Syftet med denna studie var att kartlägga användningen av musik som ett Verktygför lärande inom naturvetenskap och teknik (NVT). I syftet ingick även attkartlägga på vilket sätt lärare använder detta Verktyg i sin undervisning och ommusikintresset skiljer sig mellan könen. Metoden baseras på en kvantitativ ansatsmed pappersenkäter till elever i årskurs 4-6 och en webbenkät till NOlärareverksamma mellan årskurs 1-6. Den kvalitativa metoden användes för attnärmare få veta hur lärare använder musik inom NVT. Resultaten visar att majoritetenav samplets lärare anser musikande förekomma till en viss grad i undervisningen.Majoriteten av samplets elever menar dock motsatsen.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och Verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens allmänna utveckling. Med intervjuer och observationer på fyra förskolor i Skåne län har jag undersökt vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens allmänna utveckling, hur de använder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Sammanfattningsvis tyder mina resultat på att musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna avsiktligt använder musiken både som metod och som Verktyg för att stimulera utvecklingen av framförallt språk och motorik. En annan viktig anledning till att använda musik i förskolan, är att den skapar glädje och gemenskap i barngruppen.

I den här studien har jag undersökt hur förskollärare kan använda musik som ett pedagogiskt Verktyg i barnens språkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan språk och musik. Jag har undersökt fem förskollärares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollärare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och språk har mycket gemensamt, båda innehåller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. Förskollärare använder musik, sång, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens språkutveckling.

Individuell utvecklingsplan (IUP) är ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt Verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lärare och förälder. IUP ska följa eleven från förskoleklass tills eleven går ut grundskolan. Den ska innehålla konkreta och kortsiktiga mål som är individuella för eleven men som också kan ställas mot de nationella mål som finns.Vårt syfte är att problematisera lärarens uppdrag och arbete när det gäller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Min rapport har följt upp hur Bergenudds jobbar i dagsläget med deras byggservice och hur de jobbar för att effektivisera deras produktion och öka förtjänsten.Jag har byggt min rapport på samtal med snickare och hantverkare som jobbar med servicejobben på Bergenudds. Jag har även fört diskussioner med arbetsledare och VDn: Dan Lindbäck om deras uppfattningar och idéer hur effektiviteten kan ökas.Byggbranschen har tyvärr fått ett dåligt ryckte att vara väldigt ineffektiva och ta för lång tid att utföra deras jobb. Problemet är att det kan vara många olika moment som kräver en noggrann planering och samordning. Det är där som jag har upplevt att det drar ut på tiden när hantverkaren måste vänta på elektrikern eller rörmokaren. Det är många moment som ska samordnas på ett så smidigt sätt som möjligt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vikten av leken som pedagogiskt Verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlärningsmiljö samt beskriva pedagogers syn på lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag använt mig av frågeställningarna: I vilken funktion används lek som pedagogisk Verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen på lekens funktion i lärandet? Hur kan lek användas i undervisningen för att utveckla lärande? Studien är utförd på två skilda skolor i Norrbotten där kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i årskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade på pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen på barns lek i lärarutbildningen har varierat genom åren, men från 1980-talet och framåt fått en större plats i svensk pedagogik.

Denna uppsats har syftat till att undersöka elevers uppfattningar av att arbeta med digitala Verktyg i sångundervisning. Med hjälp av inspelningsVerktyg i musikstudio fick elever analysera sina egna sångtagningar och på så vis arbeta med självbedömning. Efter tre inspelningstillfällen gjordes intervjuer där intentionen var att fånga de medverkande elevernas uppfattningar av att arbeta med datorstödd självbedömning i sångundervisning. De medverkande eleverna gick i grundskolans senare år. Intervjuerna visar att eleverna uppskattat denna typ av sångundervisning med hjälp av digitala Verktyg.

I denna uppsats kommer jag att fördjupa mig i tänkandet bakom Nationellbastaktik och ?Tankeprocessen? som beskrivs i den samt Anna Kåvers ?Att levaett liv inte vinna ett krig?. Jag har valt att använda mig av dessa två teorier dåde berör Poliser och polisutbildningen. Häftet har tagits fram för attkvalitetssäkra vissa delar av Polisens arbete, Anna Kåvers bok, ?Att leva ett livinte vinna ett krig? där hon beskriver ett annat effektivt sätt att hantera tankar,känslor och situationer.

Arbetet är ett samarbete med företaget Gisip AB. Företaget sysslar med värmesystem med fokus på mikrovågsteknik. De vill ha ett Verktyg för att kunna simulera sinverksamhet och tillverkning. Detta arbete syftar till att utvärdera användbarheten av ljussättningstekniken fotonmappning som grund för att simulera mikrovågor. För att skala ned systemet valdes spridningen av mikrovågor som fokus för arbetet.En applikation implementerades som genererar texturer för att visa spridningen av systemet.

I denna studie undersöks hur bedömning av muntlig performans sker i en befintlig verksamhet av svenska för invandrare (sfi), och på vilket sätt processbarhetsteorin kan ha relevans för bedömning av andraspråksinlärares muntliga performans. Studien baseras på ett pedagogiskt samtal med fyra verksamma sfi-lärare och en jämförelse av muntlig performans mellan två godkända och två ej godkända andraspråksinlärare på sfi:s kurs D utifrån processbarhetsteorin. Studien visar att lärarna inte använder något grammatiskt bedömningsVerktyg utan istället förlitar sig på intuitiv bedömning av hur inlärarna förmedlar ett visst budskap. Jämförelsen utifrån PT visar att de godkända andraspråksinlärarna har nått högre nivå av processbarhet, vilket visar på större grammatisk kompetens av de godkända inlärarna, i jämförelse med de ej godkända inlärarna.I studien argumenteras för att processbarhetsteorin, i kombination med andra Verktyg, är användbara både som bedömnings- och didaktiskt Verktyg vid muntlig performans..

Det här är en jämförelsestudie om användandet av surfplattan i förskolan. Syftet medundersökningen är att ta reda på hur pedagogerna använder surfplattan i förskolan. Vilkaskillnader eller likheter visar sig i användandet av surfplattan beroende på barns ålder. För attfå svar på undersökningens frågeställning intervjuades pedagoger från två olika förskolor,pedagoger som arbetar med de yngre barnen och pedagoger som arbetar med de äldre barnen.Resultatet visar att pedagogerna med de yngre barnen vill att barnen ska få utforska Verktygetoch få upplevelser genom surfplattan. De vill också använda surfplattan som ett Verktyg i sittarbete.

Den här rapporten bygger på en vetenskaplig undersökning som genomfördes under hösten 2013. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur IT kan används i förskolans verksamhet idag. Observationer, inspirerade av den etnografiska forskningsansatsen, genomfördes på två förskolor i Mellansverige och materialet analyserades sedan utifrån tre aspekter, nämligen vilket lärande som synliggjordes, hur IT användes i verksamheten av barnen och pedagogerna samt om dessa användningsområden kunde kopplas till läroplanens riktlinjer för hur IT ska integreras i verksamheten.Resultatet visade en bredd i hur IT lyfts fram i två olika förskoleverksamheter, med olika specialiseringar. Den ena förskola har en uttalad IT-profil. Läroplanens beskrivningar och strävansmål följdes, men på olika sätt.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och rektorer anser att kvalitetsredovisningen leder till högre kvalitet i förskolan. Intresse finns också för att ta reda på hur förskolans kvalitetsredovisning används som ett Verktyg i verksamheten och hur inblandade aktörer ser på dess värde. Frågeställningarna är: På vilka sätt är kvalitetsredovisningen ett värdefullt dokument för att uppnå en god kvalitet? Hur menar pedagoger att verksamheten kan utvärderas? Hur blir kvalitetsredovisningen ett aktivt dokument som finns med i planeringen av verksamheten?Insamling av empiriskt material har skett med hjälp av enkätundersökning när det gäller pedagoger i förskolan och öppen intervju när det gäller rektorer. Undersökningen ses som kvalitativ, då avsikten är att få fördjupad kunskap om pedagogers och rektorers uppfattning om fenomenet kvalitetsredovisning, samt att tolka och beskriva dessa uppfattningar i rapportform.

Detta examensarbete åskådliggör praktiska metoder för att arbeta med genusmedveten vägledning. För att genomföra detta har vi tagit hjälp av en person med en filosofie kandidat inom genusvetenskap, som delat med sig av sina tankar kring jämställdhet, neutralitet och metoder. Vi har också tagit hjälp av en studieinformatör och en studie- och yrkesvägledare för tips på arbetssätt för genusmedveten vägledning. Utöver detta har vi använt genuslitteratur och metodböcker för genuspedagogik, texter som gällt ex-empelvis jämställd vägledning och förändringsmöjligheter på arbetsplatser, samt tidigare examensarbeten och avhandlingar som varit relevanta. Vi har försökt att i detta arbete sammanställa våra nyfunna kunskaper kring genus och vägledning.