Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera revisionsbyråer, lärosätets respektive studenters attityder till ekonomutbildningen samt ange tänkbara förslag till förbättringar.Vi har genomfört fallstudier på revisionsbyråer, lärosätet och studenter. Med denna fördelning av respondenter har vår uppgift varit att undersöka respektive attityder till ekonomutbildningen. Därmed har vi studerat ett fenomen för vilken den kvalitativa metoden ger empirisk närhet och är ett verktyg för djupare förståelse. Dessa förutsättningar stämmer väl överens med Glaser & Strauss metod ?Grundad Teori?.Med utgångspunkt i olika vetenskapliga artiklar har vi kommit fram till respektive respondents attityd till ekonomutbildningen.Den empiriska bidraget i uppsatsen består av primärdata från de intervjuer som genomförts med revisionsbyråer, lärosätet och studenter samt övriga nyckelpersoner med koppling till ekonomutbildningen.

Ryggsmärta, främst i ländryggen, drabbar så mycket som 80 procent av Sveriges befolkning och flera av dem lider av bestående besvär. Smärta är ett komplext och subjektivt fenomen och det kan därför vara en utmaning för sjuksköterskor att ge en god vård till patienter med långvarig ryggsmärta. Sjuksköterskor behöver inte bara ha god kunskap om hur smärta kan lindras utan även kunskap om hur långvarig ryggsmärta kan upplevas i det dagliga livet. Syftet var därför att belysa upplevelser av att leva med långvarig ryggsmärta. En systematisk litteraturstudie genomfördes och resulterade i elva vetenskapliga artiklar.

x.

Oavsett i vilket sammanhang vi befinner oss i så är ett gott bemötande av betydelse. Har vi dessutom en nedsatt kognitiv förmåga, såsom vid demenssjukdom, är bemötandet av ännu större betydelse. Sett ur ett vårdarperspektiv ligger olika fenomen till grund för ett gott bemötande. Bakgrund: Tidigare studier visar att bemötande har betydelse inom demensvården och bemötandet har beskrivits utifrån olika aspekter/perspektiv där bemötandets möjligheter och svårigheter diskuteras. Syfte: Studiens syfte vara tt belysa det goda bemötandet i demensvården.

Människor har i alla tider sett upp till kända personer som förebilder och representanter för något som de själva drömmer om att vara, vilket gör dessa kända personer till idealiska ansikten utåt för ett företags varumärke och produkter. Detta fenomen kallas celebrity endorsement och har länge varit en populär metod inom marknadsföring där syftet är att skapa associationer mellan ett varumärke och en känd persons egenskaper. Även i Sverige förekommer denna form av marknadsföring och vi vill i denna studie se hur svenska företag arbetar med detta. Vi har tagit del av vetenskapliga studier som menar att könet på den kända personen i marknadsföringen har betydelse. Då Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen är det även intressant att öka förståelsen för hur svenska företag väljer idrottsstjärnor till sina marknadsföringskampanjer.Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur svenska företag använder sig av svenska idrottsstjärnor i sin marknadsföring samt om det finns några skillnader i urval då det gäller kvinnliga och manliga idrottare.

Hopp är ett svårdefinierat fenomen som varje människa har inom sig och som alla har en personlig upplevelse av. Det är ett kraftfullt fenomen som får människan att vilja kämpa genom svåra situationer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos personer med obotlig sjukdom i livets slut. Studien genomfördes med en metod för systematisk litteraturöversikt och baserades på 15 studier. Analysen av studiernas resultat genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys.

Studiens syfte är att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har påvisat svårigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, såsom Global Compact, då de i stor utsträckning är utformade på ett övergripande och flexibelt sätt. Inom byggindustrin återfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste åren gett hållbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker främst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hållbarhetsaktiviteter, främst inom miljöområdet.

Familjefokuserad omvårdnad har blivit allt viktigare i omvårdnaden av strokepatienter.Minskade ekonomiska resurser och en allt äldre befolkning som kräver omvårdnad underlång tid är två orsaker till detta. Ytterligare en orsak är den påverkan närstående har påhälsa och sjukdom, ett fenomen som uppmärksammas allt mera. En god familjefokuseradomvårdnad förutsätter ett gott samarbete mellan den professionella vårdaren ochnärstående. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur en tillitsfull interaktion kanskapas mellan sjuksköterska och närstående till en person som har drabbats av stroke. Vivill också undersöka vad sjuksköterskan kan göra för att stärka de närståendes förmåga attuppnå välbefinnande genom familjefokuserad omvårdnad.

Ordet upplevelse används idag av många företag i olika branscher för att beskriva företagets tjänsteutbud. Inom marknadsföring används upplevelser för att tränga igenom det tilltagande mediebruset och för relationsbyggande åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida eventbyråer profilerade inom relationsskapande event marketing använder begreppet upplevelse och vad det har för betydelse för deras verksamhet. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie baserad på intervjuer med sju eventbyråer. Studien visar att upplevelse som fenomen är en viktig effekt av relationsskapande event marketing, men att det finns en paradox ifråga om användningen och beskrivningen av begreppet.

Dokumentärfilm är en berättarform som berättar verkligheten och om olika fenomen samt om olika människors verklighet. Rapporten handlar om hur subjektiv berättarteknik fungerar i praktiken och hur jag som producerat dokumentärfilmen tänkt i produktionen..

Bakgrund: Mat och måltiden belyses ofta ur ett näringsfysiologiskt perspektiv. Ett regelbundet intag av näring är nödvändigt för det fysiska välbefinnandet, särskilt efter en skada eller sjukdom då näring hjälper kroppen att läka. Då välbefinnande är ett fenomen relaterat till hela människan, så väl till det psykiska som till det fysiska, talar litteraturen för att måltidens påverkan på det fysiska välbefinnandet även speglas i det psykiska välbefinnandet. Syfte: Att skapa en överblick över hur relevant forskning beskriver vad måltiden har för betydelse för välbefinnandet hos en patient i behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats.

Våra kulturella referensramar är med och avgör vår kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jämförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under två veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda på hur relationen mellan skribenten och läsaren påverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna används.Vår undersökning visar framför allt prov på tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och läsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktär, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som används som retoriskt verktyg..

Syftet med denna studie har varit att studera hur Talent Mangement (TM) definieras och om det är ett nytt fenomen inom Human Resources (HR). Detta har undersökts genom en jämförelse mellan hur TM definieras i tidigare forskning och hur HR chefer från fyra företag definierar, arbetar inom området samt upplever TM. Det bakomliggande intresset kommer från att TM anses vara en viktig och övergripande företagsstrategi.Studien har en kvalitativ ansats och datamaterialet har insamlats genom semistrukturerade intervjuer som har grundats på tre teman för att besvara frågeställningarna. Materialet har sedan analyserats mot tidigare forskning inom TM för att jämföra definitioner och arbetssätt. Forskning inom TM och arbetsmarknadsutveckling har även analyserat för att skapa en uppfattning om bakgrunden till TMs uppkomst samt om detta är ett nytt fenomen.

InledningEn välsmakande och hygieniskt säker mat är viktig för patientens medicinska behandling och välbefinnande. Det ligger i sakens natur att man som patient ofta är svag eller nedsatt och därmed extra känslig för infektioner. Livsmedelshygien är på ett sjukhus en fråga om patientsäkerhet med temperaturen som den enskilt viktigaste faktorn. Brickdukning har som system för att distribuera maten inom ett sjukhus många fördelar men en nackdel är svårigheten att upprätthålla rätt temperatur. Mätningar på det studerade sjukhuset visade stora variationer och betydande avvikelser från tillåtna temperaturer, varför ett förbättringsprojekt genomfördes för att förbättra och stabilisera temperaturerna.SyfteFörbättringsarbetet studerades med syfte att beskriva de fenomen som den involverade personalen upplevt vara betydelsefulla för förbättringsarbetets resultat och hur patienternas upplevelse av maten förändrades under tiden för förbättringsarbetet.

Syftet med studien var att beskriva förekomst och typ av patienters eventuella oro inför anestesi. Litteraturöversikten har baserats på vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ art. Trettioen artiklar granskades och 21 av dessa valdes ut till resultatet.De flesta studier som behandlade oro inför anestesi var av kvantitativ art. Oro i form av olika slags olustkänslor definierades av flera författare utförligt och på flera sätt. Resultatet påvisade att oro var ett vanligt förekommande fenomen och kunde objektivt mätas med hjälp av självskattningsskalor, där de vanligast förekommande är Visuel Analog Skala (VAS) och State Trait Anxiety Inventory (STAI).