Sökresultat:
152 Uppsatser om Vertikala trädgćrdar - Sida 8 av 11
Studie av koldioxidgradienter i havets ytskikt
Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger pÄ ett nyligen utvecklat instrument som har mÀtt koldioxidkoncentrationer pÄ tre olika djup i vattnet samt en nivÄ i luften. DÄ detta instrument var oprövat i vatten har en utvÀrdering av mÀtmetodens lÀmplighet för vattenmÀtningar utförts. Syftet med mÀtningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjÀlp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfÀr bÀttre. Detta flöde Àr en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förstÄelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de berÀknade flödena frÄn profilinstrumentet pÄverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har Àven det studerats.
GrÀnsdragning vid bildande av tredimensionella fastigheter
Ă
r 2004 blev det genom ny lagstiftning möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Dessa fastigheter bestÄr av en sluten volym som Àr begrÀnsad i alla riktningar. NÀr denna möjlighet infördes uppkom ocksÄ speciella regler för fastigheterna, till exempel speciella villkor för bildandet av dessa. Anledningen till införandet av en ny typ av fastigheter var att det fanns behov av att kunna bilda nya eller ombilda befintliga fastigheter, till exempel i nÀra anslutning till andra. PÄ grund av markbrist i tÀtbebyggda omrÄden började byggandet utvecklas till att Àven ske ovanpÄ eller under befintliga fastigheter, vilket gjorde den befintliga lagstiftningen otillrÀcklig.
SJ's vÀrdekedja : En kvalitativ studie om hur en organisations vÀrdekedja pÄverkas av en vertikal integration
 Avregleringen av Sveriges jÀrnvÀg ledde till att Statens JÀrnvÀgar delades upp i olika företag, SJ AB bildades som har i uppgift att bedriva lönsam persontrafik. Avregleringen har haft en stor pÄverkan pÄ hur SJ bedriver sin verksamhet idag samt lett till att komplicerade ÀgarförhÄllanden har uppstÄtt i Hagalund. Hagalund Àr SJ?s största depÄanlÀggning för underhÄll av fordon.I samrÄd med SJ?s Division Fordon och Divisionen för Planering och Trafikledning har vi fÄtt i uppdrag att undersöka hur SJ pÄverkas om de införskaffar en depÄ i egen regi. Vi har valt att undersöka SJ ur ett vÀrdekedjeperspektiv.
FrÄn monopol till konkurrens : En analys av den svenska apoteksmarknaden
Syftet med vÄr uppsats Àr att diskutera hur avregleringen av monopolet kommer att pÄverka den svenska apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Framtida aktörer pÄ den receptbelagda respektive receptfria marknaden kommer att analyseras. VÄr uppsats avser Àven att studera hur Apoteket AB kommer att agera för att behÄlla sin starka stÀllning pÄ marknaden. Vi kommer slutligen att betrakta avregleringens effekter genom att nÀrmare studera faktorerna; tillgÀnglighet, pris och service.Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Genom semistrukturerade telefonintervjuer har vÀrdefull information samlats in frÄn vÄra respondenter.
Modellering av vattenutbytet i Stockholms innerskÀrgÄrd och fosfortillförseln till KanholmsfjÀrden
I Stockholms innerskÀrgÄrd, som strÀcker sig frÄn MÀlarens utlopp i vÀster till TrÀlhavet i nordost, Àr miljögifter och eutrofiering tvÄ av de största vattenmiljöproblemen. Situationen har förbÀttrats i takt med reningsverkens antal och effektivitet men för att uppnÄ en ?god vattenstatus? krÀvs fortfarande ÄtergÀrder. NÀr det gÀller effekten av föroreningar Àr det av stor vikt att kÀnna koncentrationen dÄ denna ofta Àr avgörande för hur stor pÄverkan blir. Genom att kvantifiera vattenutbytet mellan kÀlla och recipient möjliggörs prediktion av miljögifters och andra intressanta Àmnens koncentration.Syftet med detta examensarbete var att hitta den lÀmpligaste indelningen av innerskÀrgÄrdens fjÀrdar och med hjÀlp av dynamisk massbalansmodellering kvantifiera vattenutbytet mellan olika omrÄden i Stockholms innerskÀrgÄrd.Den konstruerade modellen har berÀknat vattenutbytet för fyra sammankopplade bassÀnger med hjÀlp av massbalansen för salt (Knudsens relationer).
Hinder och konflikter : en fallstudie om ett förÀndringsarbete pÄ Akademiska sjukhuset
Titel:Hinder och konflikter ? En fallstudie om ett förĂ€ndringsarbete pĂ„ Akademiska sjukhuset.NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Joakim Lundin, Lars ĂkvistHandledare: Tomas KĂ€llqvistDatum: 2011 ? majSyfte: Uppsatsen har sitt syfte i att kartlĂ€gga hinder och konflikter i en organisationsförĂ€ndring hos Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Ambitionen Ă€r att försöka identifiera motsĂ€ttningar som pĂ„verkar fortlöpandet av förĂ€ndringen. Metod: I studien har vi med hjĂ€lp av utvecklingsenheten pĂ„ sjukhuset fĂ„tt fram ett undersökningsomrĂ„de som lĂ€mpar sig för arbetets syfte. DĂ€refter har vi fördjupat oss i det utvalda omrĂ„det genom personliga intervjuer.
Riktlinjer för modellering av reaktorkylpumpar i TRACE
Examensarbetet Àr utfört vid Ringhals AB och riktar in sig pÄ reaktorkylpumparna pÄ reaktor tre vid Ringhals kÀrnkraftverk (R3). R3an Àr en tryckvattenreaktor och reaktorkylpumparna Àr vertikala enstegs centrifugalpumpar som tillverkats av Westinghouse.Bakgrunden till detta examensarbete Àr att Vattenfall AB vill öka kunskapen inom modellering av LOCA (Loss-of-coolant Accident) och har startat ett projekt för modelleringen av detta i den termohydrauliska koden TRACE. En viktig del i modelleringen av LOCA Àr hur reaktorkylpumparna beter sig nÀr dom fÄr hantera ett tvÄfasflöde och dÄ frÀmst hur försvagad deras pumpförmÄga blir.För att kunna göra en korrekt modell av pumparna i TRACE behövs pumpkurvor för samtliga pumpregimer för bÄde enfasflöde och fullt försvagat tvÄfasflöde samt en kurva för hur pumpen reagerar pÄ olika Änghalter. För de pumpar som finns pÄ R3 finns bara kurvor för fyra pumpregimer för enfasflöde, sÄ i dagslÀget Àr det svÄrt att göra korrekta analyser av pumpförmÄgan.Syftet med arbetet Àr att fÄ fördjupad förstÄelse hur reaktorkylpumparna beter sig vid ett tvÄfasflöde och hur detta pÄ bÀsta sÀtt kan modelleras för R3s pumpar och mÄlet Àr att analysera och ge modelleringsförslag pÄ bÀsta sÀttet att modellera reaktorkylpumparna i samband med tvÄfasflöde.Examensarbetet har delats upp i tvÄ delar. En litteraturstudie för att utreda vilka pumpdata som skall anvÀndas för att pÄ bÀsta sÀtt efterlikna pumparna pÄ R3 och vad som gör att pumparna försvagas.
Dorsalflexion i första metatarsalleden och naviculare position hos motionÀrer med Achilles tendinopati i mittportionen
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie var att a) undersöka om motionÀrer med Achilles tendinopati (AT) i mittportionen har nedsatt dorsalflexion i första metatarso- falangealleden (MTP 1-leden) pÄ affekterad sida jÀmfört med frisk b) undersöka om det finns sidoskillnader i naviculare position samt c) undersöka vilken metod - goniometermÀtning (GM) eller visuell estimation (VE) - som Àr att föredra vid mÀtning av dorsalflexionen i MTP 1-leden. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur förhÄller det sig med skillnaden för dorsalflexion i MTP 1-leden dÄ affekterad sida jÀmförs med frisk hos motionÀrer med AT? Hur förhÄller det sig med sidoskillnaden för fotvalvets höjd ? Hur förhÄller det sig med sidoskillnaden för den vertikala rörligheten i mellanfoten? Hur förhÄller det sig med mÀtvÀrdet för dorsalflexion i MTP 1-leden dÄ affekterad sida jÀmförs med frisk vid anvÀndandet av respektive mÀtmetod (GM och VE)? Hur förhÄller det sig med den samtidiga validiteten mellan VE och GM vid mÀtning av dorsalflexionen i MTP 1-leden?Metod: 28 patienter med unilateral AT (medelÄlder 39 Är, symtomtid median 12 veckor), rekryterades konsekutivt. Patienterna diagnosticerades kliniskt, nedre extremitet screenades för rörelseinskrÀnkningar i sagittalplanet, naviculares höjd (NH) mÀttes i tvÄ positioner och naviculare drop (ND) berÀknades. MTP 1-leden fotograferades tre gÄnger i standardiserad mÀtposition och dorsalflexionen mÀttes med GM pÄ fotografierna som randomiserats.
Sopa, Sopa, SOPA! : En studie om curling pÄ en kraftplatta
SyfteDetta arbete skall illustrera vilka vertikala och horisontala krafter samt impulser som finns inom curling sopad med borste pÄ en artificiell yta.FrÄgestÀllningen Àr följande:? Vilken kraft i Newton och Newtonsekund skapar en sopande curlingspelare?? Vilket förhÄllandet av samband mellan högt antal sopcykler och hög impuls vid sopning i curling rÄder?? Finns en signifikant skillnad mellan tre set av maximalsopning i form av sjunkande impuls?MetodTestgrupp bestod av nio curlingspelare, tre kvinnor och sex mÀn deltog (m=30,7+5,7Är, 76,667+8,43kg). En uppvÀrmning genomfördes med tio minuters cykling pÄ en ergometercykel, Monark 318, och 15 armhÀvningar. Testet bestod av tre delar, del ett maximalt tryckförsök, del tvÄ sopning 10 sekunder, del tre sopning 25 sekunder i tre set. Avslutande test var tre upprepningar pÄ 25 sekunder med maximal sopning.
Bucklingsanalys av spannmÄlssilo
SpannmÄl med varierande fuktighetsgrad kan lagras i kvadratiska silor med vÀggelement bestÄende av korrugerad plÄt. DÄ det lagrade spannmÄlet ska tömmas har det fuktiga spannmÄlet en tendens att fastna pÄ vÀggarna, vilket medför att spannmÄlet i efterhand mÄste avlÀgsnas manuellt. För att slippa denna tidskrÀvande process monteras en slÀt plÄt pÄ den korrugerade plÄten, för att pÄ sÄ vis hindra det fuktiga spannmÄlet frÄn att fastna. Om samma plÄtdimensioner för den korrugerade plÄten anvÀnds dÄ den slÀta plÄten Àr och inte Àr monterad kan vÀggelementen utsÀttas för buckling. Det hÀr examensarbetet handlar sÄledes om hur vÀggelementen ska dimensioneras för att strukturen inte ska utsÀttas för buckling.
Hot ice: en upplevelsebyggnad som integrerar arkitektur och
teknik för en hÄllbar utveckling
Upplevelseindustrin Ă€r ett av Sveriges största tillvĂ€xtomrĂ„den och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska lĂ€nder satsar pĂ„ anlĂ€ggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns fĂ„ turistanlĂ€ggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anlĂ€ggning byggas vid polcirkeln vid sjön Ăst-Kieratj i Jokkmokk. AnlĂ€ggningens arbetsnamn Ă€r ACA och stĂ„r för Arctic Circle Arena.
VÀxtvÀggens skötsel : hur skulle en förutsÀgelse av skötselbehovet för olika typer av vÀxtvÀggar utomhus kunna se ut?
I takt med att stÀder fortsÀtter att vÀxa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva
effekter pÄ omgivningen vÀcks, ökar intresset för att anvÀnda Ànnu outnyttjade vertikala ytor pÄ byggnader till vÀlgörande vÀxtlighet.
Mycket Àr kÀnt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturvÀxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna.
Den praktiska erfarenheten kring vÀxtvÀggar i vÄrt nordiska klimat Àr emellertid fortfarande begrÀnsad. Den bristande erfarenheten gör osÀkerheten stor rörande möjligheten att
satsa pÄ gröna fasader i form av vÀxtvÀggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osÀkerhetsfaktor kring vÀxtvÀggar Àr dess skötsel.
Syftet med det hÀr arbetet Àr att klargöra vilka faktorer som Àr avgörande för det övergripande skötselbehovet hos vÀxtvÀggar, samt att hitta ett sÀtt att förutsÀga och/eller jÀmföra och kvantifiera faktorerna.
För att kunna komma fram till vad dessa faktorer bestÄr i har jag besökt platser dÀr vÀxtvÀggar Àr uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i Àmnet vÀxtvÀggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring Àmnet skötsel av
vÀxtvÀggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse.
De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos vÀxtvÀggar har sammanstÀllts
i ett bedömningsverktyg dÀr de delats upp i dels faktorer hos vÀggen, dels faktorer hos vÀxtvalet.
Etnisk mÄngfald : En studie av LÀnsförsÀkringar VÀrmland
De senaste Ären har den etniska mÄngfalden ökat i Sverige och det har gjort Sverige till ett multikulturellt samhÀlle (Roth, 2004). Detta pÄverkar vÄrt vardagliga leverne och allt fler organisationer har börjat uppmÀrksamma de problem som de kulturella skillnaderna kan leda till. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr en organisation som har uppmÀrksammat den allt mer diversifierade marknaden och de har startat ett projekt i etnisk mÄngfald. I VÀrmland Àr andelen utrikes födda mÀnniskor 8,1 procent1 och LÀnsförsÀkringar VÀrmland menar att det kan krÀvas en förÀndring för att kunna möta deras potentiella ochbefintliga kunder som har utlÀndsk bakgrund samt ta tillvara pÄ den kompetens som finns hos dessa mÀnniskor som Àven har förÀndrat arbetsmarknaden. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr liksom mÄnga andra svenska organisationer homogen med de vita mÀnnen i toppen och har en lÄg andel medarbetare med utlÀndsk bakgrund, i enlighet med hurHolgersson (2003) generellt beskriver situationen i Sverige.
Applicering av styrning i interkommunal verksamhet inom kommunalteknik. - En fallstudie pÄ Renova AB
Bakgrund och problem: I en global ekonomi som stĂ„r inför stora förĂ€ndringar, dĂ€rkonjunkturen fluktuerar och tillvĂ€xten avtar, Ă€r utveckling och förĂ€ndringar avverksamheter mer aktuellt Ă€n pĂ„ lĂ€nge. En del av de förĂ€ndringar som sker Ă€r inom detinterorganisatoriska omrĂ„det dĂ€r nya insikter om samverkan vĂ€xer fram. Samverkan inomden kommunala sektorn har fĂ„tt allt större betydelse och Ă€r en tydlig trend blandkommuner nĂ€r det handlar om att pĂ„ ett allt effektivare sĂ€tt hantera nya utmaningar i sinverksamhet.Styrningen av samĂ€gda bolag kan mĂ„nga gĂ„nger skapa problem med att hitta rĂ€tt formerför hur den ska utformas. Ăgarna kan te sig otydliga i sina styrsignaler vilket pĂ„verkarsamspelet med bolaget och dess möjligheter att fullgöra sina Ă„taganden. Den eventuellasvaga styrningen utmynnar i oklara uppdragsbeskrivningar och en dĂ„lig mĂ„lkongruens.
En studie i höghusbyggande
Utvecklingen i vÀrlden och Àven i vÄra svenska stÀder gÄr mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping Àr inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 vÄningar kommer den att strÀcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i vÀrldsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det pÄ en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset Àr placerat i nÀrheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell Ät ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus Àr dock begrÀnsad, dÀrför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men Àven möjligheterna Àr att bygga pÄ höjden.