Vi har sett på vår VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) att pedagoger tycks bemöta eleverna olika beroende på om de är flickor eller pojkar. Vidare har vi uppmärksammat att lärarna pratar på olika sätt till flickor och pojkar. Om läraren hjälper en flicka och en pojke behöver hjälp, avbryter läraren flickans hjälp för att genast hjälpa pojken. Läraren verkar ägna mer tid och uppmärksamhet åt pojkarna än flickorna. Vi anser att detta är ett aktuellt ämne, då det förmodligen förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor på många skolor runt om i landet.

Denna studies syfte är att se på rörlighet på arbetsmarknaden utifrån ett individperspektiv och hur vägledning kan vara till stöd på individnivå. De frågeställningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vägledning och utbildning. Utifrån dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar är att vägledning kan påverka individers rörlighet på arbetsmarknaden och att vägledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete.

Denna undersökning har med utgångspunkt ifrån två kända motivationsteorier prövat sambandetmellan aspiranters förväntningar och avbrott på Försvarsmaktens Aspirantutbildning. Detta hargenomförts genom att utifrån två motivationsteorier utveckla hypoteser som sedan har testats påstatistik över avhoppen ifrån Aspirantutbildningen 2010. Undersökningen finner tecken som pekar påatt det finns ett samband mellan förväntade fysiska krav på en utbildning och andelen frivilligaavbrott. Resultaten visar att en utbildning som förväntas vara fysiskt lätt har en större andel avhopppå egen begäran än en utbildning som förväntas vara fysiskt svår. Då jag utifrån egna erfarenhetermenar att den faktiska fysiska svårighetsnivån på samtliga inriktningar inom Aspirantutbildningen ärlikställda drar jag slutsatsen att aspiranternas förväntningar på den fysiska svårigheten är en viktigareorsak till frivilliga avhopp än den faktiska fysiska svårigheten.

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på: ? I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? ? På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? ? Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Bakgrund: cancerpatienter med relaterad smärtproblematik blir ett allt vanligare omvårdnadsproblem för sjuksköterskor. Patientens smärta är individuell och drabbar hela individen med fysiologiska, psykologiska, sociala och andliga dimensioner. Även anhöriga till den smärtpåverkade blir drabbad och sjuksköterskan har en betydande roll i att bedöma, lindra och informera angående smärtans uppkomst och lokalisation. En riktig smärtanamnes skall alltid ställas och hjälpmedel användas för att kartlägga den cancerrelaterade smärtan. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskaper kring smärtbedömning hos cancerpatienter.

Genom omvårdnadsdokumentationen tydliggör sjuksköterskor sin profession. Dokumentationen har stor betydelse för omvårdnadens kvalitet, förbättrar patientsäkerheten, synliggör omvårdnadsarbetet och är en förutsättning för kvalitetssäkring inom omvårdnad. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation och som senare kan ligga till grund för att utveckla sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation i patientjournalen. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: standardiserat språk och elektronisk journalföring, kunskap och utbildning, organisatoriska variabler samt motivation och attityder. Elektronisk journalföring och strukturerad dokumentation enligt ett standardiserat språk har visat sig vara ett avgörande verktyg för sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av Hjälpmedelshandboken med bedömningsmanual och checklistor som stöd vid hjälpmedelsförskrivning. Åtta arbetsterapeuter intervjuades med semistrukturerade frågor och intervjuguide nyttjades. Inklusionskriteriet var att arbetsterapeuten förskrivit hjälpmedel i minst tre år. Dataanalys genomfördes med innehållsanalys och resulterade i tre kategorier ?Stöd från Hjälpmedelshandboken?, ?Begränsningar vid användandet av Hjälpmedelshandboken? och ?Arbetsterapeutens erfarenhet?.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning samt att granska de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: Denna litteraturstudie har en deskriptiv design. Resultatet är baserat på tolv vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet i föreliggande studie beskriver att sjuksköterskorna upplever ett stort ansvar för sina studenter och att handledningen är utvecklande, både i sjuksköterskerollen och i handledarrollen. Sjuksköterskorna i föreliggande studie har delade upplevelser angående samarbetet med studenternas skolor.

Syftet med mitt examensarbete är att få förståelse för John Deweys pedagogik och dess nutida betydelse i relation till en grupp lärares uppfattning om pedagogik, undervisning och demokrati. Syftet är också att utröna huruvida yrkeslärare och ämneslärare skiljer sig åt i dessa av-seenden. För att uppnå mitt syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie. Jag har då använt mig av enkäter med ett antal frågeställningar och har även genomfört några intervjuer. Resultatet visar vissa skillnader mellan de olika lärarkategorierna vad gäller sättet att undervisa.

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad är det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som räddar liv följs. Sjuksköterskan är oftast bland de första på plats vid ett hjärtstopp på en vårdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som påverkar överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjärtstopp på sjukhus som påverkar överlevnaden. Genom en sammanställning och analys av vetenskapligt värderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i ämnet. Resultatet visade att en väl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgångsfaktorer i behandling av hjärtstopp.

Bakgrund: Skadlig alkoholkonsumtion är en av de fem största riskfaktorerna till för tidig död. En viktig del vid behandling av alkoholrelaterade problem är motivationen. Sjuksköterskan kan påverka motivationen och förväntas identifiera och ingripa med målet att skapa ett förändrat beteende hos patienten. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnadsarbetet att motivera patienter med skadlig alkoholkonsumtion till förändrade alkoholvanor. Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser inkluderades.

Antal individer som söker sig till vidareutbildning på akademisk nivå har ökat under den senaste finanskrisen. Studier på landets lärosäten är oftast en mångårig process och kräver både motivation och tro på egen förmåga. Deltagarna i denna studie kommer från olika högskolor och studieinriktningar och har i många fall lämnat en trygg inkomstkälla i valet att vidareutbilda sig. För att undersöka betydelsen av en individs arbetslivserfarenhets i valet av utbildning användes mätinstrumentet AMS för att mäta motivation och GSE för att mäta grad av self-efficacy. Resultatet visade att det föreligger en statistisk signifikant skillnad på arbetslivserfarenhet och grad av self-efficacy samt att individer som saknar arbetslivserfarenhet upplever mer amotivation gentemot sina studier.

Syfte med min studie var att undersöka elevers läs- och skrivsvårigheter i ett yrkesprogram och hur lärarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att få svar på dessa frågor så gjordes en kvalitativ studie på en skola i norrland. Intervjupersonerna är fyra stycken elever med läs- och skrivsvårigheter och fyra stycken lärare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om läs- och skrivsvårigheter tas också upp. Resultatet tyder på att både lärare och elever inte får resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjälpa elever och lärare i klassrummet.

Förstudiens syfte var att kartlägga användarbehov kring ROE inom svenska Marinen och ta fram stöd och hjälpmedel för att underlätta ROE-arbetet. I kartläggningen medverkade personal från olika staber, förband och skolor inom Försvarsmakten. Flertalet deltog sedan också i det iterativa utvecklingsarbetet. Tre användargrupper urskiljdes; Stabs- och fartygspersonal samt personal under utbildning. Några av de svårigheter som identifierades; Tolkningsskiljaktigheter mellan stabs- och fartygspersonal.