Precis som i andra länder är den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet står för den största delen av skatteundandragandet och kostar årligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Det överhängande problemet är att skattelagstiftningens legitimitet är bristande, vilket tydligt framkom i en rapport där varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de själva skulle kunna tänka sig köpa svarta tjänster.För att komma tillrätta med problemet valde staten år 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade därigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. Städbranschen var på tal, då även denna bransch har ett omfattande svartarbete.Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i städbranschen.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med en diskursanalytisk metodologi skärskådas Folkpartiet Liberalernas integrationspolitik. Denna politik bör förstås som en strategi att hantera ett ?utanförskap?. Samhällsforskaren Ruth Levitas har i sina studier av brittiska New Labour beskrivit tre diskurser som hon menar dominerar eller har dominerat partiets syn på ?utanförskapet?.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Detta examensarbete är en studie om barns matematiska begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda matematik för att stödja barns begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor.Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar.En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer.

Syftet med denna studie är att utforska hur kreativa lärprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv på omvärlden och därmed skapa möjligheter att utmana barns lärande för hållbar utveckling. För att komma närmare barns perspektiv på omvärlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig själva och världen de lever i, samt hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsperspektiv och baserar sig på deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg används posthumanismen, vilken ifrågasätter världens tudelade struktur och som ser barn, lärande och kunskap som sammanflätade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad på hur barn relaterar till omvärlden och hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande.

SyfteFör de flesta barn går det lätt att utveckla skriftspråket och läsningen under det första skolåren men för en del barn kan det vara svårt, och i vissa fall nästan omöjligt, att knäcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade läs- och skrivsvårigheter under andra skolåret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolåret (Häggström, 2003). Syftet med den här undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med äldre elever i grundskolan resonerar kring läs- och skrivsvårigheter och följande frågor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptäcka, förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag använt mig av perspektiv på specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) när jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).

I följande studie undersöks hur föräldrar talar om sitt föräldraskap i relation till dels sina upplevelser av hur deras föräldrar har varit som föräldrar, och dels i vilken grad de influerats av sina föräldrar i sitt egna föräldraskap. 32 föräldrar i åldern 28-30 år intervjuades. Svaren analyserades enligt tematisk analys. Könsskillnader i teman och underteman undersöktes. Resultaten påvisade att respondenterna ville efterlikna sina föräldrar i hög utsträckning och upplevde sig influerade av sina föräldrars föräldraskap på flera sätt.

Uppsatsens syfte att få ett antal personers beskrivningar av deras upplevelse av att växa upp med ett syskon med Asperger syndrom med avseende på självständighet, delaktighet, identitet och samspel. Författarna undersöker även personernas upplevelse av stöd de fått och vad som i övrigt erbjuds av habiliteringen i Södra Bohuslän. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning gjord på fyra intervjuer av syskon samt enkäter till två habiliteringar i Södra Bohuslän. Analysen är gjord utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, som innebär att man ser barnet som en egen aktör, samt ur ett kristeoretiskt perspektiv.I uppsatsen kommer det fram att informanterna upplever sin uppväxttid som positiv genom de erfarenheter de har fått. De upplever dock att de har stått i skuggan av sina syskon, vilket författarna tolkar har påverkat deras självständighet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad inkludering betyder ur lärarperspektiv. De perspektiv som behandlas är lärares syn på arbetssätt och undervisningsmetoder.  Intervjuer genomfördes med tre lärare i ämnet svenska i årskurserna 6-9. Resultaten visade att det finns både möjligheter och hinder med inkludering i ämnet svenska. Lärarna ansåg att inkludering bland annat beror på klassernas storlek, ämnesinnehåll och undervisningsmetoder.

Det behövs nya jobb för att ersätta basindustrins rationaliseringar. En ny struktur måsteskapas för att kunna ta hand om de nya förutsättningarna för svenska företag. De storautmaningarna för stålindustrin generellt är att fortsätta utveckla sina nischstrategier ochäven fortsatta FoU-satsningar för att stimulera kunskapsutveckling och nya innovationer som gör det möjligt att fortsätta utveckla kundanpassade produkter medhögt förädlingsvärde. Detta innebär att de stora företagen måste samarbeta med de små och medelstora företagen för att överföra sin kunskap om sina material till de små ochmedelstora företagen som de i sin tur förädlar, vilket i förlängningen ger de storaföretagen fler kunder.Syftet med denna studie är att använda det höghållfasta stålet, tillverkat av SSAB, somett exempel på en materialutveckling och undersöka vilka konsekvenser det höghållfasta stålet har gett på förädlande företags produktionsprocesser, derasprodukters tekniska egenskaper, designen på produkten, tillverkningskostnad ochmiljöaspekter och även undersöka om det finns några hinder för att skapa nya produktermed höghållfast stål och hur SSAB ska få ut det höghållfasta stålet i större utsträckningtill de små och medelstora företagen. Fallstudier har använts som undersökningsmetod och tre företag, Dellner Couplers AB,Hydroform Design Light AB och ME Racing Service AB har intervjuats.

Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv.

SammanfattningTitel: Gymnasieelevers perspektiv på deras hälsa och motivation i skolmiljöFörfattare: Sofia JovannelliHandledare: Monica NaeserSyftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse av hur gymnasieelevers perspektiv är på deras hälsa och motivation.Vilka olika faktorer anser eleverna påverkar deras hälsa och motivation i deras skolmiljö?Genom kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever undersöktes deras perspektiv på hälsa och motivation.För att ge mer fakta och teorier om uppsatsens frågeställningar studerades även tidigare forskning.Studiens centrala tolkningsram är teorin om KASAM, teori om motivation, läroplanen samt tidigare forskning i ämnesområdet.I uppsatsen har framkommit att människors hälsa påverkas både positivt och negativt under skoltiden, men att alla elever trots att de ibland upplever skolmiljön som problematisk t.ex på grund av stress, bibehåller en vilja att fortsätta sina studier.Intervjuerna visar att de intervjuade eleverna är nöjda med sin tid på gymnasiet.Intervjuerna stämmer överens med tidigare teorier om hälsa och motivation då det genom intervjuerna visat sig att en förutsättning för psykiskt välbefinnande och en positiv utveckling är att man lever i ett begripligt sammanhang, med lagom anpassade krav och med möjlighet att påverka situationen..

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.