Syftet med denna uppsats är att analysera Procordia Food AB:s övergripande strategiprocess för att se hur rationella de är i sitt tänkande när det formulerar strategier för varumärket Felix. Vi ämnar även beskriva och analysera hur varumärket Felix, som omfattar ett stort produktsortiment, byggs upp för att identifiera styrkor och svagheter och eventuella problem. Vi har för avsikt, att om möjligt, efter att ha identifierat problemen, komma med förslag till lösning. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie. Vi har använt oss av olika källor, såsom intervjuer, artiklar, vetenskaplig litteratur etc.

Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar.  För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid.

Arbetet handlar om publika skjutningar i skolmiljö, d.v.s. dåd där förövare har skjutit mot individer i skolmiljö, utan att ha uppvisat förklaringar till varför gärningen genomförts. Syftet med rapporten var att finna hur förvaltningsmodeller hanterar effekterna av en skolskjutning, för att se om någon är bättre rustad. Samt, om en koppling mellan modell och effektiv hantering kunde göras och även se vad som skiljde modellerna åt i behandlingen av situationerna.En jämförande, mest-olika-modell har nyttjats, och rapporten begränsades till synen av tre olika förvaltningsmodeller. Undersökningen är även begränsad i tid av hänsyn till förekomsten av de undersökta dåden. Bruket av Internetkällor har varit omfattande, då mycket av det som skrivits kring dåden förekommit i dagspress. För utvecklandet av förvaltningsteorier har även vetenskaplig litteratur nyttjats. Resultatet har varit att få säkra slutsatser kan dras av de dåd som inträffat.

Vårt syfte med denna uppsats är att utröna hur den personliga servicen mellan kund och näringsidkare, i ett mindre klädföretag inom konfektionsbranschen, kommer att se ut i framtiden. Med personlig service menar vi hur säljpersonalen arbetar utifrån SERVQUAL-modellens fem dimensioner för att skapa en bättre kundrelation. Vi har valt att undersöka vårt ämne genom att intervjua sex personer som arbetar som säljare. Vi vill därigenom se vad människor som är verksamma inom branschen har för framtidsvisioner. Deras åsikter kommer vi analysera med hjälp av vetenskaplig litteratur och artiklar som antingen kommer att stödja, dementera eller addera nya aspekter till säljarnas synvinklar.

Syftet med uppsatsen är att på vetenskaplig grund problematisera hur en lärare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vår tid. Studien är en kvalitativ undersökning där en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats på valet av gymnasieelever som målgrupp. Genom att ta del av läroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys där jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten.

Bakgrund: Känsliga samtalsämnen är något som sjuksköterskan ofta kommer i kontakt med. Ett av dessa ämnen är övervikt, som är ett stort folkhälsoproblem. I samtalet med patienten är kommunikation en nyckelfaktor för att skapa god vård.Syfte: Syftet med studien är att utifrån aktuell vetenskaplig omvårdnadsforskning mellan åren 1995-2010, beskriva och analysera de strategier för hur sjuksköterskan hanterar känsliga samtal i mötet med vuxna överviktiga patienter.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie, där artiklar relevanta för ämnet söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Datamaterialet inkluderar 19 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ ansats i en metaanalys.Resultat: Metaanalysen visar på att övervikt är ett känsligt ämne som är svårt för sjuksköterskan att hantera. Det mest framträdande sättet för sjuksköterskan att hantera känsliga samtal är att helt och hållet undvika ämnet.

Tidigare forskning visar att mammografiscreeningar bidragit till en ökad överlevnad i bröstcancer tack vare tidigt upptäckt av sjukdomen. Dock fanns det ett område inom vilket mammografi hade begränsad diagnostisk förmåga. Det var körtelrik bröstvävnad där cancer kunde döljas för bildgranskade radiologer. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om digital brösttomosyntes kan förbättra detektion/sensitiviteten för bröstcancer, särskilt i täta bröst, och på så sätt bidra till att minska antalet intervallcancrar. Som metod valdes att göra en evidensbaserad litteraturöversikt grundad på kvantitativa studier.

Bakgrund: Nästan hälften av alla dödsfall i Sverige beror på aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar, där en riskfaktor är förhöjda blodfetter. I den vetenskapliga världen och media återfinns en diskussion om kostråd inom detta område. Hur det påverkar primärvårdsdietister och deras råd till patienter är intressant då de bör ge kostråd enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Att undersöka vilka kostråd gällande mättat fett och kolhydrater som primärvårdsdietister i dagsläget ger till patienter med förhöjda blodfetter samt om påverkan av media upplevs i detta sammanhang.Material och metod: Målgruppen var primärvårdsdietister och webbaserad enkätundersökning den tillämpade metoden.Resultat: Överlag ger primärvårdsdietisterna likartade råd till patienter. Generellt rekommenderas att minska intaget mättat fett och fiberfattiga kolhydratkällor och öka intaget fibrer. Hälften upplever att det inte finns skillnad mellan kokosfett och mättat fett från andra livsmedelskällor.

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gå tillväga för att underlätta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss på barn i åldrarna sju till tolv år för att diagnoser oftast inte ställs förrän barnen uppnått skolålder. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som har ägt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lärare. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt från definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgår från frågeställningarna: Hur är kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlätta skolmiljön för barn med ADHD? Hur väljer pedagogerna att underlätta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom föräldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fått fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Bakgrunden innefattar förklaring av allmän depression och även en fördjupning av förlossningsdepression. Den innehåller även en teoretisk referensram med fyra begrepp som är livsvärld, lidande, välbefinnande och subjektiv kropp enligt Dahlberg, m.fl. (2003). Syftet med studien är att studera kvinnans upplevelse av förlossningsdepression. Metoden utgår från en kvalitativ litteraturstudie av två självbiografiska böcker skrivna av kvinnor drabbade av förlossningsdepression.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur folk väljer att se på sina tv-serier och varför. För att ta reda på detta genomfördes två stycken fokusgruppsintervjuer där deltagarna svarade på frågor om tv-serier, dvd- boxar, play-tjänster och fildelning. För att skapa mig en förståelse för dessa val använde jag mig av Users & Gratification theory som en vetenskaplig teori. Resultaten från fokusgruppsintervjuerna användes senare för att sammanställa en frågeguide som besvarades av representanter för de största svenska tv-kanalernas play-tjänster. Anledningen till att kontakta tv-kanalerna var att jag ville ha både producenternas och konsumenternas åsikter med i uppsatsen.

To publish research articles by the means of open access is to provide them for free to the reader. An increasing number of universities around the world have begun to institute open access policies regarding their researchers academic output, requiring them to primarily publish in open access journals and / or archive their pre- or post- prints in institutional archives.The aim of this this thesis is to explore how the adoption of the open access policy at the Swedish Universi- ty of Agricultural Sciences in 2008 has affected how their researchers publish and if this has had any effect on how their academic output are cited and distributed online. To reach this goal a combination of bibliometric and altmetric methods were used as well as cross-referencing between Scopus, Altmetric.com, Google Scholar and the SHERPA/RoMEO database.The results points towards a mostly open access positive trend with an increase in articles published in jour- nals that allow archiving of both pre- and post-prints. There also seems to be a correlation between these journals and which kind of articles gets the most mentions in social media..

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där mastektomi är en av de kirurgiska behandlingarna som kan utföras som innebär att hela bröstet tas bort. I och med detta kan kroppsbilden förändras radikalt och där har sjuksköterskan ett ansvar att stödja den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet grundades på 10 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom två databaser. Artiklarna har granskats och bearbetats ett flertal gånger för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas resultat resulterade i tre teman: förändrad syn på kvinnlighet, förändrad relation till kroppen och ålderns betydelse för kroppsbilden. Mastektomin påverkade kvinnligheten då bröstet var en symbol för moderskap, fertilititet och amning. Kvinnor som genomgått en mastektomi fick en förändrad kroppsbild och upplevde en stigmatisering och hade svårt att se sig själva i spegeln.

Open access (OA) is a publishing model aimed at increasingthe access to academic research results. The object of thisstudy was to contrast nine colleges and four fundingorganizations in Scandinavia with mandatory OA-policies,and to study how they put OA into practice.Inspired by the Open Access Spectrum (OAS), a tool used toappreciate the OA of academic journals, the aim was tograde the policy documents of the colleges using the OASmodel.The study also compares how the colleges implementtheir OA-policies as well as how, and if, the demands fromthe funding organizations are reflected in the policies of thecolleges.The findings show that the OAS is not a tool designed forgreen OA and that all the information needed for the scale tofunction was not found in the policy documents we studied.A selection of the colleges has some demands in theirpolicies, although most of them allow exceptions to be madefrom the mandatory policy. This is shown to be mainly aquestion of academic freedom, and copyright, or rather thanthe degree to which the scientist and the publisher can cometo an agreement on allowing the information to be accessiblethrough OA.The study proposes that the way to change this may be toincrease the demands on OA in the policies, and that the bestsolution might be in stipulations within the employmentcontracts between the individual colleges and scientist..

Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de påverkas av musik vid inlärning i formella miljöer. Syftet med undersökningen är att förstå hur de här människorna använder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan påverkas av musik i olika lärmiljöer. Denna undersökning är en fallstudie där jag har genomfört djupintervjuer med fyra skolelever i åldrarna 14-16 år som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de påverkas av musiklyssning vid inlärning och hur de använder musik i formella miljöer. Respondenterna har fått svara på öppna frågor i en delvis strukturerad intervju.