Möten mellan människor, grupper, idéer och intressen är en naturlig del av stadslivet. Mötandet är dessutom en förutsättning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmåga, upprättandet och upprätthållandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stärkandet av olika slags gemenskaper. Därför är det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvärt. Det är emellertid så att olika slags mötande skiljer sig åt kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsättningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprätthålls. Föreliggande mastersuppsats är skriven inom ramarna för programet Hållbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgår från denna konstruktiva kritik av användningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgår uppsatsen från en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinär litteraturstudie med teoretiska bidrag från bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus på det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen är strukturerad utifrån tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlägga olika aspekter som kan bidra med förståelse för mötande och dess förhållande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. Kartläggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter på mötande. Denna modell är avsedd att etablera en förståelse för mötandet och dess förutsättningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör närmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgår från ett perspektiv på mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsättningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt påvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehåller uppsatsen också en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel på mötesplatser för socialt hållbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen Rosengård. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjänstemän samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar på behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nämnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av självorganisation. Fallstudien blottlägger också ett antal likheter; mer allmänt hållna kvaliteter som utmärker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel på dessa är odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelägenhet som utgångspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frågeställningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. Sådana studier kan exempelvis syfta till att belägga kausaliteter i mötandeprocesser härledda från registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

Fotröta hos får orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av världen. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en känd sjukdom i hundratals år men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. När klövspaltens hud blir skadad eller utsätts för långvarig fukt kan den invaderas av jord- och träck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör även för andra bakterier, inklusive D.

Fotröta hos får orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av världen. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en känd sjukdom i hundratals år men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. När klövspaltens hud blir skadad eller utsätts för långvarig fukt kan den invaderas av jord- och träck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör även för andra bakterier, inklusive D.

Syftet med rapporten är att utvärdera och jämföra två standarder, AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles och AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles. Standarderna publicerades år 2011 av American Association of Textile Chemists and Colorists. Standarderna mäter wicking, det vill säga, med vilken hastighet som vätska transporteras genom textil, med en horisontell och en vertikal testmetod. Hastigheten anges i olika enheter beroende på standard, enheten för AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles är mm/s och AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles anges i mm2/s. Skillnaden i enhet och mätmetod innebär att standarderna inte kan jämföras rakt av genom resultat och mätvärden mellan de båda standarderna.

Två viktiga fettsyror som människan inte själv kan bilda är ?-linolensyra (C18:3) och linolsyra (C18:2) vilka är en omega-3 respektive en omega-6 fettsyra. Ett balanserat förhållande mellan dessa fettsyror har visat sig vara viktigt för den mänskliga hälsan men idag är intaget av omega-3 lägre i kosten på grund av att den ingår i färre produkter än de med omega-6. Det lägre intaget av omega-3 antas resultera i att vi lättare drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och depression. En produkt som skulle kunna jämna ut kvoten mellan omega-3 och omega-6 är linfrö, vilken innehåller 58 % C18:3 och 14 % C18:2.

AbstractThe genetic diversity in cultural plants is considered to be threatened due to global climate change and antropogenic influence. Unknowing of future conditions for cultivation, gene banks all over the world are now trying to build up costly safety nets of species and varieties that may become highly valuable owing to their specific traits and genetic heredity. Hence, in 2002 there was a national inventory, aimed at the Swedish public, asking for seeds believed to be lost. Among the resulting collected seeds were some accessions of garden bean, Phaseolus vulgaris. The objective of this particular study was to assemble a collection of unique varieties and discard possible duplicates.

Detta examensarbete är en del av ett större projekt, som är upplagt som ett samarbete mellan SLU och Stiftelsen Wanås utställningar. Vi är sju stycken trädgårdsingenjörsstudenter som har fått möjligheten att genomföra en utställning på temat experimentell köksträdgård med fokus på den urbana miljön. Förutom jag själv deltar följande studenter i arbetet kring utställningsprojektet: Clara Karlsson Cassland, Lisen Hendeberg, Maria Persson, Linda Wickström och Julia Zuber. Dessutom kommer en broschyr om projektet att sammanställas av Erikka Chapman. Min del i årets utställning handlar om koloniträdgården - och dess användning och uttryck ? men också den sociala roll som kolonirörelsen har haft genom dess drygt hundraåriga historia.

Dagens transportsektor är beroende utav fossila drivmedel. Detta är problematiskt eftersom fossila bränslen är en ändlig resurs samtidigt som användningen utav dessa bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Enligt EU:s klimatmål ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent till år 2020. Handeln med utsläppsrätter, som flygsektorn inkluderas i från och med år 2012, har införts som ett styrmedel som skall verka för att företag ska minska sina utsläpp. Flygföretag kommer härigenom att ha ökade incitament att blanda in en viss procenthalt biojetbränsle i det fossila jetbränslet.

Deponering är inte längre en huvudsaklig metod för att göra sig av med avfall, istället energi-, materialåtervinns och återanvänds allt fler fraktioner. Sverige arbetar ständigt för att återföra restprodukter in till kretsloppet. Alla växter behöver olika näringsämnen för att gro och växa. Ungefär som människor behöver vitaminer och mineraler för att må bra. De viktigaste näringsämnena för växter, både på land i och vatten, är kväve, kalium och fosfor.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

This paper originates in a study of Community Gardens in the United States. An overview of how and why the gardens have emerged, their functions today, and their effects and problems is presented. The reader will also be introduced to a selection of Swedish movements that correspond with the phenomenon of the American Community Garden. These are as follows; The Allotment Garden, the Swedish term Stadsdelsträdgård (a metaphor for a Community Garden in a Swedish urban context), Mykorrhiza Malmö Stadsodlare and The Allotment Plot. None of the above-mentioned Swedish movements can be described as an exact equivalent of the American Community Garden, but they all contain elements witch constitutes parts of the phenomenon.