anva?ndas i egenintresse som ett verktyg fo?r big bath.

Ma?nga av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvla?nga perspektivet, de senaste femton a?ren, ger att inva?narantalet i knappt ha?lften av landets kommuner a?r la?gre nu a?n det var vid millennieskiftet. A?ven sett i ett na?got la?ngre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, a?r antalet krympande kommuner ungefa?r lika stort som nu.