Vår projektredogörelse beskriver utformandet av ett läromedel som främjar problemorienterat tematiskt arbete i kurserna Svenska A och Svenska B på gymnasiet. Vår intention har varit att läromedlet ska ha en erfarenhetspedagogisk utgångspunkt och att uppgifterna ska vara tydligt kopplade till kursplanernas mål. Vi har ställt oss frågorna: ?Hur kan man gå till väga för att skapa ett undervisningsmaterial där problemorienterat tematiskt arbete främjas?? och ?Kan man arbeta erfarenhetspedagogiskt och samtidigt uppfylla läroplanens mål??. Vi har valt att utforma vårt undervisningsmaterial i form av en lärarhandledning. Vi har försökt att göra materialet flexibelt genom att t.ex.

Denna studie undersöker begreppet elevnära som används i Kursplan för Svenska från år 2008. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem yrkesverksamma lärare för att ta reda på deras tolkningar. Skolverkets förklaring av begreppet utforskas även.Intervjuernas resultat analyseras enligt en fenomenografisk ansats och lärarnas åsikter har placerats in i ett antal beskrivningskategorier. Analyserna av resultaten visar att både de intervjuade lärarna och Skolverket ser till flera olika aspekter av vad elevnära innebär, men Skolverket har dock en bredare syn.Alla de intervjuade lärarna har olika definitioner, vilket visar att det är problematiskt att i ett styrdokument använda ett begrepp där tolkningsfriheten kan vara stor. I och med att kursplanerna är målstyrda är det viktigt att dessa mål är tydliga så att lärarna kan förstå dem.

The essay is about the concept of text in a wider perspective, what can be included in that, how it can be used and above all, why one might want to use it. The essay will also include what the term popular culture implies, and school?s attitude towards it, since some of the medias that are a part of the text in a wider perspective, many times fits the description ?popular culture?. Most of the earlier research show that the positive aspects of the use of text in a wider perspective as the same time as it attacks school because school is opposing the popular culture.       The essay consists of two parts and it begins with a theoretical part where I present existing research about the concept of text in a wider perspective and the research about popular culture.

Denna uppsats syftar till att jämföra filmatiseringen av Jane Eyre med det litterära verket. Filmatiseringen jämförs mot en kvalitativ narrativanalys av verket för att se likheter och skillnader dem emellan. Dessa likheter och skillnader blir grunden för att se om filmatiseringen förmedlar samma bild av epokerna och de teman som det litterära verket lyfter. Vidare tittar denna studie på filmens för- och nackdelar i skolundervisningen.De resultat och slutsatser som denna analys funnit visar att filmen inte kan ersätta boken i undervisningen. Filmen kan dock användas som komplement och/eller jämföras med boken.

This thesis aims to examine how teachers who teach the Swedish subject, uses film in their education. The survey was given to 30 of these teachers in Nykoping, half which are working in junior high schools, and half which are working in high schools. One importantcondition to this works implementation, is the existence of the widen text concept that points to that all media is a concept that can be read and analysed. This is the attitude that The National Agency for Education aims at in different govern documents. The National Agency for education also request teachers to give the students tools to the media literacy that the society demands.

Syftet med studien är att undersöka klienters upplevelser av karriärrådgivning samt vilka resultat som framkommer från karriärrådgivning. De områden studien har avgränsats till är hur klienten upplever möjligheten att kunna påverka metoden som används i rådgivningen samt betydelse av interaktionen med rådgivaren för det upplevda resultatet av rådgivningen. En kvalitativ metod har använts med sex semistrukturerade intervjuer, med klienter som genomgått karriärrådgivning. Resultatet innefattar tre innehållsliga kategorier som beskriver karriärrådgivningsprocessen utifrån klientens perspektiv: interaktionen med rådgivaren, resultat från rådgivningen samt rådgivningens metod. Interaktionen med rådgivaren upplevs som mest betydelsefull för informanternas utveckling men också för processen som helhet.

Syftet med detta arbete är att undersöka om elevers medievanor och attityd till läsning har förändrats de senaste åren och i så fall på vilket sätt. Undersökningen tar också upp hur IT och digitala lärresurser används i undervisningen och vad det innebär för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förändras i framtiden och möjliga följder av en sådan förändring. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:? Har elevernas medievanor förändrats och vad innebär i så fall dessa förändringar för läsförmåga och läsförståelse?? Används digital teknik och digitala lärresurser i undervisningen och vad innebär det i så fall för elevernas attityd till läsning och skolarbete?? Vad innebär dessa förändringar för svenskundervisningen i framtiden?.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse sociala aktiviteter har för äldre människor.Metod: En litteraturstudie av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna artiklarna bygger på har ett urval av socialt aktiva äldre deltagare med fokus på sociala aktiviteter ur ett deltagarperspektiv. I dataanalysen användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sociala relationer, vidgade vyer, meningsfullhet, tillhörighet, delaktighet, sociala rutiner, livsberikande, tillföra något till andra, personlig utveckling och välbefinnande.Slutsats: Sociala aktiviteter var betydelsefulla för deltagarna i studierna som utgör underlag för den här studien. De bidrog till sociala relationer och välbefinnande..

Dagens elever rör sig i ett samhälle som ständigt undergår förändringar och utvecklas, och där Tv, filmer och tidningar och Internet spelar en betydade roll för elevernas liv både i och utanför skolan. Dessa förändringar gör att det kan vara av intresse för såväl elever som lärare, att vara införstådda med termen ett vidgat textbegrepp, och vad detta kan innehålla, men även hur det kan integreras i svenskämnet.Målet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers tankar om ett vidgat textbegrepp men även försöka ta reda på i vilken utsträckning eleverna möter detta i sin undervisning. Undersökningen baserades på en kvalititativ metod, i form av diskussioner utförda med tre olika gymnasieklasser. Grupperna utgjordes av elever från såväl studieförberedande som praktiska program. Resultatet visar att ett vidgt textbgrepp inte kan anses vara förankrat hos eleverna, men att de finner det intressant och i större utsträckning aktivt skulle vilja arbeta med icketraditionella texter i sin svenskundervisning.

The purpose of this study was to examine the usage and occurrence of media literacy in relation to literature studies in the senior level of the nine-year compulsory school. The questions at issue were;How do teachers and students look upon media literacy and how is this attitude reflected in their education?How do teachers incorporate media literacy with literature studies?What attitudes do students have towards their teachers? education of media literacy and literature studies?The study took place in two cities in Sweden. It consists of eighteen qualitative interviews with six teachers and twelve students. The study shows that teachers have different attitudes towards media education in relation to literature studies.

The aim of this paper is to examine which attitudes and experiences teachers have around the wide text concept, which is found in the course plan for the Swedish subject, and to find out which function films have in their teaching. The starting point of the paper?s theoretical part is the Swedish subject?s course plans and current research concerning the wide text concept and film in teaching. In order to achieve the formulated aim, qualitative interviews have been performed with three Swedish teachers active in the later years of compulsory-school.The result shows that there are divided opinions of the actual meaning of the concept. However the three teachers agree that film has something to enrich the teaching of the Swedish language and they are for most part positive to using film in their teaching.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år resonerar kring begreppen läsning och text, vad de läser på sin fritid och vilken inställning de har till läsning i skolan. För att få svar på dessa frågor genomfördes 12 kvalitativa intervjuer av elever i årskurs 7 och 9. Resultatet visar att eleverna inte har någon vana att resonera om läsning och begreppet text och att de till stor del förknippar läsning med böcker och skönlitteratur. Det vidgade textbegrepp som skolverket vill föra in i skolan var inte förankrat hos eleverna. När det kommer till elevernas läsning på fritiden så visade det sig att de möter en mängd olika texter som skiljer sig mycket från det de får läsa i skolan.

This study is called When the ice of the Arctic melts is the world defrosting? and written by Rebecca Fröling.The purpose of the study is to investigate how the concept ?security? is used in the Swedish arctic strategy and why the concept is described in that way. The debate of the concept ?security? has been going on for years, but the debate is still present today. What we put in to the concept is operative for how we regard and discuss security and security politics.To analyze the strategy I used two theories, one with a traditional approach and one with a critical approach to security: Realism and Copenhagen School.The method that has been applied to the study is qualitative content analysis, to be able to analyze the text on the depth.

This study aims to draw attention to the discourse of Swedish language teachers and their literary repertoires from a didactic perspective. This leeds to the following inquiries: ?how to define and delineate a broader concept of text;? ?how realized is this concept in Swedish upper secondary schools;? and ?how does the use of the broader concept of text effect the ability to learn.? The empirical data comprise group interviews with six teachers who work at two different schools, in different towns, located in southern Sweden. The data are transcribed and carefully analysed by tools consistent with methodological approaches. The theoretical framework consists of discursive psychology.

Syftet med följande studie är att undersöka betydelsen av estetiska läroprocesser i svenskundervisning. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur och varför lärare valt att arbeta med estetiska läroprocesser i svenskundervisningen på gymnasiet, samt vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser i sitt arbete. I undersökningen kommer jag fram till fyra övergripande områden inom vilka störst potential för arbetat med de estetiska läroprocesserna i svenskundervisning återfinns. Det första området rör att fånga eleven medan de övriga tre är mer elevrelaterade. 1.