Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

TjÀnsteföretag har fÄtt en alltmer ökad betydelse för svensk ekonomi under senare Är. Dessa företag drivs under olika förutsÀttningar och ett sÀtt att dela in dem kan vara efter hur kunskaps- respektive kapitalintensiv dessa Àr. Syftet med uppsatsen var att undersöka om utformning av ekonomistyrning skiljer sig Ät beroende pÄ hur kunskapsintensiv verksamhet som bedrivs. Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer vid fyra tjÀnsteföretag, tvÄ med kunskapsintensiv verksamhet och tvÄ med rutinintensiv verksamhet. Uppsatsens teoridel beskriver ekonomistyrningens styrmedel samt olika faktorer som pÄverkar ekonomistyrningen.

Bakgrund och problemformulering: TillgÄng till information Àr en naturlig och nödvÀndigkomponent för en vÀl fungerande ekonomistyrning inom företag. Sociala medier företrÀder enny vÄg av informationsflöde i form av ostrukturerad data. Denna ökade mÀngd ostruktureraddata har kommit att stÀlla krav pÄ hantering och analys av denna, vilket i sin tur förÀndrarförutsÀttningarna för ekonomistyrning inom företag. Företag som kan hantera information pÄett effektivt sÀtt kan utveckla strategiska konkurrensfördelar. Dock finns det begrÀnsadkunskap om hur information frÄn ostrukturerad data kan och ska hanteras inom företag.Företag som inte anammar nya tekniker för att hantera och analysera stora mÀngderostrukturerad data riskerar att gÄ miste om viktiga konkurrensfördelar.Syfte: Att identifiera, undersöka och analysera hur information frÄn sociala medier pÄverkarentreprenörsföretags ekonomistyrning.Metod: Undersökningsmetoden utgörs av en avslöjande singel casestudie.

A possible explanation for the inability of the governments of the world to implement necessary environmental policies is that they are worried of being punished by voters for implementing too forceful policies. But do voters actually punish governments that implement more stringent environmental policies? Few studies have explored this question directly. Parts of the literature on environmental policy and public opinion indicate that voters would predominantly reward governments that implement more stringent environmental policies, while other parts indicate that voters would predominantly punish them. It is also possible that voters punish governments that implement more stringent environmental policies in some contexts, but reward them in others.

En jĂ€mförelse mellan bolagiserade sjukhus och förvaltningssjukhus angĂ„ende arbetets innehĂ„ll, arbetsglĂ€dje, möjlighet att ta ansvar och uttrycka sin kreativitet. Även om delaktigheten i arbetet pĂ„verkas och om stoltheten förĂ€ndras vid byte av driftsform eller sammanslagning av sjukhus..

Socialt ansvar Àr en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel Àr ett företag som mÄste ta ett stort socialt ansvar, dels pÄ grund av sina produkter och dels sin Àgarstruktur. Deras produkter lockar med spÀnnig och möjligheter till rikedom men produkterna har ocksÄ en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende dÀr individen sjÀlv och andra mÀnniskor i dess nÀrhet pÄverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgÀnglighet över Internet har kraven pÄ spelbolagens sociala ansvar stÀrkts.

Uppsatsen syftar till att utreda hur balanserat styrkort och budget kommer till anvĂ€ndning inom den offentliga sektorn samt utreda vilka faktorer som pĂ„verkar deras anvĂ€ndning. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för studien kĂ€nnetecknas av en kvalitativ forskningsmetod med influenser av sĂ„vĂ€l en induktiv som deduktiv forskningsansats. Även inslag av Grundad teori förekommer i samband med datainsamling och analys. Som teoretisk utgĂ„ngspunkt behandlas utvecklingen frĂ„n traditionell till modern verksamhetsstyrning. DĂ€refter utgörs den teoretiska referensramen av Otleys "contingency theory", en teori om verksamhetsstyrning, Otleys teori om hur ett styrverktyg kan analyseras samt Sven Modells teori om faktorer som inverkar pĂ„ organisationers verksamhetsstyrning.

Problematisering: Ekonomistyrning i kostnadsledande företag etablerar stabila förhÄllanden och eliminerar variation för att kontrollera kostnader, vilket enligt traditionell forskning ses som innovationshÀmmande. Samtidigt tycks företag i ökad utstrÀckning arbeta med kombinerade affÀrsstrategiska fokus, dÄ viss innovation har visat sig nödvÀndig för att upprÀtthÄlla konkurrenskraft. Detta problematiserar tidigare forskning inom ekonomistyrning som behandlar affÀrsstrategi som ett val mellan antingen kostnadsledarskap eller differentiering.Syfte: Genom att utvÀrdera om kostnadsledarskap och differentiering kan kombineras för att skapa konkurrenskraft Àr syftet med denna studie att utveckla en fördjupad förstÄelse för hur en lÄgprispositionerad organisation kombinerar och anvÀnder styrmedel för att stödja innovation genom produktutvecklingsprocessen.Metod: Studien utvecklar befintliga teoretiska ramverk genom ett kvalitativt induktivt tillvÀgagÄngssÀtt. En inledande litteraturstudie resulterade i fem teoretiska förvÀntningar som möjliggjorde en analys av utförd fÀltstudie. Genom att intervjua fem respondenter frÄn olika funktioner och hierarkiska nivÄer i en kostnadsledande organisation som samtidigt utmÀrks av innovativ differentiering, kunde de fem teoretiska förvÀntningarna diskuteras samt utvecklas.

Syfte: Syftet Àr att analysera förutsÀttningarna för ekonomistyrning samt identifiera möjligheter att utveckla ekonomistyrningen i en serviceproducerandeideell förening.Bakgrund: Det finns flera olika typer av organisationer och för en majoritet Àr mÄlet av finansiell karaktÀr. Den ideella föreningen Àr dock en organisationsform som istÀllet har ett ideellt mÄl och dÄ finns en strÀvan att förverkliga ett ideal istÀllet för att ha vinst och lönsamhet som frÀmsta mÄl. Det gÄr dock inte att komma ifrÄn att ideella föreningar fortfarande Àr beroende av finansiella medel för att upprÀtthÄlla sin verksamhet. Andra typer av resurser som en ideell förening behöver Àr tid vilket Àr detsamma som de ideellt arbetade och ett varumÀrke, som Àr omtyckt och leder till att mÀnniskor vill engagera sig. En ideell förening stÄr inför uppgiften, likvÀl som andra organisationer, att hushÄlla med Àndliga resurser.

Dagens elitidrottsföreningar bedriver sin verksamhet, likt företag, i en omgivning som Àr alltmer dynamisk. Den förÀnderliga miljön bidrar till att det blir allt viktigare för elitidrottsföreningar att anvÀnda ekonomistyrning för att kunna konkurrera och överleva. Tidigare studier visar att elitidrottsföreningar, ur ledande personers perspektiv, fokuserar sin ekonomistyrning pÄ regler och mÀtning av mÄl. DÀremot tenderar elitidrottsföreningarna att, i en alltför begrÀnsad omfattning, anvÀnda sig av vÀrderingar och strategiska osÀkerheter. Denna studie syftar till att kartlÀgga hur spelarna och ledarna uppfattar elitidrottsföreningens ekonomistyrning.

Forskningen om ekonomisk tillvÀxt och ekonomistyrning Àr omfattande men fokuserar oftast pÄ dessa omrÄden separat. I denna studie undersöks dÀrför hur gasellföretag styr mot tillvÀxt samt vilken effekt ekonomistyrning har pÄ de olika tillvÀxtfaktorerna. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning av kvantitativ karaktÀr dÀr 150 företag som fÄtt utmÀrkelsen gasellföretag mellan Är 2010-2014 deltog. Samtliga deltagande företag har sitt sÀte i Sverige och Àr representerade i fler Àn 30 branscher. Syftet med studien var att kartlÀgga hur gasellföretag styr mot framtida ekonomisk tillvÀxt.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Denna rapport avser att behandla ekonomistyrning explicit i lÄnga projekt och lyfta ut och granska de problem som kan uppkomma. Vi har valt att avgrÀnsa undersökningen till lÄnga projekt dÄ dessa inte med automatik fungerar i verksamhetens normala budgeterings och bokslutsprocess. Vi undersöker om det finns specifika problem med att projektets löptid strÀcker sig över flera Är och över Ärsbokslut. Vi har valt att genomföra undersökningen genom en fallstudie dÀr vi har valt ut ett företag som arbetar med vÀldigt lÄnga projekt. Vi tittar pÄ hur budgetering och uppföljning fungerar och vilka problem som kan uppstÄ.

VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera ekonomistyrningen hos dagstidningsföretag samt diskutera olika styrmodellers anvÀndbarhet. Vi har anvÀnt oss av ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt och gjort en kvalitativ fallstudie med hjÀlp av intervjuer. Vi har utgÄtt ifrÄn den teori som finns skriven om ekonomistyrning i tjÀnsteföretag samt ett par avhandlingar som behandlar tidningsföretag, dessa har sedan anvÀnts som den teoretiska bakgrunden i vÄr uppsats. Till vÄr empiri har vi intervjuat fyra dagstidningsföretag: Helsingborgs dagblad, Sydsvenskan, SkÄnska dagbladet och SkÄnemedia.De slutsatser vi har kommit fram till Àr att tidningsföretagen organisatorisk och lednings- och styrmÀssigt ser relativt lika ut. Det som skiljer de olika företagen Ät Àr valet av styrverktyg, dÀr de implementerat olika styrverktyg. Samtliga företag anvÀnder sig dock fortfarande av det mer traditionella styrverktyget budget..

Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n.