Företag som är involverade i ett förvärv har intentionerna att skapa ett högre värde i den egna verksamheten. Avkastningen vid tillkännagivandet av ett tänkt förvärv indikerar hur lönsamt marknaden tror förvärvet är. I studien har detta undersökts genom att mäta den abnormala aktieavkastningen i samband med tillkännagivandet av ett bud, beroende på om företaget är förvärvare eller förvärv samt om affären är horisontell eller vertikal. Från dessa fyra har totalt åtta olika undergrupper analyserats. Hos fem av de åtta undergrupperna har en abnormal avkastning kunnat bekräftas kring tillkännagivelsedatumet; förvärvande-horisontellt, förvärv-horisontelt, förvärvande, förvärv, horisontella och även den totala abnormala avkastningen för det samtliga urvalet visade positivt resultat..

Patienthotell är ett intressant fenomen och det är en serviceverksamhet som befinner sig i gränslandet mellan vård och hotellverksamhet. Därför har vi valt att undersöka hur förutsättningar sätter krav på ledarskapet i situationen patienthotell. Situationen patienthotell påverkas främst av hur integrerade de är i vården. Patienthotellens integrering i vården har en kundgrupp som har unika behov som är mer kopplade till medicinsk behandling och omsorg. Kundens unika behov kräver en högre kunskap och erfarenhet hos medarbetarna på patienthotell om kundens behov ska kunna tillfredställas.

Studiens syfte var att undersöka hur gymnasieelevers musikaliska lärande påverkas genom integrering av musik, dans och teater i riktning mot målen. För att ta reda på detta genomförde jag två gruppintervjuer. Den ena med en grupp elever och den andra med en grupp pedagoger som deltog i ett musikalprojekt som involverade samtliga estetiska grenar. Som stöd i undersökningen har jag, utöver intervjuerna, använt mig av programmålen för gymnasieskolans estetiska program samt befintliga studier och befintlig litteratur om ämnesintegrerad undervisning. I studien kom jag fram till att eleverna känner sig mycket säkrare på sig själv efter det ämnesintegrerade arbetet med musikalen och att deras scenspråk har förändrats vilket bekräftas av de inblandade pedagogerna.

Om världen till följd av klimatförändringarna blir mycket varmare kommer förutsättningarna för hur vi planerar städer, infrastruktur och jordbruk helt att vändas upp och ner. De delar av världen som idag står för världens livsmedelsproduktion kommer vid bara några graders förändring bli obrukbara som betes och odlingsmark. Dessa förändringar kan komma att starta konflikter, och stora flyktingströmmar som tillsammans med förändrade klimatzoner helt kommer att rita om världskartan. i Skandinavien är det då troligt att vi behöver bygga samhällen och städer för miljontals nya immigranter, och detta samtidigt som vi befinner oss mitt i den mest fruktbara jordbruksmarken i världen. Om hundra år måste vi dessutom, oavsett detta, dubbla livsmedelsproduktionen globalt sett.Vårt samhälle blir allt mer rörligt och infrastrukturen utvecklas i allt snabbare takt.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger och logopeder förhåller sig samt säger sig arbeta med barn som har språkstörning. Rapporten bygger på intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot språk. I litteraturgenomgången har vi tagit fram olika synsätt kring barn i behov av särskilt stöd.Vi har särskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv.De olika läroplanernas synsätt på integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar språkstörning och betonar faktorer som främjar ett fungerande arbetsätt för barn med detta funktionshinder. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krävs för att bli antagen till en språkskola. I studien framkommer även att pedagogerna säger sig tillrättalägga både miljö och sina metoder för att det språkstörda barnet ska få den hjälp som den är i behov av.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger och logopeder förhåller sig samt säger sig arbeta med barn som har språkstörning. Rapporten bygger på intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot språk.I litteraturgenomgången har vi tagit fram olika synsätt kring barn i behov av särskilt stöd. Vi har särskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv. De olika läroplanernas synsätt på integrering har lyfts.

Hunden är en stor del av många människors liv. Det bör därför rimligen finnas gott om offentliga ytor i våra städer som erbjuder umgänge och rekreation för hundar och hundägare. Huvudfokus i detta arbete ligger i att få fram hur vi planerar för hundar i våra stadsmiljöer och varför vi behöver göra det. Uppsatsen består av litteraturstudier och intervjuer med efterföljande reflektioner som tillsammans ska förtydliga behovet av hundars integrering i våra offentliga miljöer. En specifik studie angående hundrastgårdar presenteras, då rastgårdarna ofta är de enda områdena i städer som specifikt är utformade för hundarna.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på högstadiet upplever och tänker om att ha individintegrerade särskoleelever i sin klass på högstadiet. Vilka för- och nackdelar de upplever och hur de anser att stödet ska utformas kring dessa elever. Intentionen var också att skapa förståelse och kunskap utifrån lärarens vardag, vilket skulle kunna bidra till att utveckla ett proaktivt kring individintegrerade särskoleelever.Samspelet med individintegrerade särskoleelever framkallar tankar och funderingar hos lärare hur de i vardagen ska få helheten att fungera för läraren själv och för den individintegrerade eleven. Utifrån hur vårt utbildningssystem är uppbyggt kan det vara centralt att studera hur detta dilemma tar sig i uttryck i skolan, för att försöka förstå verksamhetens olika trångmål och för att kunna möta det. Claes Nilholm (2007) uttrycker att dilemman alltid kommer att finnas i skolan och därför måste studeras för att möjliggöra lösningar.

Kommunikation är en viktig del i en organisation, kanske en av de viktigaste. Denna undersökning syftar till att undersöka hur kommunikationen fungerar vid ett medelstort svenskt produktionsföretag. Det som undersökts är hur kommunikationen ser ut från produktionsledning via mellanchefer till produktionspersonal och vice versa. Undersökningens primära syfte är att tydliggöra vilka olika former av kommunikation som bedrivs och vilka problem som kan uppstå. En kvalitativ undersökning genom intervjuer har genomförts med hjälp av anställda i organisationen.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lärande som generellt begrepp men också i förhållande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att använda fritidshemmet som den plats som står för en informell kontext och skolan som den plats som står för den formella kontexten. Detta på grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 12 elever i årskurs tre. Studiens resultat visar att lärande som begrepp är starkt förknippat med skolans värld och den formella kontexten.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frågeställningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lärare anpassar sin pedagogik till elever i behov av särskilt stöd. Slutligen redovisas vad några lärare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen. Detta bygger på att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svårigheter i lärandet och sociala begränsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Nyman Lise-Lotte. (2006). Läs - och skrivinlärningsmetoder för särsko-leintegrerade elever i grundskolan år 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbild-ning, Lärarutbildning, Malmö högskola. Mitt syfte är att undersöka vilka metoder lärare i år 1-3 använder sig av när det gäller läs- och skrivinlärningen för särskoleintegrerade elever. Jag vill även undersöka hur jag som specialpedagog på bästa sätt kan stödja och stötta både läraren och eleven i år 1-3 när det gäller läs- och skrivinlärningen.

Syftet med denna studie är att undersöka tolv grundskollärares inställning till integrering, samt om och hur de utifrån sin inställning skapar förutsättningar för lärande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsättningar för lärande är ett vitt begrepp har vi valt att fokusera på interaktion. Studien utgår från de två specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lärares inställning till integrerade elever och hur det påverkar integrerade elevers förutsättningar för lärande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att påtala interaktionens betydelse för lärande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebär, vilken inställning de har till begreppet samt om de själva anser att de har den kompetens som krävs för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd..

Det importeras hjortkött till Sverige till ett värde av ca 135 miljoner SEK om året. Merparten kommer från Nya Zeeland. Köttet säljs främst till restauranger via grossister. Den svenska hjortnäringen består av ca 400 hägn av varierande storlek med en mycket heterogen grupp av uppfödare. Det finns stora skillnader mellan de svenska och de nyzeeländska uppfödarnas mål med sin verksamhet. De flesta svenska uppfödare sköter hela värdekedjan själva, medan den nyzeeländska näringen till stor del samordnas genom stora traditionellt organiserade kooperativa företag. Denna studie syftar till att undersöka vilka organisationsformer, som vore lämpliga att implementera i den svenska hjortnäringen utifrån lärdomar hämtade från Nya Zeeland.