Upp till 30 % av de patienter som besöker primärvården består av personer med medicinskt oförklarade symtom (MOS). Forskning har visat att MOS-patienter känner sig ?medicinskt föräldralösa? inom vårdssystemet och upplever djup besvikelse då deras subjektiva symtom inte kan förklaras och förstås ur medicinskt perspektiv. Forskning har påvisat betydelsen av vårdpersonalens förhållningssätt i detta sammanhang Och det framhålls att, för att kunna åstadkomma en effektiv vård och behandling av patienter som har MOS behövs ökade kunskap om hur patienterna själva upplever och tolkar sina symtom.Syftet med föreliggande studie var att studera innebörden av möten med vårdpersonal utifrån patienternas eget perspektiv. Studien har baserats på tio narrativa intervjuer med patienter med MOS i åldrarna 24-61 år utifrån en intervjuguide med öppna frågor.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne.

På vilka sätt kan kartor hjälpa oss i dagens samhälle? De flesta av oss har tillgång till en karta med GPS när som helst, i våra telefoner. Behöver vi kartan i vårt dagliga liv på andra sätt än genom denna (ganska) exakta positionering? Det är några av frågorna som ställs i detta examensarbete, där kartan undersöks som metod och byggare av kunskap. I detta arbete har mitt intresse för kartor slagits samman med ett hantverksnära arbetssätt.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Syftet med studien är att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förändringsprocesser med barn som upplevt våld och deras föräldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt våld. Resultatet visade att symptom på barn som ?endast? bevittnar våld av en nära anhörig är ofta desamma som barn som själva blir slagna, precis som behandlingen är densamma. Barn som upplever våld behöver hjälp med bearbetningen av traumat för att kunna få ett begripligande på vad som hänt.

Syfte:<br>Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur en flertjänstoperatör på en konsumentmarknad har utvecklat och arbetar med kundlönsamhet.<br><br> Metod:<br>Vår studie har en kvalitativ ansats och utgår från en deduktiv metod. Under¬sökningen är en fallstudie som genomförts med hjälp av djupintervjuer med anställda från olika funktioner inom valt fallföretag. <br><br> Teoretiska perspektiv:<br>Vi har i vår uppsats använt oss av teori som grundar sig i CRM och behandlar flera olika områden inom ämnet kundlönsamhet ur följande teoretiska perspektiv: intäkter, kostnader, segmentering och organisation. <br><br> Empiri:<br>Com Hem startades under 1980-talet och är idag en av Sveriges främsta aktö¬rer på triple-play-marknaden, vilket innebär en buntning av produkterna TV, bredband och IP-telefoni. Branschen är i en tillväxtfas och befinner sig under ständig utveckling.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Syftet med vår studie var att undersöka hur läxor och läxhjälp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser även en viss problematik gällande föräldrars möjlighet att hjälpa sina barn med läxorna utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om läxor och läxhjälp, därefter har vi intervjuat fyra lärare för att se hur de ser på syftet med läxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslärare för att se hur läxhjälpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vår slutsats kommit fram till att merparten av lärarna i vår studie anser att syftet med läxor är att befästa sina kunskaper men även för att lära eleverna att ta ansvar.

Syftet med denna undersökning är att visa hur den integrativa metodiken inom svenskämnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och därmed bredda förståelsen för dessa metoders inverkan på barns utveckling. Skolutvecklingen påverkas av politikers åsikter och av den undervisningstradition som finns inom läraryrket, forskningen har många gånger svårt att göra sig gällande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lärandets bakomliggande processer då detta kan ge mer status åt läraryrket och bidra till skolutveckling. Detta är en jämförande undersökning av induktiv karaktär där jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att få mitt syfte belyst. Utifrån syftet har jag undersökt den ämnesdidaktiska forskningens erfarenheter beträffande användandet av integrativa undervisningsmetoder.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lärare upplevelser av att studera under liknande språkliga villkor som sina elever på sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att använda mig av tre frågeställningar som fokuserar på olika delar av deras upplevelser; hur talar lärarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande språkliga villkor som sina elever? Hur talar lärarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera på kursen? Vilka insikter uttrycker lärarna att kursen har gett om sfi-lärarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lärare på en skola i en medelstor svensk stad gå en nybörjarkurs i arabiska på målspråket, dvs arabiska var det enda språk som användes i undervisningen och kommunikationen med kursens lärare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lärarna. Därefter gjordes en innehållsanalys där svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv på lärande.Resultatet visade att sfi-lärarna uppgav att det varit något annorlunda än de förväntat sig att studera på målspråket.

Fokusera på det du är bra på och ordna med hjälp med det du är mindre bra på. Det är ett genom-gående tema i de svar jag fått på frågan om hur man som individ kan lyckas i karriären när man har koncentrationssvårigheter.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man med koncentrationssvårigheter kan komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar där och ha en framgångsrik karriär enligt sin egen värdering. Frågeställningarna vad kan individen göra själv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsätt och narrativ metod. Berättelserna från människor som antingen själva har koncentrationssvårigheter eller arbetar med människor som det har analyserats med hjälp av teorier om motivation, stämpling och normalisering.En slutsats från berättelserna är att positiva stimuli är viktiga för människor med koncentrationssvårigheter så att de jobbar med sådant som de tycker är stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats är att normen i samhället behöver ändras så att människor med koncentrationssvårigheter accepteras som de är istället för att stämplas.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka lärares syn på läxor samt att försöka tillföra kunskap kring fenomenet. Frågeställningarna som studien utgick ifrån var vilka motiv lärarna hade till att ge läxor, hur lärare introducerar och följer upp läxor, vilka för- och nackdelar lärarna och lärarstudenterna anser att det finns med att ge läxor, hur läxornas utformning planeras samt hur läxor kan förstås i ett övergripande perspektiv på lärande.Undersökningen baserades på enkäter och samtalsintervjuer. Halvstrukturerade samtalsintervjuer spelades in, transkriberades och tolkades. I studien användes sociokulturellt perspektiv enligt Vygotskij som teoretiskt perspektiv.Samtliga lärare ansåg att de färdighetstränande läxorna i matematik och svenska var de viktigaste ämnena att ge läxor i. Andra motiv till läxor som lyftes fram var läxor som tränar eleverna i studieteknik, läxor för föräldrars delaktighet och inblick i sina barns inlärning och läxor som ges i förberedande syfte för att skapa förförståelse inför kommande lektioner.Lärarna introducerar läxor på olika sätt men fokus lades på att eleverna skulle motiveras, få reda på syfte och mål med läxan och ha förståelse för hur uppgiften kan lösas.