Abstrakt Levau Sofia & Millo-Tranmark Gabriella (2014). "Den Àr som ett bibliotek" En studie av hur gymnasieelever anser att deras anvÀndning av iPad har fungerat som ett alternativt verktyg i undervisningen. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle. ProblemomrÄde: För tre Är sedan beslöt en större yrkesförberedande gymnasieskola att införa iPad i undervisningen. Samtliga elever och lÀrare pÄ de yrkesförberedande programmen fick tillgÄng till var sin iPad. Nu har tre Är gÄtt och den första kullen ?iPad-elever? tar studenten.

Emhart Glass Ă€r vĂ€rldens frĂ€msta tillverkare av processutrustning för tillverkning av glasflaskor, glasburkar mm. Emhart Glass innefattar Emhart Glass Sweden AB som Ă€r koncernens producent av tekniskt och kvalitativt ledande glasformningsmaskiner, utrustning för ombyggnationer samt reservdelar. Emhart Glass Sweden AB Ă€r uppdelade i tvĂ„ enheter, en i Örebro och en i Sundsvall. Detta examensarbete Ă€r utfört under hösten 2005 pĂ„ Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall. Det finns en allt tydligare insikt om att möjligheterna att nĂ„ hög kvalitet Ă€r kopplade till den arbetsmiljö och de möjligheter till arbetsutveckling som företaget kan erbjuda.

Emhart Glass Ă€r vĂ€rldens frĂ€msta tillverkare av processutrustning för tillverkning av glasflaskor, glasburkar mm. Emhart Glass innefattar Emhart Glass Sweden AB som Ă€r koncernens producent av tekniskt och kvalitativt ledande glasformningsmaskiner, utrustning för ombyggnationer samt reservdelar. Emhart Glass Sweden AB Ă€r uppdelade i tvĂ„ enheter, en i Örebro och en i Sundsvall. Detta examensarbete Ă€r utfört under hösten 2005 pĂ„ Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall. Det finns en allt tydligare insikt om att möjligheterna att nĂ„ hög kvalitet Ă€r kopplade till den arbetsmiljö och de möjligheter till arbetsutveckling som företaget kan erbjuda. Motivation, delaktighet och engagemang Ă€r tre begrepp som stĂ„r nĂ€ra sammankopplade sĂ„vĂ€l med varandra som med kvalitet och tillfredstĂ€llelse hos kund och medarbetare.

Uppsatsens syfte Àr att studera hur estetiska lÀrprocesser anvÀnds för att stimulera lÀrandet och utveckla eleverna pÄ gymnasial nivÄ i Àmnet religionskunskap. För att fÄ svar har under-sökningen fokuserat pÄ hur estetiska lÀrprocesser iscensÀtts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lÀrprocesser kan pÄverka och stimulera elevens utveckling och lÀrande. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer gjorda pÄ tvÄ olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielÀrare i Àmnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan Àven belysa den tolkade texten som pÄ sÄ sÀtt Àven den kan ses som ett samtal mellan tolkare, lÀsare och text. Studien har anvÀnt ett teoretiskt ramverk dÀr tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lÀrprocesser samt kringliggande problematik i Àmnet.

VÄr studie syftar till att genom empiriska studier ta reda pÄ sex enskilda lÀrares uppfattningar om den första tiden som yrkesverksam. Vi vill identifiera de faktorer som under perioden upplevs som de största utmaningarna. Det finns ett samhÀlleligt intresse i den hÀr frÄgan eftersom mÄnga lÀrare under sin första tid vÀljer att lÀmna yrket. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex olika lÀrare som arbetat frÄn ett till Ätta Är. Parallellt med intervjuerna genomförde vi litteraturstudier för att sÀtta oss in i Àmnet och se vad tidigare forskning kommit fram till.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.