Bakgrund: Tobaksrökning Àr den viktigaste enskilda bidragande dödorsaken och stod dÀrmed för en tiondel av alla dödsfall i Sverige under perioden 2010-2012. I Sverige börjar 15 000 ungdomar röka varje Är och flickor Àr rökare i större utstrÀckning Àn pojkar.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva ungdomars attityder till och erfarenheter av rökning, i Äldern 10-19ÄrMetod: En litteraturstudie anvÀndes som metod vilket Àr en studie dÀr vetenskapligt material granskas och analyseras frÄn tidigare genomförda studier. Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och begrÀnsades till publikations Är 2003-2014. Tio stycken artiklar anvÀndes och mÄlgruppen var ungdomar mellan 10-19 Är.Resultat: det huvudsakliga resultatet presenterades i fyra temaomrÄden, könsskillnader, den sociala omgivningens betydelse, ungdomars attityder till rökning och uppfattningar om risker och fördelar med att röka. Ungdomars relation till rökning pÄverkades av den sociala omgivningen och Àven familjen och vÀnner hade stark pÄverkan pÄ ungdomars rökvanor,Slutsatts: Det Àr viktigt att vara medveten om ungdomars erfarenheter och attityder till rökning.

Denna uppsats fokuserar pÄ att undersöka utomhuspedagogikens och fÀltstudiers roll inom geografundervisningen i skolan. FÀltstudier har en stark tradition inom geografin bÄde vetenskapligt och i undervisningen. Att ha lektionstid utomhus kan sÀgas ge eleverna möjligheten att sjÀlva uppleva och dÀrmed skapa intryck som leder till en ökad motivation till lÀrande.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur fÀltstudier, utomhuspedagogik, anvÀnds av geografilÀrare i dagens skola. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar, tvÄ vÀgar för att undersöka anvÀndandet av lektionstid utomhus. En litteraturstudie dÀr ett flertal olika professorers idéer och Äsikter tas upp angÄende lÀrandet utomhus samt en intervjudel dÀr fyra lÀrare har intervjuats och ger sina Äsikter om fÀltstudier i undervisningen.

Med anledning av att riksdagen Är 2010 fastslog en ny lÀroplan för förskolan, LÀroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), dÀr mÄlen kring naturvetenskap inom förskolan skÀrptes stÀlldes Àven högre krav pÄ förskollÀrare. IstÀllet för ett natur-vetenskapligt mÄl blev det nu tre mÄl som förskolan skulle strÀva efter att uppnÄ. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnÄ mÄlen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser Àr viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror Àr anledningen till att tidigare studier visat pÄ att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan Àr bristfÀllig.

Privata sÀkerhetsföretag verkar i dag i stor utstrÀckning etablerat sig som en del i eller parallellt med den vÀstliga militÀra styrkestrukturen, framför allt i USA. Uppgifterna som de privata sÀkerhetsföretagen löser Àr till huvudsak uppgifter som traditionellt tidigare lösts av militÀra förband.Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och kartlÀgga debatten om privata sÀkerhetsföretag i USA. Min frÄgestÀllning Àr om instÀllningen till den privata aktören inom den militÀra styrkestrukturen förÀndrad och vad Àr det som debatteras rörande den pÄgÄende och ökande privatiseringen av den militÀra styrkestrukturen?För att ta mig an uppgiften pÄ ett vetenskapligt sÀtt har jag valt att anvÀnda kvalitativ innehÄllsanalys. Jag har dÀrför valt att utgÄ frÄn Lennart J.

Elevers intresse för naturvetenskapliga Àmnen minskar. Detta Àr en lÄngvarig trend som gÀller större delen av vÀstvÀrlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lÀmna ett konstruktivt bidrag till förstÄelsen för den hÀr situationen. Teknokratisk ideologi Àr en samhÀllssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som nÄgot efterstrÀvansvÀrt. Teknisk diskurs Àr ett mönster i sprÄkanvÀndningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

?Coming from Sweden and you haven?t heard of it?? Detta citat exemplifierar den sjÀlvbild som det post-kommunistiska profileringsarbetet tenderar att prÀglas av. Bristen pÄ insikt kÀnns pÄtaglig under ett möte med en högt uppsatt tjÀnsteman inom PÀrnu Development Department. Denna problematik skall dock inte förlöjligas utan mÄste sÀttas i relation till de omstÀndigheter som skapat den.De tidigare socialistiskt prÀglade staterna har varit tvungna att anpassa sig till markandsekonomin med förÀndrade efterfrÄgemönster och nya konkurrenssituationer. Dessa förhÄllanden kan verka sjÀlvklara för ett vÀsteuropeiskt land, men för ett post- kommunistiskt land dÀr marknadsföring och destinationsutveckling i princip inte existerat, var de hÀr förutsÀttningarna nÄgot nytt.

Bakgrund: Humor anvÀndes i vÄrden redan under medeltiden och har visat sig ha positiva effekter pÄ den fysiska hÀlsan. Eftersom en god hÀlsa Àr mÄlet för hÀlso- och sjukvÄrden kan det vara av vikt att veta hur de inblandade parterna, patient och sjuksköterska, ser pÄ humor och dess plats Àven i omvÄrdnaden. Syfte: Att belysa humorns roll för sjuksköterskor och patienter i vÄrden. Metod: En litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som granskats kritiskt och vetenskapligt. De kvalitativa artiklarna har analyserats med innehÄllsanalys.

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder pÄ att ungdomar Àr den mest brottsaktiva Äldersgruppen i samhÀllet. Ett förhÄllande som frÀmst gÀller pojkar och unga mÀn, Àven om brottsligheten ökar nÄgot bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar Àr samhÀllets framtid Àr det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad pÄ Laholms kommun och vilka samhÀlleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet pÄ ett eller annat sÀtt, samt ungdomar i Äldrarna 15-20.UtifrÄn analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhÀllsrisker i Laholms kommun sÄ som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsÀttning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse.

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad Àr det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som rÀddar liv följs. Sjuksköterskan Àr oftast bland de första pÄ plats vid ett hjÀrtstopp pÄ en vÄrdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som pÄverkar överlevnaden efter hjÀrtstopp pÄ sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjÀrtstopp pÄ sjukhus som pÄverkar överlevnaden. Genom en sammanstÀllning och analys av vetenskapligt vÀrderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i Àmnet. Resultatet visade att en vÀl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgÄngsfaktorer i behandling av hjÀrtstopp.

Arbetet tar sin utgÄngspunkt i resan och blicken som faller pÄ de förbipasserande landskapen, vari det undersöker landskapet som representation i samband med identitet och det cirkulÀra sammanhang dÀr det fysiska landskapet faktiskt formas av vÄr bild av det. FrÄgestÀllningen om hur vi upplever förbipasserande landskap utforskas genom en teoribas och en sjÀlvobserverande fallstudie bestÄende av film, bild och skrivna reflektioner frÄn en resa i Sydeuropa frÄn sommaren 2013. Med utgÄngspunkt i konstteoretiska, turismvetenskapliga, kulturgeografiska, landskapsteoretiska och filosofiska texter utforskas landskapet som representation, identitet och verkligheten sÄ som vi uppfattar den. Susan Sontags essÀverk On photography (1977) anvÀnds som en röd trÄd i arbetet och fÄr representera tankarna kring representationens definition. I en ansats att luckra upp grÀnssnittet mellan ett konstnÀrligt och vetenskapligt förfarande Àr fallstudien en sjÀlvstudie dÀr jag i reflektionerna undersöker mig sjÀlv som studieobjekt och hur jag ser och har sett pÄ de förbipasserande landskapen under resan, samt hur min upplevelse förhÄller sig till den socialt konstruerade turisten.

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och Ängest kan bidra till att smÀrtupplevelsen förstÀrks. Vid omvÄrdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. UtifrÄn ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smÀrta, identifiera patientens behov av lindring samt utvÀrdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte Àr att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan anvÀnder sig av för att bedöma, lindra och utvÀrdera postoperativ smÀrta hos nyopererade patienter.

Sammanfattning.ArbetstillfredsstÀllelse kan pÄverkas av en rad olika faktorer, och för att uppnÄ goda resultat inom ramen för detta omrÄde krÀvs engagemang frÄn bÄde chefer och anstÀllda. För att ta reda pÄ hur arbetstillfredsstÀllelsen ser ut pÄ en arbetsplats kan bl.a. enkÀtstudier genomföras.Uppdragsgivare för denna uppsats Àr ett hotell i Stockholm som Ärligen arbetar med sÄ kallade klimatanalyser, som samtliga anstÀllda pÄ hotellet fÄr fylla i elektroniskt. EnkÀten Àr utformad pÄ samma sÀtt Är efter Är, för att jÀmförande analyser ska vara genomförbara. Hotellet anser denna analys som mycket givande, men saknar förklaring till varför nÄgra av frÄgorna visar sÀmre resultat Àn övriga.

NÀr en mÀnniska drabbas av demens pÄverkas personligheten och mÀnniskan förÀndras successivt. För den nÀrstÄende kan det vara svÄrt att acceptera och det blir en förlust som orsakar sorg, allt eftersom den nÀrstÄendes sjukdom fortskrider och personen förÀndras kan en förlust av en partner och ett förhÄllande som var viktigt upplevas. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sorg hos nÀrstÄende till personer med demens. Tio internationellt vetenskapligt publicerade artiklar analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tvÄ kategorier: Sorgens uttryck och Sorgens orsaker, med tillhörande sex subkategorier.