Under senare Är har medie- och kommunikationsforskare lyft fram Internet som ett revolutionerande verktyg för bl.a. vÀgledare och pedagoger i sitt arbete med sökande m.fl. Denna undersökning syftar till att studera hur och i vilken utstrÀckning ett webbaserat vÀgledningsstöd kan vara ett komplement till den traditionella vÀgledningen. Undersökningen har inspirerats av KarriÀrförlaget som önska fÄ djupare kunskap om det webbaserade valstödet vid namn KarriÀrpaketet, vilket lanserats pÄ den svenska marknaden och funnits i sin nuvarande form i nÀrmare 3 Är. NÄgon tidigare svensk studie inom detta omrÄde har inte gjorts enligt KarriÀrförlaget. KarriÀrförlaget etablerades Är 2007 och Àgs av Studie og Erhverv i Danmark, som Àr nordens största specialverksamhet för vÀgledningsinstrument.

Elever i Ärskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att vÀlja pÄ, vilket gör att de lÀtt fastnar i en mÀngd av information som Àr svÄrsorterad. MÄnga elever i Ärskurs nio kÀnner osÀkerhet i valet av gymnasieutbildning dÄ de inte har nÄgon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sÀtta sina skolÀmnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv Àr pÄtaglig i mÄnga delar av landet, Àven om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever vÀljer utbildning pÄ orealistiska grunder eller efter pÄverkan av vÀnner. För att öka elevernas kunskap om sig sjÀlva, utbildning och arbetsmarknad behövs ÄtgÀrder vidtas.

Idag Àr hÄllbar utveckling bÄde en lokal och global utmaning. Kommunernas kÀrnuppdrag Àr att tillgodose medborgarnas behov. I detta ligger Àven att ge medborgarna förutsÀttningar för att kunna agera pÄ ett lÄngsiktigt och hÄllbart sÀtt. Kommuner kan ha olika roller i det hÄllbara lokalsamhÀllet sÄsom företrÀdare, köpare och marknadsaktör. En kommun har möjlighet att pÄverka samhÀllsutveckling.

Idag Àr hÄllbar utveckling bÄde en lokal och global utmaning. Kommunernas kÀrnuppdrag Àr att tillgodose medborgarnas behov. I detta ligger Àven att ge medborgarna förutsÀttningar för att kunna agera pÄ ett lÄngsiktigt och hÄllbart sÀtt. Kommuner kan ha olika roller i det hÄllbara lokalsamhÀllet sÄsom företrÀdare, köpare och marknadsaktör. En kommun har möjlighet att pÄverka samhÀllsutveckling.

Den hÀr studien handlar om hur ungdomars sociala relationer formas och hur de upplever att deras sjÀlvkÀnsla pÄverkas genom att vara kontinuerligt aktiva i drama. Vi, Zara och Anna, har bÄda lÀst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudÀmne och har ett intresse i att fördjupa oss hur vida vÄra kunskaper kan komma till anvÀndning i vÄra framtida yrken som pedagoger. KME grundar sig i att utveckla kunskaper och kommunikativa förmÄgor genom ett vidgat sprÄkbegrepp, med utgÄngspunkt i estetisk gestaltning och kommunikation. Lgr 11, lÀroplan för grundskola, förskolekassen och fritidshemmet, uttrycker att skolan ska strÀva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lÀra. Skolan ska frÀmja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad sammansÀttning av innehÄll och arbetsformer.

Studiens övergripande syfte Àr att vidga synen pÄ elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter frÄn Ärskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus pÄ innehÄllet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lÀrare samt observation av skrivundervisningen. Dessa tvÄ delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn pÄ elevers skrivande, kan möjliggöra skriftsprÄklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmÀssigt under det första skolÄret, men att de innehÄllsmÀssiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling.

Detta Àr en undersökning om hur elever sjÀlva visar vad de har lÀrt sig och hur de vill lÀra sig. Eleverna Àr de viktigaste personerna i skolan. Genom att involvera dem i denna undersökning kunde de visa hur de med det vidgade sprÄkbegreppet genom lek och fantasi lÀr av varandra. HÀr menar jag att eleverna undersöker med dans, teater, rita och bygga med lera, hur de tillsammans bygger upp ett situerat minne och lÀr av varandras erfarenheter. Det Àr i leken tillsammans med varandra, som barn och elever bearbetar abstrakt kunskap för att göra den tillgÀnglig. NÀr barn leker underlÀttas dessa övergÄngar. För att göra denna undersökning möjlig skapade jag tillsammans med eleverna en gemensam imaginÀr vÀrld med hjÀlp av en pivÄ, det vill sÀga en brygga mellan verklighet och fantasi, Pinki. Vi tillsammans skulle hjÀlpa Pinki, som Àr en tillfÀllig besökare hÀr hos oss, att lÀra sig matematik.Undersökningen utgÄr frÄn frÄgestÀllningen:Hur kan tredjeklassare i rollen som medforskare undersöka hur det vidgade sprÄkbegreppet genom leken kan verka som inkluderingsverktyg i en designpedagogisk undersökning?De elever som blev mina medforskare i undersökningen kommer frÄn en skola i Stockholm och genom att analysera undersökningsresultaten med sociokulturell teori kan jag som pedagog lÀra mig hur eleverna ser pÄ matematik genom att lÄta eleverna berÀtta för varandra.

Denna studie bygger pÄ huvudfrÄgan: Har musiken i grundskolan nÄgon pÄverkan pÄ elevens instÀllning till musik senare i livet? Under studien har nya infallsvinklar tagit form och lett studien till resultatet: MusiklÀrarens pÄverkan. FrÄn en relativt smal syn pÄ musikundervisningen i grundskolan har element som t ex lÀroplaner och ledarskapsteorier vidgat studiens syn för vad musiklÀrare i grundskolan har haft för styrmedel genom tiden för de fyra lÀroplanerna, Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Denna studie kan urskilja att det har skett en progressiv utveckling av varje ny lÀroplan, och att lÀrarrollen har utvecklats med denna process. Musikundervisningen i grundskolan har gÄtt frÄn en traditionell till en mer öppen undervisningsform.

Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde attde utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.Författare: Maud Ahlström & Peo GranbergKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapTermin: Hösttermin 2009Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sinmediekompetens i ett FN?rollspel.Metod och material: Undersökningen bestÄr av tre delar. Respondent intervjuer med sexelever som vi analyserat enligt kvalitativ metod. Informantintervjuer med tre lÀrare och enskolledare som vi analyserat enligt kvalitativ metod men som frÀmst anvÀnds sombakgrundsmaterial. En enkÀtundersökning som vi har analyserat enligt kvantitativ metod.Huvudresultat: Vi fann att eleverna utvecklande olika förhÄllningssÀtt till innehÄllet i media ochatt deras mediekunskaper skilde sig Ät pÄ flera plan.

Syfte: Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren pÄverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behÄlla nyckelkompetens inom organisationen. Metod: Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget GÀvleborg. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts och stÀllts mot olika sekundÀra informationskÀllor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillÀmplig litteratur för att dÀrefter utmynna i vÄra slutsatser. Resultat & slutsats: Verksamheten Àr idag allt för fokuserad pÄ mÀtning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken pÄverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsÀtt och omhÀndertagande av kompetensförsörjningen i allmÀnhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tÀnkbar utveckling kan se ut. Den högsta ledningen lÀgger stort fokus och ansvar pÄ "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den.

Bakgrund: SjukfrÄnvaron i Sverige 2004 var högst i VÀsteuropa och landets enskilt största ekonomiska problem. Regeringen vidtog ÄtgÀrder för att minska sjukfrÄnvaron. En del var att ge incitament för att sjukskrivningsprocessen skulle finnas med i hÀlso- och sjukvÄrdens ledningssystem, delvis pÄ grund av förÀndrade krav och dÀrmed brister i lÀkarintygens kvalitet. En lokal undersökning vid ortopedkliniken KÀrnsjukhuset visade att 23 % av patienterna var missnöjda i samband med sjukskrivning.Syfte: Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell DMAIC i kombination med mikrosystemperspektivet förbÀttra kvaliteten pÄ lÀkarintygen, skapa mÄl och rutiner i sjukskrivningsprocessen samt öka patientnöjdhet Metod: UtifrÄn ett mikrosystemperspektiv intervjuades projektgruppsdeltagare. Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell fokuserades förbÀttringsomrÄden pÄ informationsutbyte till patienter och lÀkare samt utformande av mÄl och skriftliga rutiner.

PÄ hospice vÄrdas de patienter dÀr möjlighet till botgörelse helt saknas. Den palliativa vÄrden ska ge lindring för patienten fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. HospicevÄrden har som mÄl att bedrivas i en sÄ hemlik miljö som möjligt för patienternas bÀsta. Mitt mÄl Àr att ta fram riktlinjer för hur man ska utforma hospicetrÀdgÄrdar som Àr en del av vÄrden för att pÄ sÄ sÀtt öka patienternas livskvalité.Det finns fÄ studier skrivna om utemiljöns betydelse inom hospicevÄrden, medan det finns en mÀngd artiklar och studier om rehab och Àldreomsorgen. Problemet med de studier som finns Àr att vissa Àr utförda pÄ personer som inte Àr sjuka, vilket inte Àr tillförlitligt.Jag började med att göra en litteraturstudie om hospicevÄrden för att fÄ mer kunskap om hur vÄrden bedrivs innan jag Äkte ut till inrÀttningarna och utförde intervjuerna.

Extreme Production Makeover? fÄngade vÄrt intresse för en tid sedan, strax innan vi skulle börja skriva vÄr C-uppsats. Metoden gÄr ut pÄ att under mycket kort tid förÀndra och effektivisera en produktionslina för att höja produktiviteten. Vi blev genast nyfikna pÄ om Extreme Production Makeover? skulle gÄ att omsÀtta i administrativa flöden och tjÀnste-flöden med ett informationslogistiskt perspektiv.Inom produktion finns det en lÄng tradition av att arbeta med effektiviseringar och förbÀttringar.

Föreliggande uppsats undersöker om det Àr sÄ att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frÄgan om huruvida ett FN-mandat Àr en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrÀmjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller Àr detsÄ att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerÄrig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU frÄn tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör Àr viktig i detta perspektiv dÄ dessatvÄ organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch Ätta propositioner omfattande tiden frÄn konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och hÀri söka efter indikatorer pÄ antingen en fast och oförÀndrad, eller en pragmatisk och av utvecklingprÀglad svensk politisk hÄllning Àr det möjligt att besvara den övergripande frÄgan. Den teoretiska utgÄngspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? Àr vald med tanke pÄ dess fokusering pÄ tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitÀra.

SammanfattningOm sÀrskild hÀnsyn ska tas till varje elevs förutsÀttningar, behov och kunskapsnivÄ som det stÄr i Lpf 94, behöver skolan öka lÀrares möjligheter att tillmötesgÄ olika behov genom att erbjuda pedagoger utvecklingsmöjligheter. Handledning skulle kunna, enligt tidigare forskning av Elisabeth Cederwald (2006) och Johan NÀslund (2004), utgöra ett utvecklingsredskap genom att lÄta lÀrare ta del av varandras erfarenheter och pÄ sÄ sÀtt utöka sin gemensamma kollegiala kompetens och sin egen professionella kompetens. Det behövs mer forskning inom detta omrÄde, dÄ en stor del av svensk handledningslitteratur framför allt Àr erfarenhetsbaserad.Föreliggande studie har syftet att utforska vilka konsekvenser handledning givit nÄgra aktiva pedagoger i deras yrkesliv. För att söka svar pÄ mitt syfte, har jag intervjuat sex lÀrare, med minst 7 Ärs arbetslivserfarenhet, som deltagit i olika handledningsgrupper pÄ olika skolor i Mellansverige. Jag har anvÀnt mig av en hermeneutisk forskningsansats, eftersom jag ville försöka förstÄ och tolka personliga upplevelser av handledning.