Barn som genomgår kriser av olika slag är något som vi lärare garanterat kommer att möta under våra yrkesverksamma år. För att på bästa sätt kunna hjälpa dessa elever behövs kunskap om vad som händer när ett barn drabbas av en kris och hur man ska hantera krisen. Genom vår undersökning ville vi ta reda på hur väl rustade lärare och rektorer anser sig vara ute på skolor inför dessa uppgifter. Vi har intervjuat fyra lärare och en rektor från två olika skolor i södra Sverige för att få reda på vad de anser är deras roll när ett barn hamnar i en kris. Vi har även undersökt hur krisplanerna från dessa skolor är utformade.

Interventioner som hälsofrämjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohälsa hos anställda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anställda verktyg att tillsammans arbeta för en bättre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer och medarbetare i två separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjänst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet är också att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha någon inverkan på individerna själva och påverkan på deras dagliga arbete. Studien baseras på kvalitativa frisvar från enkäter insamlade under en intervention inom offentlig sektor där cirka 480 personer deltog.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Detta arbete har fokuserat på hur slöjdlärare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benämns med begreppet tankeslöjd. Åtta lärare har intervjuats med syfte att ta reda på hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnå de mål som kursplanen för slöjdämnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har även gjorts för att undersöka hur lärarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjälpmedel för att underlätta för elever och sig själva under lektionerna.En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring ämnet har skildrat slöjdämnet i ett övergripande svep.Resultatet visar att slöjdämnets innehåll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning är unik. Detta är föga förvånande då ämnets karaktär utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur.

Denna 5 poängs rapport behandlar realisering och inställning av mjukvarubaserade PID-regulatorer. Den tänkte läsaren är en ingenjör som är intresserad av hur en PIDregulator implementeras och trimmas med AMIGO (Approximate M-constrained integral gain optimization) metoden. Alla matematiska resonemang förklaras stegvis och utförligt. Huvudsyftet med rapporten är att inhämta kunskap från referenserna, och formulera denna kunskap så att den blir lättillgänglig för ingenjörer som praktiskt arbetar med PID-regulatorer. Målet med denna rapport är att svara på frågorna: ? Hur fungerar en PID-regulator? ? Hur kan en PID-regulator implementeras? ? Hur trimmas en PID-regulator med AMIGO-metoden?.

Bakgrund: Forskning visar att det har blivit en strategi att fokusera på riskgrupper istället för riskbeteende när det gäller HIV-provtagning i Sverige. Karolinska Institutet utförde en studie under 2010 som dessutom tydde på att ungdomar och unga vuxna som söker sig till ungdomsmottagningar i hög grad nekas provtagning. Ungdomar och unga vuxna är enligt Regeringens proposition 2005:06/60. Som barnmorska på en ungdomsmottagning har man en unik möjlighet att uppmuntra god sexuell hälsa, förmedla kunskap om olika smittor och smittorisker samt tillgodose önskan om provtagning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor på ungdomsmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän handskas med HIV i relation till ungdomar och unga vuxna.

Det här arbetet har undersökt hur sex gymnasielärare med olika ämnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lärprocesser. Resultatet utgår från två fokusgruppsintervjuer på två olikagymnasieskolor i sydvästra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen få en bild av hur lärarnakonstruerar och legitimerar estetiska lärprocesser i klassrummet samt att utifrån diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framträder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och använder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframträder fyra diskurser kring vilka lärarna diskuterar de estetiska lärprocesserna.

Syftet med studien är att genom en deltagande observation på Intersport i Falun City skapa förståelse för vilka faktorer som leder till att omsättningen hämmas. Vi har kommit fram till att det är kommunikationen och samarbetet som är de mest betydande faktorerna som påverkar omsättningen i butiken. Kundfokus och kunskap har även de en betydande roll men vi tror inte att den är lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbättras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med..

Examensarbete, 15 poängi LärarutbildningenVårterminen 2008SAMMANFATTNING Antal sidor: 29Monika LidholmAv glädje bygger man musik - men räcker det?En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstläge.Singing is an act of joy - plus a little know-how.Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollärares kunskap om barns och vuxnas olika röstlägen samt hur de tillämpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom området. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade åtta förskollärare på tre förskolor och läste även litteratur i ämnet.

Det här examensarbetet började med en idé om att skapa en samlingsplats för mat vilket innebar att först formulera hur en sådan skulle kunna tänkas te sig och sedan utveckla ett övergripande koncept samt en idé om vad för slags arkitektur som behövs. Resultatet är byggnad för kulinariska möten på Djurgården. Löpande har det kretsat kring vad som behövs för att generera kulinarisk kunskap, kultur och konsumtion. Mångfald har varit ledordet under processen och att kombinera en sådan med möjligheter, både väntade och oväntade, En annan av grundtankarna var att se på om maten som nöje för att inte lusten och dess innebörd ska glömmas bort..

Det har aldrig funnits så mycket kunskap och vetenskap på de svenska universiteten som idag. Dock når inte denna kunskap alltid utanför akademin för att utnyttjas i kommersiella innovationer. Relationer mellan aktörer är fundamentalt för ett innovationsutbyte och därmed är kontaktytorna mellan universiteten och näringslivet kritiska för att sprida kunskap däremellan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom life science i Uppsala uppfattar relationer med Uppsala universitet samt vilka nyttor, drivkrafter, barriärer och konflikter som finns i denna relation. Företrädare för åtta företag har intervjuats och därefter har relationerna med Uppsala universitet klassificerats ur teoretiska modeller samt analyserats.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få kunskap om hur pedagoger lär barn att läsa och skriva på ett lustfyllt sätt. Vi vill också tillägna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan använda sig av i en sådan undervisning. Våra frågeställningar är: Hur lär sex stycken pedagoger barn i skolår 1 att läsa och skriva? Vilka metoder, tillvägagångssätt och material använder sig pedagogerna av för att lära barn att läsa och skriva på ett, enligt dem, lustfyllt sätt? Vi har genomfört sex stycken intervjuer med pedagoger som i dagsläget är verksamma i förskoleklass till skolår 3..

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter.

Skolans engagemang inom dyslexi- Hur ser verksamma pedagoger på sin kunskap om dyslexi? är ett arbete av Cornelia Applehoff och Ylva Svebrant. En undersökning om den kunskap fyra pedagoger och två rektorer på tre olika skolor har om dyslexi. Arbetet undersöker även vilka insatser skolorna sätter in för att hjälpa eleverna. Syftet med arbetet är att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på dyslexi samt hur de arbetar med de elever som får denna diagnos Frågeställningarna vi valt att använda är Hur ser verksamma pedagoger på deras kunskaper kring dyslexi? När och vilka insatser sätter skolan in för att hjälpa elever med dyslexi och hur tillämpas de? Det finns mycket forskning på ämnet dyslexi.