Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. På 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 år) med minst tvååriga högskoleutbildningar med utländsk bakgrund.

Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende.

Bakgrund: Under vår tid på lärarutbildningen och på vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-västerländska skönlitteraturens roll i skolan är näst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna får ta del av denna icke-västerländska litteratur får de kanske en ny inblick i och förståelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever få upplysning om icke-västerländsk litteratur? Denna litteratur skall ingå i gymnasieskolorna enligt läroplanerna. På grund av den tillsynes låga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta påverkar lärarens undervisning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och hur svenskläraren i gymnasieskolorna använder sig av icke-västerländsk litteratur, såsom sydamerikansk, afrikansk och österländsk, i undervisningen.

Syfte:           Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur personer med hjärtsvikt kan få en förbättrad nutrition genom egenvård.Metod:         Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL och PubMed.Resultat:      Studiens resultat innehöll 10 artiklar med kvantitativ ansats. En förutsättning för att personer med hjärtsvikt ska klara sin egenvård och ges möjlighet att förbättra sin nutrition är utbildning. Utbildningsmetoder som i föreliggande litteraturstudie har visat sig fungera är att kombinera skriftlig och muntlig utbildning. Undervisningen bör innehålla information om vilken typ av mat personer med hjärtsvikt behöver äta samt varför.

Definitionen av god hälsa skiljer sig åt, men dagens hälsoarbete är en form av information som önskar påverka till mer hälsosamma beteenden. Synen på kropp och hälsa har utvecklats med samhället och idag finns ett stort intresse för den hälsosamma livsstilen och därigenom för utbildning inom området. Friskvård som arbetsfält växer men det finns ingen entydig definition om vilka kompetenser eller vetenskaplig nivå som krävs för att får vara yrkesprofessionell inom området. Tränings- och friskvårdsanläggningar är en arena som lockar såväl hälsoarbetaren som stora delar av befolkningen och passar dessutom in i konsumtionssamhället med en tanke på hälsa som affärsidé. Syftet med denna typ av verksamhet är således fler än hälsofrämjande då även kommersiella och vinstdrivande krav finns.Syftet med detta arbete var att få fördjupad kunskap kring hur det är att som akademiskt utbildad inom kost och friskvård vara yrkesverksam på en tränings- och friskvårdsanläggning med en mer kommersiell syn på hälsoarbete.Djupintervjuer genomfördes med en kvalitativ ansats.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare talar om behov av stöd i arbetet med elever som stör undervisningen. Följande frågeställningar ställdes:Hur beskriver lärare vad som utgör elevers agerande?Hur beskriver lärare sitt agerande i klassrummet?Hur beskriver lärare vilket stöd som behövs i undervisningen?Teorin utgick från en kvalitativ metod och med en sociokulturell ansats vid insamling av empirin.Som metoden användes fokusgruppsintervjuer på två skolor med ett arbetslag på vardera. Sammanlagt intervjuades 11 ämneslärare som undervisade i år 7 till år 9.Resultatet visar att lärares behov av stöd med elever som stör undervisningen handlar om att ge lärare möjlighet att samtala om förhållningssätt och motivation. Lärarna beskriver faktorer som stör i klassrummet som att elever har svaga baskunskaper i ämnena som visar sig i olust, sena ankomster som kan ge svårigheter i arbetslivet och mobiltelefoner som störande inslag.Vidare uttrycker lärarna behov av att ha ett nära och tydligt stöd av skolledning och i pedagogiska frågor av specialpedagog.

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka om individen påverkas av samhället och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om så är fallet hur denna påverkan yttrar sig. Åttiotalister påstås i undersökningar vara den första generationen som genom att växa upp i det senmoderna samhället ska ha utvecklat andra värderingar gällande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebära att de är bättre anpassade till spelreglerna på dagens arbetsmarknad. Därför vill vi också undersöka på vilket sätt generationsskillnader kan yttra sig mellan åttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgå högskolestudier. Våra frågeställningar är följande: vad driver individen till att välja högre studier, hur har det senmoderna samhället och arbetsmarknaden påverkat individens val att studera och på vilket sätt syns det skillnader mellan sextiotalister och åttiotalister när det gäller studier och arbetsmarknad.

I Sverige lever idag människor med många olika kulturella bakgrunder. Ikombination med att befolkningen blir allt äldre ställer detta nya krav på denpalliativa vårdsektorn, som har utvecklats i Sverige de senaste decennierna.Detta gör att det mångkulturella perspektivet blir viktigt att belysa i dettasammanhang. I bakgrunden lyftes dels vikten av att se till individens egenlivsvärld och kulturella värderingar, men också behovet av utbildning i specifikkulturkunskap. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka svårighetersom sjuksköterskor upplever inom mångkulturell palliativ omvårdnad.Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Av dessa var nio kvalitativa,två kvantitativa och en var en review.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg.Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga..

Denna studie har bekräftat Luleå tekniska universitets förvaltnings farhågor om en hög procentandel av presumtiva studenter som valt att inte registrera sig på respektive samhällsvetenskaplig utbildning. Förvaltningen misstänkte att det kunde röra sig om upp till 30% av de antagna förstahandssökande till höstterminen 2005 som valt att inte registrera sig på de samhällsvetenskapliga programmen. Undersökningen visade att det faktiska bortfallet av studenter var betydligt större än så, närmare bestämt 45,6%. Utifrån de enkätsvar som analyserats i anknytning till denna studie går det dessvärre inte att dra några generella slutsatser till anledningen av ovanstående. Det finns dock vissa gemensamma nämnare som ger antydningar till vad som påverkade dessa individer till att inte anta sin utbildningsplats.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt extraversion är relaterat till arbetstillfredsställelse, val av yrke med hög eller låg utbildning samt utåt- eller inåtriktat arbete. En enkätstudie genomfördes på anställda inom olika företag (N=140). Studien har delvis sina utgångspunkter i Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsställelse samt Hollands teori om arbetstillfredsställelses relation till val av yrke. Hypotesen var att deltagarna kommer att redovisa högre arbetstillfredsställelse om de har ett arbete som överensstämmer med deras personlighet. Resultaten pekar på att individer med höga och låga extraversionspoäng redovisar högre arbetstillfredsställelse om de har ett arbete som ligger nära deras personlighet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna som befinner sig i utanförskap eller i riskzonen för utanförskap upplever sin situation, och hur de skapar identitet utifrån denna. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. En intervjuguide utformades som underlag för intervjuerna. Fyra av respondenterna bor i ett utanförskapsområde, och samtliga var arbetslösa vid intervjutillfället. Vidare har alla förutom en av våra respondenter en utländsk bakgrund.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikämnenavid Uppsala universitet mellan åren 1955 och 1975. Här studeras dels växelverkan mellan tvåolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgränsdragningsarbetet mellan, två vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. Förändringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning å ena sidan, och utbildning ochandra samhälleliga arenor å andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhällelig arena utanför forskningendär den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lärogång inte enbart kan räknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer därtill.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstå hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet när de befinner sig i gråzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma åt dessa subjektiva berättelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka närmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och föreställningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har påverkat hur de förhåller sig olika till sin sociala verklighet..