Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stÀmmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi Àmnar Àven undersöka vad som inverkar pÄ produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stÀmmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen Àr mer engagerade, kÀnner större samhörighet i gruppen och Àr mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa Àr att de alla har kontinuerliga och tÀta möten med roterande ansvar för att hÄlla i dessa samt tillgÄng till vÀl uppdaterade anslagstavlor..

Neuroleptikamedicinering Àr förenat med en stark biverkningsprofil dÀr sexuella biverkningar hör till de vanligt förekommande. Sexuella biverkningar uppmÀrksammas inte i forskning i samma utstrÀckning som andra biverkningar, Àn mindre för kvinnor i jÀmförelse med mÀn. Fokus ligger pÄ viktuppgÄng och dess effekter. Forskning kring sexuella biverkningar vid neuroleptikabehandling och dess pÄverkan pÄ personers adherence Àr bristfÀllig. Syftet: Syftet Àr att i en pilotstudie undersöka hur biverkningsprofilen pÄ depÄneuroleptika med fokus pÄ sexuella biverkningar inverkar pÄ kvinnors instÀllning till medicinering.Metod: Datainsamlingen gjordes i form av en enkÀtundersökning pÄ personer som erhÄller depÄ-neuroleptika vid en psykosmottagning i VÀstra Götaland.

Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt angÄende ungdomar som Àr arbetslösa och kartlÀgga ansvarsfördelningen mellan kommuner, myndigheter, skola och förÀldrar. Metoden som jag har anvÀnt mig av Àr traditionell rÀttsdogmatisk, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten, doktrin samt informationssökning via Internet. Jag har Àven intervjuat personal som arbetar inom skola, kommun, arbetsförmedling och socialförvaltningen. Uppsatsen behandlar kommunernas och myndigheters ansvar för arbetslösa ungdomar och aktuella lagregler. Det jag kom fram till var att det Àr viktigt att kommunerna tar ett fullstÀndigt ansvar för skolan.

Outsourcing Àr ett aktuellt begrepp som nyttjas flitigt i media. Allt fler funktioner blir föremÄl för outsourcing, företeelsen nÀrmar sig dÀrmed företagens inre verksamhet. Vi stÀller oss framförallt frÄgande till outsourcing av den centrala redovisningsfunktionen. Hur kan denna funktion med sin nÀrhet till företagets strategiska mÄl och taktiska beslut lÀggas ut pÄ extern part? Förutom avgrÀnsningen till redovisningsfunktionen har vi Àven valt att undersöka endast mindre företag.

Syftet med studien har varit att fÄ en ökad förstÄelse för hur utlandsföddas möjlighet att fÄ ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlÀttas. För detta ÀndamÄl har fyra personer intervjuats. TvÄ högutbildade utlandsfödda personer och tvÄ arbetsmarknadskonsulenter anstÀllda pÄ Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berÀttelser.I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas Àven upp hur individen kan stÀrkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering.

Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rÀdsla m.m. hos somatisk vÄrdpersonal och om patienter som kÀnner sig avskrivna frÄn den somatiska vÄrden med att det Àr den psykiska ohÀlsan som Àr orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vÄrdpersonal upplever problem med att vÄrda den fysiska hÀlsan hos patienten, dÄ deras specialitet Àr den psykiska hÀlsan.  Syftet med denna studie Àr att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohÀlsa erfar den somatiska vÄrden och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hÀlsa. Studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor.

Organisationer tillÀmpar ekonomistyrning för att öka verksamhetens lönsamhet ochproduktivitet genom att pÄverka anstÀlldas beteende i en bestÀmd riktning. Till följd avorganisationers komplexitet löper det dock en risk att intentionen med styrsystem inte ligger ilinje med hur det uppfattas av anvÀndaren. Denna studie Àmnar dÀrför till att faststÀllahuruvida en organisations styrsystem uppfattas som möjliggörande alternativt begrÀnsande föranvÀndaren. AnvÀndares uppfattning besvaras dels generellt, dels genom att studera hurvariablerna anstÀllningstid, Älder och chefsnivÄ har en inverkan pÄ anvÀndarens uppfattning.Studien syftar Àven till att redogöra för möjliga förklaringar till funna samband.Denna studie och dess teorimodell utgÄr frÄn Adler och Borys (1996) forskning som hardiskuterat formaliserings utformning i termerna möjliggörande och begrÀnsande.AnvÀndarens uppfattning mÀts genom att fokusera pÄ anvÀndarens effektivitet, dessinstÀllning, dess utrymme för innovation, dess mÄl i korrelation till organisationens mÄl samtdess motivation.En avgrÀnsning har gjorts till anstÀllda med chefsbefattning pÄ ett fallföretag, Trafikverket.Insamling av data har skett genom en enkÀtundersökning. Bivariat analys har i sin turtillÀmpats för att finna korrelationer mellan den beroende variabeln, uppfattning, och deoberoende variablerna, anstÀllningstid, Älder respektive chefsnivÄ.Analysen diskuterar det empiriska materialet sammanstÀllt utifrÄn respondenters svar.Resultatet av studien visar att majoriteten av anvÀndarna uppfattar organisationens styrsystemsom möjliggörande.

Detta arbete riktar fokus mot den nya reviderade versionen av Lpfö98. Uppsatsen bygger pÄ en diskursanalys av den reviderade versionen av lÀroplanen för förskolan inspirerad av den foucaultanska diskursanalysen. VÄr huvudfrÄga Àr: Vilken Àr den rÄdande diskursen i den reviderade versionen av Lpfö98? Svaret pÄ vÄra frÄgestÀllningar försöker vi nÄ genom att göra en djuplÀsning av den reviderade versionen av Lpfö98 med fokus pÄ likheter och skillnader mellan den nya och den gamla versionen av Lpfö98. Fokus i den nya samt skillnaderna mellan den nya och den gamla ÄskÄdliggör vi genom att göra en begreppsrÀkning dÀr vi tittar pÄ hur ofta olika begrepp förekom i den nya respektive den gamla versionen, samt i vilka kontexter begreppen förekom. Vi tar Àven utgÄngspunkt i det genealogiska och arkeologiska angreppssÀtten som Àr en den foucaultanska diskursanalysens tvÄ huvudangreppssÀtt för att analysera en text eller företeelse.

Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt lÀromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika lÀromedel i biologi för Ärskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrÄn begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar, begrepp som ska tÀckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell lÀroplan, LGR11. Analysen görs utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt.ForskningsfrÄgorna för studien Àr- Hur har lÀromedelsförfattarna avgrÀnsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frÄgor om identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar? - GÄr det att identifiera tydliga mönster i hur innehÄllet presenteras mellan lÀromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för Ärskurs 4-6?- Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i lÀromedlen? Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jÀmstÀlldhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprÀtthÄlls förestÀllningar om tvÄ tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i lÀromedlen. .

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvÄrdnaden. Studien Àr empirisk och grundar sig pÄ en kvalitativ metod med innehÄllsanalys. Data har samlats in frÄn fyra intervjuade verksamma allmÀnsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvÄrdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrÄn ett medicinskt perspektiv.

Debatten om sjukskrivningar och ohÀlsan i landet Àr nÄgot som stÀndigt rapporteras om i media. Olika lösningar för hur man ska gÄ tillvÀga med att fÄ de som Àr sjuka tillbaka till arbete, samt hur man ska göra för att förebygga ohÀlsan pÄ arbetsplatserna. Syftet med mitt arbete Àr beskriva hur rehabiliteringsprocessen ser ut utifrÄn det regelverk som vi har idag. Samtidigt ger jag en viss tillbakablick för att kunna utreda rehabiliteringsprocessen. Jag har i mitt arbete valt att utgÄ frÄn att den som Àr sjukskriven har anstÀllning, vilket leder till att huvudaktörerna i mitt arbete Àr Arbetsgivaren, arbetstagaren och FörsÀkringskassan. FörsÀkringskassan Àr den aktören som har det övergripande ansvaret i att samordna och utöva tillsyn över rehabiliteringsprocessen.

Konsulter Àr i stort behov av god kommunikation med sina kunder. En utvÀrdering av Ätta konsultföretag i Stockholmsregionen har utförts vad gÀller deras förmÄga att hantera kommunikation mellan konsult och kund pÄ ett optimalt sÀtt. Grunden till kandidatarbetet har utförts gemensamt med ytterligare tre studenter genom att utföra en litteraturstudie för att fÄ fram en teoretisk referensram. Fokus har lagts kring de tvÄ individuellt intervjuade företagen, WSP Sverige AB och Semcon Caran AB.BÄda företagen Àr vÀl medvetna om betydelsen för god kommunikation och strukturerat förberedande arbete samt vÀlmÄende för deras anstÀlldas kompetens. Stort ansvar överlÀmnas till konsulterna frÄn uppdragsstart tills dess att arbetet har avslutats.

Sjuksköterskan stÀlls inför etiska konflikter i mötet med en patient vid hjÀrtstopp i den prehospitala miljön. HjÀrtstopp orsakas av otillrÀcklig cirkulation pÄ grund av asystoli eller kammarflimmer. Tidig hjÀrt- och lungrÀddning (HLR) med god kvalitet och effektiva bröstkompressioner Àr livsavgörande. Sjuksköterskan ska följa en etisk kod och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för att sÄ god vÄrd som möjligt ska ges till patienten. I den prehospitala miljön uppkommer etiska konflikter oftare Àn i andra vÄrdsituationer pÄ grund av flera olika faktorer.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera utformningen av nyckeltalsredovisning i svenska publika företag, frÀmst med utgÄngspunkt i sektorstillhörighet samt utveckling över tid. Uppsatsen bestÄr av tre delundersökningar som syftar till att kartlÀgga, upptÀcka eventuella trender samt gÄ djupare in pÄ företag som skiljer sig frÄn mÀngden. Empirin har samlats in med hjÀlp av en inventeringslista, en trendlista och slutligen tvÄ telefonintervjuer. Nyckeltalsredovisningen Àr förhÄllandevis enhetlig Àven om vissa företag och branscher uppvisar vissa avvikelser. Slutsatsen Àr den att företag pÄ A-listan presenterar i genomsnitt ca 26,5 nyckeltal.

Bakgrund och problem: Ekonomistyrning kan definieras som de medel som organisationen har tillhands för att planera, koordinera, kommunicera och utvÀrdera det arbete som syftar till att realiserade strategier som organisationen stÀllt upp för sin verksamhet. DÄ individens mÄl inte alltidstÀmmer överens med organisationens Àr det av betydelse att styrningen verkar för att förena dessa.Denna problematik Àr för den icke-vinstmaximerande organisationen, till skillnad frÄn dessvinstdrivande like, ett relativt outforskat omrÄde. DÄ det existerar grundlÀggande skillnaderangÄende primÀra mÄl har de icke-vinstmaximerande organisationerna inte samma möjlighet attanvÀnda sig utav resultatmÄttet för att utvÀrdera sitt arbete. IstÀllet Àr mÄl ofta uttryckta i kvalitativatermer, nÄgot som gör dem mer tvetydiga. Styrutmaningen blir sÄledes att lösa en situation dÀr mÄlÀr tvetydiga, vilket medför att det Àr svÄrt att veta vad som krÀvs för att realisera dem samt omverksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg.