Syftet med denna studie är att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémässigt perspektiv för att redogöra för förändringar av begreppet likvärdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnå syftet söker studien svara på vilka bestämmelser som finns i de båda lagarna som kan ge möjlighet till likvärdig utbildning samt om begreppet likvärdig utbildning förändrats i skollag 2010:800 jämfört med skollag 1985:800. Studien baseras på en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrån fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förändring skett av begreppet likvärdig utbildning genom att mer fokus ligger på individens enskilda behov. För att uppnå likvärdig utbildning krävs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika.

Arbetet är en undersökning om hur och varför skola och näringsliv samverkar när det gäller arbetsplatsförlagd utbildning på HP-programmet..

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lärarrollen. Lärarroll och personlighet har många beröringspunkter med varandra och är därmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsområde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lärarrollen och gör det lättare att tolka vilka attribut som behövs för läraryrket. Likaledes är personligheten svårgreppbar, och det här arbetet gör ett nedslag i några aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet.Materialet består av tio kvalitativa intervjuer med lärare inom skola och förskola. Respondenterna fick frågor om sin bakgrund innan de påbörjat sin lärarutbildning.

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier.

Statistik visar att ungefär en äldre individ begår suicid varje dag. Sjuksköterskans möjligheter för att arbeta preventivt med äldre suicidala individer är goda så länge sjuksköterskan har kunskap om riskfaktorer, får gedigen utbildning och nyttjar bedömningsinstrument. Syftet med arbetet var att beskriva suicidprevention för äldre individer utifrån riskfaktorer för suicid bland äldre, sjuksköterskans kunskaper i det preventiva arbetet och hinder i sjuksköterskans preventiva arbete. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodades för att finna bakomliggande faktorer. De teman som uppkom vid granskning var riskfaktorer för suicid, sjuksköterskans hinder vid suicidprevention och utbildning för suicidprevention.

Studiens syfte är att söka samband mellan studenters identitet och utbildningsområde, vidare att studera vilka faktorer som inverkar såsom personliga egenskaper, socioekonomisk bakgrund, värderingar, härkomst och genus. För att täcka detta syfte har studien följande forskningsfrågeställning: Hur ser ett eventuellt samband ut mellan studenters identitet och utbildning?Undersökningen utgår från en kvantitativ metod där en webbenkät e-postats till studenter på fyra olika utbildningar på Göteborgs Universitet. Resultaten tolkas först på ett kvantitativt synsätt, där resultatet visualiseras i diagram och tabeller. Vad dessa diagram och tabeller visar tolkas och analyseras sedan utifrån en mer kvalitativ analysmetod där författarna utgår från ett socialpsykologiskt perspektiv, med fokus på Henri Tajfels teori om social identitet.Resultatet i undersökningen visar på ett samband mellan utbildning och identitet.

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, våren - 2002, Företagsekonomi Titel: Kartläggning och utvärdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlägger utbildningsbehov, vilka utvärderingsmetoder som används samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare är syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie använt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att företag lägger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlägga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhållits av forskare.

Följande examensarbete behandlar formativ bedömning i relation till en likvärdig utbildning. Problemområdet grundas på en upplevelse där formativ bedömning förespråkas på lärarutbildningen. Samtidigt upplevs det en avsaknad av detta arbetssätt på den verksamhetsförlagda utbildningen. Litteraturgenomgången redogör därför för formativ bedömning, feedback och en likvärdig utbildning som betydelsefulla aspekter för problemområdet och arbetets frågeställning. Arbetets teoriansats innefattar därför fem strategier för formativ bedömning liksom en modell för feedback.

Syftet med studien var att undersöka om anställdas arbetsmotivation och arbetsrelaterad identitet påverkades av kön och utbildningsnivå. Studien genomfördes genom att anställda på ett industriföretag i Gävleborg fick besvara en enkät. De mätinstrument som användes var Basic Need Satisfaction at Work Scale som mäter arbetsmotivation (autonomi, kompetens, samhörighet) och tre delmått för att mäta organisations-, professions- och arbetsgruppsidentitet. Totalt deltog 88 personer i undersökningen. Resultatet visade att det förelåg signifikanta skillnader i autonomi och kompetens relaterat till utbildningsnivå samt i professionsidentitet relaterat till utbildningsnivå.

Uppsatsen behandlar IT-utbildning inom tillverkningsindustrins småföretag. Vi undersöker hur mycket användarna i dessa småföretag använder datorsystemen och i vilken utsträckning de har fått någon IT-utbildning, användarnas uppfattning av den egna IT-kompetensen. Deras behov av IT-utbildning och inställning till datoranvändning undersöks genom en enkät som har besvarats av 30 användare. I uppsatsen tittar vi också på hur de IT-ansvariga ställer sig till samma frågor angående användarna och deras egen utbildning och kompetens. Frågorna till de IT-ansvariga gjordes genom en enkät som besvarades av fem IT-ansvariga samt genom två intervjuer.

Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas?Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner.

Idag ligger lönenivån för kvinnor i genomsnitt på drygt 80 procent av männens lönenivå. En del av löneskillnaderna beror på att kvinnor och män har olika arbetsrelaterade egenskaper t.ex. olika lång utbildning. Under det senaste decenniet har högre utbildning väldigt ofta anförts som ett medel mot löneskillnader. Kvinnor och män i yngre generationer har fått allt mer lika utbildning, särskilt när det gäller längden, men även inriktningen har fått dramatiska förändringar.

Fler och fler arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anställda. Syftet med denna studie var att undersöka några anställdas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnå syftet med studien användes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandläggare på en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anställda var positivt inställda till e-utbildning men ville gärna att det kombinerades med traditionell utbildning, då samtliga påtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar.

Utbildning har som regel inte fått hög prioritet av staten i Nicaragua. Det har bland annat medfört att analfabetism är utbrett samt att barn arbetar på gatan istället för att gå i skola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det civila samhället gör för att förbättra utbildningssituationen i Nicaragua. Det civila samhället i Nicaragua arbetar med en rad olika projekt där utbildning är ett av dem. Vi har med hjälp av teorier om demokratisering och det civila samhället kopplat samman vikten av utbildning för att ett land skall gå mot att bli en konsoliderad demokrati.

Sjuksköterskor ställer endast frågor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vård. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fått utbildning i alkoholrelaterade frågor för om hon vågar fråga patienter om deras alkoholvanor. De frågeställningar som framkom utifrån syftet var: Vad får sjuksköterskorna för utbildning och vad påverkar mötet med alkoholmissbrukare? Vågar sjuksköterskor lyfta alkoholfrågan/ämnet med patienter? Hur är sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansåg att de ställer frågor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror på att de saknar kunskap på grund av att de fått för lite utbildning.