I media har det uppmärksammats en rad olika fall beträffande mobbning. Ofta uppmärksammas de barn som begått självmord på grund av den mobbning som pågått i skolan. Studiens syfte är att utifrån den mobbades perspektiv undersöka mobbning med dess konsekvenser både under och efter mobbningsperioden, vilken pågått i grundskolan. Genom en kvalitativ undersökning med utgångspunkt från en narrativ och tematisk analys har vi studerat tolv stycken berättelser vilka är skrivna av personer som tidigare varit mobbade. Dessa berättelser är tagna från två öppna forum på Internet.

Detta examensarbete är ett nedslag mitt i arbetet med ett konstprojekt som i enkla drag innebär att jagfilmar en lärares interaktion med sina elever och därefter i ett videoverk, med hjälp av en skådespelarerekonstruerar lärarens sociala interaktion fast utan elever som motspelare. Jag vill anta de utmaningarsom denna idé om gestaltningsmetod innebär ställt i relation till min intention om att i videoverketuttrycka kontrasten: en ensam lärare som är upprymd av känslan av gemenskap och social interaktionmed sina elever (som inte finns där).Utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv skulle man kunna jämföra min idé omgestaltningsmetod med en livsvärldsfenomenologisk metodologi eftersom jag i min rekonstruktion avlärarens lektionsarbete tar bort en förutsättning i lektionsarbetet - eleverna. Jag har därför valt att itexten relatera arbetsprocessen med mitt videoprojekt utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektivpå klassrumsobservation. Jag diskuterar i texten hur vi under arbetet med rekonstruktionen av lärarensinteraktion observerade olika förgivettaganden (som lärarens rörelsemönster, blickar ellerförhållningssätt till datorer i klassrummet). Dessa förgivettaganden handlar bl.a.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Organisationskultur är ett komplext begrepp med många olika definitioner. Kulturen inom organisationen kan vara enhetlig, uppdelad eller splittrad och den kan även påverka hur en organisation presterar. I studien finns tre olika perspektiv på organisationskultur som speglar huruvida kulturen är enhetlig, uppdelad eller splittrad. Dessa tre perspektiv är integrationsperspektivet, differentieringsperspektivet och fragmenteringsperspektivet och i vår studie har vi undersökt vilket av dessa perspektiv som två olika delar av en organisation tillhör. Vidare har vi sökt svar på frågan hur de olika perspektiven påverkar måluppfyllelsen i de två olika delarna av organisationen.

Syftet med denna studie är att utforska erfarenheter kring användandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som får extra anpassningar beträffande språk-, läs- och skrivlärande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utifrån syfte och frågeställningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa är specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis på att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar.Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fått tillräckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas läs- och skrivsvårigheter.

Problemformulering och syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur PR-konsulter uppfattar sina arbeten och relationer med journalister i kontext till de förändringar som skett inom journalistiken. Syftet är sprunget ur att det skett förändringar inom journalistiken, där journalister numer tvingas att förhålla sig till nya förutsättningar, där de måste producera mer material till en lägre kostnad, vissa forskare och tidigare studier pekar på att det lett till ett ökat behov av färdigpaketerade nyheter. Anledningen till att vi valt att studera just PR-konsulter och inte andra arbeten inom den kommunikativa sfären är dels att allmänheten har ett betydligt lägre förtroende för PR-konsulter, än exempelvis informatörer. Det finns även studier som indikerar att PR-konsulter idag har en rutinmässig och regelbunden samverkan med journalister, vilket är en ytterligare motivering till att vi valt att studera PR-konsulerna.Metod och material: I denna studie har vi använt oss av samtalsintervjuer för att få fram vårt resultat. Dels användes en intervjuguide, men det uppstod även frågor under intervjuerna som då ställdes till intervjupersonerna.

Studiens syfte var att lyfta fram vilken betydelse en frånvarande fader har under döttrars uppväxt när det gäller identitetsskapande, förmåga till relationer samt föreställning om manlighet och faderskap. För att nå syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ forskningsmetod använts, som bestod av intervjuer med åtta vuxna kvinnor. Studien har dels en fenomenologisk ansats, det vill säga beskrivande utifrån individens livsvärld, samt en tolkande ansats vid analysen. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån objektrelations teori samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visar att alla kvinnor har upplevt en saknad efter sin pappa under uppväxten.

Tidigare forskning i bland annat barndomssociologi har hävdat att barn är en grupp som måste lyftas fram och synliggöras, kanske framförallt i de länder där risken för utsatthet är hög (Wyness 2006). Även i utvecklingsekologin så nämns att barnet bör ses utifrån omgivningen och dess sammanhang (Andersson 2002). Indien är ett av dessa länder som är under utveckling men som fortfarande behöver omvärldens stöd. Syftet med vår studie är att synliggöra barnens roll i familjen i en kontext som i flera avseenden skiljer sig från det västerländska. Detta har vi undersökt i Hathi Tiba som ligger i Rajasthan, norra Indien.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller.

Syftet med genomförda studie är att undersöka om barn kan få ökat inflytande i förskolan genom att med hjälp av kamera själva dokumentera sin verksamhet. Dokumentation i förskolan utförs oftast av vuxna, men i studien vänds detta på genom att låta barnen dokumentera. Utgångsdiskurs och perspektiv är kompetensdiskursen och barns perspektiv. I förskolans nyligen reviderade läroplan framgår det att förskolan är skyldig att dokumentera verksamheten och följa upp dokumentationen, samt att barn i förskolan har rätt till inflytande över verksamheten. Den genomförda studien använder kvalitativ metod för att kunna uppmärksamma det unika och avvikande i barnens fotografier, och för att kunna förstå hur barnen upplever sin vardag på förskolan.

Medarbetarsamtal har sina rötter från 1800-talet och används idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels påverka både medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstå mina intervjuade informanter och valde därför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnå syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide använts.

Det finns en hel del litteratur som lär ut jazzimprovisation, men få som visar vilka musikaliska strukturer som kan användas för att få det att låta ?jazzigt?. I den här kvalitativa studien utforskas därför likheterna mellan fem olika utvalda jazzimprovisationer i piano. I fokus står improvisationernas musikaliska ?språk? ifråga om musikaliska byggstenar eller strukturer.