Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) är ett vanligt problem efter anestesi. Även om många riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, så är implementeringen ofta svår. Attityder och kunskap kring ämnet har visat sig påverka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien är utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkätstudie. En totalundersökning genomfördes på en anestesiklinik på ett större sjukhus i Mellansverige. Enkäten innehöll frågor angående anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stämde överens med skattningen av de egna kunskaperna.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa olika studier av kvalitativ forskning som svarar på upplevelser av att erhålla diagnosen bröstcancer samt vilka problem som kan medfölja denna diagnos. Metoden som användes är en litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar. Teoretisk referensram som användes var Carnevalis teori om dagligt liv- inre och yttre resurser samt funktionellt hälsotillstånd. Resultatet av de tio artiklarna resulterade i sex kategorier: psykiska upplevelser, kroppslig påverkan, existentiell påverkan, stöd, bemötande och coping. Det var många studier som visade på samma reaktioner av att erhålla diagnosen och de flesta förknippade cancerdiagnos med kris.

Vi har i vår uppsats utfört våra empiriska studier vid Medicinska fakulteten på Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Vi har här valt att undersöka vi-känslan inom organisationen. I Medicinska fakultetens kommunikationsplan står det nämligen att organisationen strävar mot att stärka vi-känslan. Vi har även tidigare i olika företagssammanhang stött på begreppet vi-känsla, men begreppet utvecklas sällan vidare i akademisk litteratur. Därför har vi med vår undersökning velat ta reda på vilka faktorer som inverkar på vi-känslan och hur olika internkommunikativa strategier kan utvecklas för att stärka vi-känslan inom organisationen.

Bakgrundoch problem: När företag är verksamma globalt finns ett behov av att följa upp ochkontrollera organisationens utlandsenheter. Utformingen av kontrollsystemoch vilka kontrollmeknismer som tillämpas skiljer sig mellanföretag. Studien kartlägger vilka kontrollmekanismer som används viduppföljning för utlandsenheter samt vilka faktorer som kan påverka valav kontrollmekansimer.Syfte: Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om hur företag väljeratt följa upp sina utlandsenheter samt vilka faktorer som påverkar valav kontrollmekanismer.Metod: En kvalitativ intervjustudie har genomförts med sex internationellaföretag, med huvudkontor i Sverige, där nio respondenter intervjuats.Det empiriska resultatet har jämförts mot den teoretiska referensrameni analysen varefter ett antal generella slutsatser presenteras.Resultat ochSlutsatser: Kontrollmekanismerna resultatkontroll, handlingsstyrning ochadministrativ kontroll samt kulturell och social kontroll används ivarierande utsträckning i internationella företag för uppföljning avutlandsenheter. Företags storlek, verksamhetens art och kultur samtbehov av lokal anpassning påverkar vilka, och i vilken utsträckning,kontrollmekanismerna tillämpas.Studiens bidrag och förslagtill fortsatta studier: Studien bidrar till forskning om kontrollsystem och kontrollmekanismersutforming i internationella företag. Förslag till vidare forskning är attgöra en fallstudie på ett företag med både huvudkontor ochutlandsenheter.

Sammanfattning Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att sammanställa kvalitet på och resultat av studier som undersökt om långdistanslöpning ger artros i höft-, knä- eller fotleder. Finns det vetenskaplig evidens för att långdistanslöpning ger artros i höft-, knä- eller fotleder? Vilka styrkor och svagheter har de studier som försökt utröna om samband finns mellan långdistanslöpning och artros i höft-, knä- eller fotleder? MetodSökning av litteratur utfördes i PubMed, CINAHL, Cochrane Library och PEDro. Detta resulterade i att tio artiklar inkluderades för närmare granskning och sammanställning. Utifrån artiklarnas sammantagna bevisvärde poängsattes och graderades artiklarna efter evidensnivå enligt Statens Beredning för medicinsk Utvärderings (SBU) granskningsmallar för kohortstudier med kontrollgrupper. ResultatEndast en av tio studier visar ett positivt samband mellan långdistanslöpning och artros i höft-, knä- eller fotleder, i detta fall höftledsartros.

Idag lever ett stort antal människor med Multipel Skleros (MS) av varierande grad i Sverige. MS påverkar livskvaliteten negativt genom att personen kan få koordinationsstörningar, känselnedsättning, miktionsbesvär samt problem med gångfunktionen och den sexuella funktionen. Det finns många studier gjorda på livskvalitet hos personer med MS men dock ingen gemensam litteraturöversikt och sammanställning av dess resultat. Syftet med studien var att analysera den hälsorelaterade livskvaliteten hos personer med MS utifrån granskning och sammanställning av studier där mätinstrumentet MSQOL-54 använts. En litteraturöversikt med fem studier har genomförts där det kvantitativa mätinstrumentet MSQOL-54 använts.

Vid behandling av kemoterapi är illamående ett vanligt och besvärligt symtom hos patienter med cancer. Illamående påverkar patientens dagliga liv genom att det ofta leder till viktminskning, dehydrering, ökade kostnader och påverkan på det sociala livet. Antiemetiska läkemedel är effektivt mot behandling av kräkningar men lite fokus har lagts vid behandling av illamående. I syfte att redogöra för kunskapsläget om icke-farmakologiska interventioner för att lindra illamående hos patienter som genomgår kemoterapi genomfördes en integrerad systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i fyra bibliografiska referensdatabaser, och fokuserades till vetenskapliga studier vilka beskrev icke-farmakologiska interventioner, hur dessa hade studerats, vilka effekter de hade samt vilka erfarenheter patienterna erhöll av interventionerna.

Syftet med vår studie var att undersöka hur ämneslärare i gymnasieskolan uppfattar och hanterar andraspråkselevers skolsituation i ämnesundervisningen, samt att få kunskap om hur vi som kommande ämneslärare kan ge andraspråkselever tillfredsställande undervisning, så att de når kunskapsmålen i ämnena svenska och samhällskunskap, parallellt med en god funktionell språkbehärskning. I vår litteraturstudie presenterade vi teorier och studier om andraspråkselevers språkutveckling, samt gav exempel på hur olika lärarkategorier kunde anpassa sin undervisning i enlighet med dessa. Vi har i en empirisk studie intervjuat totalt sex ämneslärare i ämnena svenska eller samhällskunskap. I vår undersökning konstaterade vi, för att andraspråkselever skulle nå framgångar i skolans ämnesundervisning krävs ett språk som fungerade som redskap för tänkande och lärande och att ämnesundervisning på modersmålet underlättar. Vidare lärde vi oss att en väl fungerande interaktion mellan lärare och elev är den dominerande faktorn för elevens framtida kognitiva lärande..

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förmågor hos sjuksköterskan som bidrar till det godamötet. Att möta människor är grunden för all mellanmänsklig kontakt och det innebär ett samspelmellan människor som berörs. Goda möten ger ofta glädje, tillfredsställelse och ibland en känslaav lycka. Redan under tidig barndom grundläggs förmågor till empati och förmågan att kunnaförstå sig på andra människor. Via självkännedom och intresse till att utvecklas somyrkesmänniska kan sjuksköterskan medvetandegöra de förmågor som bidrar till det goda mötet.Orlando och Travelbee beskriver reflektionens betydelse för att sjuksköterskan skall kunnautvärdera och planera omvårdnadsarbetet.

Att stora projekt som t.ex. Öresundsbron, Globen eller tunneln genom Hallandsåsen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora projekt betraktas som en företeelse i dagens samhälle. Men, det verkar inte finnas några studier som strävar efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora projekt. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla en teori om stora projekt.

Enligt tidigare studier från (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev på fordons/transportprogrammet inte får något slutbetyg med grundläggande behörigheter. Varför är det så? Är det skolans fel, eller är det eleverna som är dåligt motiverade? Jag vill därför försöka ta reda på varför elever väljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda på varför det är så få flickor som söker till transportprogrammet. Jag har använt mig av två undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra väldigt bra, och som är mest kvalitativa för just min undersökning. Det är enkätmetoden och intervjumetoden.

Syfte: Syftet med f?ljande systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget av effekten p? energiintaget vid lunch efter ett intag av havregrynsgr?t till frukost j?mf?rt med annan frukost. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus den 20 mars 2023. S?kningen utgick fr?n tre block utifr?n intervention, utfall och studiedesign. De inkluderade studierna skulle innefatta en population av individer ?18 ?r, en intervention av frukost i form av havregrynsgr?t samt en kontroll som bestod av ?vrig frukost.

Bakgrund: Ett flertal studier tycks visa på att kolhydratdryck under träning fördröjer tröttheten och många forskare hävdar att en kolhydrat- dryck kan öka prestationsförmågan. Det finns däremot få studier som har utvärderat om kolhydratdryck påverkar precisionen, endast Burke och Ekbloms studie från 1984 på tennisspelare har berört denna aspekt. Syftet med studien var att utvärdera huruvida dryck med kolhydrater påverkar en basketspelares precision jämfört med en dryck utan kolhydrater. Metod: En ABA?randomiserad, kontrollerad studie med cross over-design under två helt vanliga träningstillfällen utfördes.

Ökad konkurrens på marknaden har bidragit till att outsourcing blivit allt mer vanligt bland företag. Det finns flertaliga motiv till outsourcing vilket kan beskrivas utifrån ekonomiska och strategiska aspekter. Inom dessa ryms bland annat kostnadsreducering, fokusering på kärnverksamhet, flexibilitet och förbättring av kvaliteten. Trots omfattande studier inom området outsourcing är studier inriktade mot reservdelsfunktionen begränsade. Föregående studier genomförda inom outsourcingområdet har utgått ifrån teorierna om transaktionskostnader eller ett strategiskt perspektiv som belyser företagets resurser om huruvida de är en del av företagets kärnverksamhet.

På grund av dagens hårdare företagsklimat är det viktigt för företag att styra sina affärsprocesser så effektivt som möjligt. För att detta ska vara möjligt krävs det att företaget har ett effektivt ekonomiarbete. En viktig del av detta ekonomiarbete är hantering av likvida medel, det vill säga cash management (CM). I internationella företag är det viktigt att styrningen av CM-arbetet sker effektivt mellan företagets enheter för att de ska kunna arbeta med CM på det mest effektiva sättet för företaget. Uppsatsens syfte är därför att beskriva de skillnader och likheter som kan finnas mellan säljenheter i en internationell koncerns sätt att styra CM samt att förklara hur dessa skillnader och likheter kan ha uppstått.