Sök:

Sökresultat:

6294 Uppsatser om Verktyg för lärande - Sida 49 av 420

IKT i förskolan : - förÀldrars förhÄllningssÀtt till surfplattan som pedagogiskt verktyg

Syftet med min studie Àr att undersöka och fÄ djupare kunskap om Informations- och kommunikationsteknikens pÄverkan pÄ smÄbarns lÀrande samt att fÄ en uppfattning om hur förÀldrar/vÄrdnadshavare förhÄller sig till en implementering av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att nÄ studien syfte och fÄ svar pÄ och dess frÄgestÀllningar har jag valt att studera olika forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar, samt avhandlingar och annan litteratur som Àr direkt kopplade till mitt syfte inom mitt Àmnesval. Jag valde Àven att anvÀnda mig av hermeneutisk metodansats och göra en kvalitativ undersökning dÀr det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förÀldrar. Den digitala teknikens pÄverkan pÄ smÄbarns utveckling och lÀrande Àr ett relativt outforskat omrÄde. Studier visar att det Àr svÄrt att dra generella slutsatser om de multimediala verktygens undervisande effekter och pÄverkan pÄ smÄbarns utveckling och lÀrande. Det görs undersökningar pÄ barns digitala medieanvÀndning men det Àr fÄ studier som genomförs dÀr barnen Àr under 6 Är.Samtliga förÀldrar förhÄller sig med viss reservation och försiktighet till surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan. Detta i första hand pÄ grund av att förÀldrarna anser att det inte finns tillrÀckliga vetenskapliga belÀgg för hur IKT pÄverkar smÄbarns utveckling och att de oroas över den nya teknikens negativa effekter pÄ barnen.

Förslag och metoder för minimering av stÀlltider

Detta examensarbete har utförts vid Fosie Mekaniska AB i Malmö. Fosie mekaniska AB Àr en verkstad som Àr anpassad för de flesta former av legoarbete. De Àr specialiserade pÄ maskinbearbetning av smÄ och medelstora serier. Syftet med examensarbetet hos Fosie Mekaniska AB Àr att vÀlja en maskinavdelning i maskinparken med höga stÀlltider, för att sedan ta fram förslag och metoder som kan minimera dessa i produktionen och för senare eventuell implementering. LÄnga stÀlltider Àr den frÀmsta orsaken till den lÄga utnyttjandegraden för produktionsmaskiner.

Digitala verktyg - HjÀlp eller stjÀlp: Fyra lÀrares tankar om digitala verktyg i musikundervisningen i Äk 6-9

This study shows the thoughts, hopes and wishes of two male and two female music teachers, in grades 6 ? 9 from four different cities of Sweden. The emphasis lays on usage of digital tools. As the schools now stand before lots of changes in its curriculums; the use of digital tools was the main thing that caught my interest. How has the schools interpreted what this means? What does this mean in terms of purchases for the schools? We already know that many schools are lacking proper facilities to conduct music lessons so this ads on even larger needs.

Prestanda och webbramverk

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

Alternativa verktyg för tillgÀnglighet och delaktighet : Implementering och anvÀndning av it i klassrummet

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur lÀrare skapar mening Ät alternativa verktyg/kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal frÄn fyra fokusgrupper bestÄende av sammanlagt 19 personer frÄn fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men Àven begrÀnsningar, med att anvÀnda it i klassrummet. De Àr eniga om att verktygen Àr anvÀndbara, men visar att det Àr viktigt att fundera kring hur de ska anvÀndas pedagogiskt. I pedagogernas berÀttelser framgÄr att elever har fÄtt bÀttre sjÀlvförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bÀttre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig ocksÄ ha ett pragmatiskt förhÄllningssÀtt till it och alternativa verktyg.

PrimÀrvÄrdssjukgymnasters syn pÄ dagens och framtidens sÀtt att utforma trÀningsprogram

Introduktion/bakgrund: Sjukgymnaster arbetar med rörelse som huvudsaklig metod för att frÀmja hÀlsa och minska ohÀlsa. Det finns olika hjÀlpmedel för sjukgymnaster att utforma trÀningsprogram exempelvis genom skriftliga instruktioner/ illustrationer eller med hjÀlp av datorbaserade övningsbanker. Informations- och kommunikationsteknik har tillsammans med televÄrd utvecklats de senaste 20 Ären. Det har inte bedrivits studier angÄende sjukgymnasters arbetsmetodik vid konstruktion av trÀningsprogram eller deras anvÀndning och instÀllning till IKT/ televÄrd inför framtiden. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka verktyg som primÀrvÄrdssjukgymnaster anvÀnder idag, deras tillfredstÀllelse med dessa samt deras attityd till nya innovativa lösningar i och med utvecklingen av IKT/ televÄrd vid utformning av trÀningsprogram.

Inventering av verktyg för hÄllbarhetsbedömning av stadsdelar : Underlagsrapport till ett forskningsprojekt i samarbete   mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun

HÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ har blivit populÀrt under de senaste Ären. Det har byggts flera nya stadsdelar i Sverige med en hÄllbarhetsprofil och det pÄgÄr ett arbete med att ta fram ett svenskt certifieringsverktyg och en svensk standard för hÄllbara stadsdelar. Traditionellt har det varit stort fokus pÄ byggnadsnivÄ inom hÄllbar stadsutveckling. Att fokusera pÄ stadsdelsnivÄ gör det möjligt att betrakta byggnaderna i relation till omgivningen och pÄ sÄ sÀtt skapas ytterligare förutsÀttningar att nÄ en hÄllbar stadsutveckling. Denna rapport Àr en del av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun med syfte att utveckla ett processtöd för hÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ.

Digitala verktyg i spanskundervisning -fem lÀrares synpunkter

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera hur manliga svensklÀrare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstÄnd mot, eller anpassa sig efter rÄdande könsnormer och förvÀntningar. Syftet Àr ocksÄ att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklÀrare förhÄller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svensklÀraryrket. Uppsatsen bygger pÄ sex intervjuer med nyblivna svensklÀrare och för att kunna förstÄ och analysera materialet har jag anvÀnt mig av tidigare forskning om mÀn i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att mÀnnen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. LÀrarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstÄnd frÄn den hegemoniska maskuliniteten.

Kritisk design i en digital videoproduktion : En explorativ studie i praktisk tillÀmpning av kritisk design

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

Data mining för resurseffektivaretillverkning och produktion

SammanfattningHur gÄr en organisation frÄn att vara informationsrik till att bli insiktsfull - och hur tar man bÀsta beslut utifrÄn denna insikt? Det strömmar otroligt stora mÀngder data genom produktion- och tillverkningssystem. Företag saknar ofta kunskap kring hur denna information skall anvÀndas. Data mining Àr de verktyg som kan anvÀndas för att ta reda pÄ den informationen. Genom att upptÀcka mönster och relationer i stora mÀngder data har Data mining gjort det möjligt att finna den kunskap man tidigare inte trodde fanns.

Webbaserad redigering pÄ icke-kommersiella organisationers webbplatser

Icke-kommersiella organisationer har fÄtt en ökad betydelse för samhÀllet vilket har medfört samhÀllsgranskning och kritik mot dessa organisationer. Utvecklingen kan leda till förÀndrade attityder för organisationerna med minskad kredibilitet som följd. Detta har en avgörande betydelse för deras utveckling och fortlevnad eftersom de interagerar med och Àr beroende av samhÀllet. Ett alternativ för att bemöta den bristande kredibiliteten Àr Internet som via webbplatser tillhandahÄller kommunikation med samhÀllet bÄde enkelt och ekonomiskt. Det har dock visat sig att icke-kommersiella organisationer ofta brister i uppdatering av dessa.

Inspiration för matematik ute i naturen. En studie om hur pedagogerna beskriver utemiljön som ett pedagogiskt verktyg

BAKGRUND: Matematik utomhus Àr viktigt för att det ger andra sinnesintryck och enstor del av vÄr inlÀrning Àr beroende av sinnesupplevelser. Barnen lÀr sig genom att utforska omvÀrlden med hela kroppen, lyssna, lukta, smaka och kÀnna. Utemiljön erbjuder mÄnga möjligheter att upptÀcka och anvÀnda matematiska begrepp. Det blir konkreta upplevelser.SYFTE: Syftet med undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna beskriver utemiljönsom ett pedagogiskt verktyg i det matematiska lÀrandet hos barnen i naturinriktad förskolanMETOD: Vi har som metod valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. IntervjuernabestÄr av sex pedagoger i tvÄ naturinriktade förskolor.RESULTAT: I vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna arbetar medvetet medutomhusmatematik.

Att attrahera kompetens : vilka dimensioner av anseende Àr viktiga för att företag ska attrahera kompetens

Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.

Konceptuella modellers roll i agila utvecklingsprojekt

Konceptuella modeller Àr vanligt förekommande i plandriven utveckling men Äsikterna om vad konceptuell modellering Àr och bör anvÀndas till Àr vitt skilda. Agil systemutveckling har vÀxt fram som en motreaktion pÄ den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att mÄnga traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sÀtt att arbeta. Syftet med denna studie Àr att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser pÄ konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har Ästadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har lÄg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs.

Musik som ett specialpedagogiskt verktyg för barns sprÄkutveckling : Fem sydafrikanska pedagogers syn pÄ musik som pedagogiskt verktyg

The purpose of this essay is to study if and how five South African educators work with music as a special pedagogical tool in children's language development. To achieve the purpose of this study, two research questions were created. As method, interviews of a qualitative character were chosen.  The aim of the method is to give the educators the opportunity to think about and use their own experience before answering the questions.The result shows that the South African educators are not using music as a special educational tool. They rather use music as an everyday educational tool to promote children's language development. The result indicates that music in educational activities promotes children?s communication with each other.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->