AbstractSyftet med denna undersökning är att intervjua pedagoger för att få vet mer om synen på bild som ett Verktyg i lärande processen och om de pedagogerna anser att de utnyttjar bilden som en medierande och ämnesövergripande resurs. Undersökningen är gjord genom att fem pedagoger på olika skolor i Skåne och Blekinge har intervjuats. Undersökningen är fokuserad på pedagogernas kunskap och inställning till bildanvändandet. Resultat visar att pedagogerna har en stor vilja att utveckla sig för att skapa motivation och en bättre miljö där eleverna kan utöva bildanvändandet. Det finns en kunskap om hur integrativt lärande fungerar, både hur bild och andra ämnen kan länkas ihop i ett ämnesövergripande arbetssätt och hur bilden kan utnyttjas ämnesspecifikt.Ämnesord: Mediering, bild, bildanvändande, integrativt lärande, motivation, skapande och miljö .

Syftet med studien var att undersöka hur olika arbetssätt och Verktyg motiverar eleverna att utveckla läs- och skrivkunskaper. De arbetssätt och Verktyg som vi vill belysa i tidigare forskning är socialt samspel, IKT och läsförståelsestrategier. I kunskapsöversikten analyseras 8st studier innefattande både kvalitativa och kombinerade kvalitativa och kvantitativa ansatser. Utifrån artiklarna har vi uppmärksammat att IKT, läsförståelsestrategier och det sociala samspelet är stöttning för eleverna. Stöttningen krävs för att motivera eleverna att klara av de alltför svåra uppgifterna som de annars känt olust inför.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade Verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-Verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förståelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan användas som pedagogiskt Verktyg. Jag har använt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och därefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fäster sig vid olika saker när de ser på film men också att de delar tankar kring att man kan lära sig något av att se på film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebär att se mer än bara det konkreta i en film, de djupare budskapen går dem förbi..

Det här examensarbetet undersöker hur fyra svensklärare verksamma inom grundskolan och gymnasiet använder film som didaktiskt Verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers språk. Metoden som används är semistrukturerad intervju. Resultatet visar att svensklärarna låter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom både muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De är av åsikten att arbete med film är språkutvecklande och att man kan diskutera många olika aspekter utifrån film. Slutsatsen vi drar är att svensklärare med hjälp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gäller språk och medvetenhet kring normer..

En viktig del i verksamhetsstyrningen vid en röntgenklinik är att sätta priser på de undersökningar man erbjuder, ett problem man jobbat med på olika sätt genom tiderna. MedEko var ett gammalt Verktyg, utvecklat på 90-talet, som löste det här problemet men som av olika anledningar inte längre går att använda. Sectra utvecklar och säljer IT-system till röntgenkliniker och ser ett behov av att för vissa kunder erbjuda en mer avancerad typ av verksamhetsstödjande tjänster. Det här examensarbetet har varit en del av en förstudie för att utreda om ett Verktyg motsvarande MedEko passar in i den kategorin.Syftet med projektet har varit att kartlägga och utvärdera MedEko:s värden och funktionalitet, realisera de mest tydliga värdena i en prototyp och slutligen validera dem mot tre av Sectras kunder med målsättningen att bilda en uppfattning om intresset för den här typen av Verktyg.Två övergripande värden har identifierats och verifierats. Det primära värdet är att få fram detaljerad kostnadsinformation för specifika undersökningar baserat på verksamhetens befintliga produktionsfaktorer.

I mitt arbete vill jag visa på hur man med hjälp av reklamanalys kan uppnå läroplanens för kritiskt tänkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmåga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och här utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition på vad kritiskt tänkande är. Sedan lyfter jag fram två pedagogiska Verktyg som kan användas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det är viktigt att odla kunskaper och förmåga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska Verktyg man som lärare kan rusta sig med..

Det är svårt för kvinnor att nå högre positioner i samhället och det behövs särskilda utbildningar, och särskilda Verktyg, för att kvinnor ska få likvärdiga möjligheter som män att bli chefer. Luleå tekniska universitet har genomfört ett projekt, ledarutbildning med mentorskap för kvinnor, som bland annat syftat till att öka det kvinnliga ledarskapet i Norrbotten. Vi vill undersöka att dessa kvinnor upplever att de fått ökade sociala nätverk och/eller karriärmöjligheter? Är mentorskap och nätverksbyggande Verktyg som kan förbättra kvinnors karriärmöjligheter? Metoden var kvalitativ eftersom vi var ute efter deltagarnas upplevelser av utbildningen samt nätverksbyggandets och mentorskapets eventuella effekter. De flesta av kvinnorna i ledarutbildningen skapade sig större nätverk i samband med utbildningen.

Villkoren i dagens samhälle förändras snabbt och miljön som beslutsfattare måste hantera blir allt mer komplex, detta samtidigt som tiden för att fatta beslut krymper. För att beslutsfattare ska klara detta kan de ta hjälp av Verktyg. Vi har undersökt om geografiska informationssystem (GIS) är ett Verktyg som effektiviserar framtagandet av ett beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat. Undersökningen har genomförts som en fallstudie på fyra olika organisationer där vi jämfört processen vid skapandet av ett beslutsunderlag före och efter införandet av GIS i organisationen. Slutsatsen vi drar av vår undersökning är att geografiska informationssystem effektiviserar framtagandet av beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat..

 The purpose of this study is to investigate the attitude to and experience of information and communication technology (ICT) in teachers teaching and what motivates them. The study is qualitative and its research material is based on interviews. There are eight interviews and they where carried out at one school with a stated IT profile and at another school without a stated IT profile. The two schools are located in different municipalities, but both are secondary schools. The result shows that there are differences in attitude between the two schools. The school with a stated IT profile seems to have a more open mind of using ICT when teaching, but both schools sees the lack of availability as one of the main hindrance for using it. None of the participating teachers saw themselves as controlled to use ICT in their teaching.

Den här uppsatsen handlar om hur ett teknikkonsultföretag, där majoriteten av tjänsterna sker i form av projekt, kan utnyttja kunskapsöverföring för att skapa konkurrenskraft. Här studeras hur kunskapsöverföring, genom att ta hänsyn till tre olika lärprocesser, kan bidra till ekonomisk fördel för företaget. Efter identifiering av vilka Verktyg/aktiviteter som används för kunskapsöverföring på fallföretaget analyserades vilka lärprocesser som är möjliga med respektive Verktyg/aktivitet enligt dagens teori och medarbetares upplevelser. Empirisk data samlades in från olika delar av organisationen i form av intervjuer och enkätundersökning. Utifrån analysen sammanfattades vilka lärprocesser som utnyttjas och med vilka Verktyg/aktiviteter samt vilka som kan utnyttjas bättre för att skapa ekonomiska fördelar för företaget, och därmed också konkurrenskraft.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Mystery Shopping som Verktyg, vilket visar vad konsumenten upplever vid mötet med butiken. Genom att analysera vad företag har möjlighet att mäta genom Mystery Shopping, vill vi bidra till en korrekt användning och debatt kring Verktyget. Frågeställning: Är Mystery Shopping ett fungerande Verktyg för serviceföretag, för att mäta kvaliteten på mötet mellan konsument och butik? Resultat: Genom vår utarbetade modell, Mystery Shoppers mätpunkter, har vi tydliggjort de faktorer som en Mystery Shopper undersöker. Mystery Shoppern mäter hur mötet mellan konsument och butik sker.

I dagens informationssamhälle ökar kravet på skriftspråklighet. Detta konstaterande kopplat till att läs- och skrivsvårigheter idag är den vanligast förekommande funktionsnedsättningen i vårt samhälle, gör att ett av skolans främsta specialpedagogiska uppdrag är att förebygga och undanröja läs- och skrivsvårigheter. Skolan behöver därför kompetens kring läs- och skrivsvårigheter samt de konsekvenser läs- och skrivsvårigheter får för elevernas kunskapsinhämtning, resultat och självkänsla. Då en del i arbetet med läs- och skrivsvårigheter är att överbrygga hinder är även kompetens kring alternativa Verktyg viktigt. Syftet med arbetet var att undersöka om en flerfunktions-applikation till iPhone/iPad hade potential att via sin användarvänlighet och lättillgänglighet fungera som alternativt Verktyg och ge stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter.Läs- och skrivsvårigheter, dess långtgående effekter samt en individs varande och lyckanden får inte ses som isolerade fenomen.

I uppsatsen undersöks ett antal aktörer från näringslivet för att se hur de beräknar sin klimatbelastning. För att få fram en så korrekt utsläppsbedömning som möjligt behöver växthusemissionerna en kvantitativ grund där primära och sekundära utsläppskällor beräknas på den senaste informationen. Denna bas blir således ett Verktyg för de organisationer som vill få fram ett kvantitativt beslutsunderlag för sina utsläpps/emissions faktorer och därmed deras totala klimatbelastning. Uppsatsen tar därmed upp ett mycket aktuellt och relevant tema för många företag, inte minst för de företag och organisationer som önskar klimatkompensera sina utsläpp av växthusgaser.En empirisk datainsamling genomfördes inom näringslivet som därefter analyserades med uppgift att belysa eventuella svårigheter som uppdagades i beräkningarna av utsläppskällorna..

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på om pedagogerna på två mångkulturella förskolor arbetade medvetet med språkutveckling utifrån bilder på väggarna i innemiljön. Syftet var även att undersöka om barnen på avdelningarna fann det intressant att kommunicera med andra barn och pedagoger om de bilder som fanns på väggarna och i så fall i vilka situationer samtalen ägde rum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur inom ämnet, observationer i verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. En upptäckt som vi gjorde i vår undersökning var att ingen av pedagogerna använde sig av bilder på väggarna som ett språkutvecklande Verktyg. I vår undersökning visade det sig att barnen föredrog att samtala om de bilder som de hade en gemensam erfarenhet kring..