Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen äruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,kunskapsinhämtning, ledningsgrupp.

Uppsatsen handlar om en verksamhet i Socialtjänsten Biskopsgården Göteborg, som gick under namnet Metodhandledning i gemensamma komplexa ärenden. Verksamheten bedrevs under närmare ett år men kom av olika skäl att upphöra. Under den tid denna pågick kom ett stort antal handläggare ? under ledning av tre metodhandledare, vilka i sin tur handleddes av en s.k. superhandledare ? att tillsammans handlägga gemensamma komplexa ärenden, d.v.s.

Hållbarhet är förmågan att räcka under en länge tid och potentialen för ändlöst välbefinnande för människan med ekologiska, ekonomiska, kulturella och politiska dimensioner. Syftet med denna rapport är att beskriva hur en människa genom en verksamhets aktiva arbete med hållbarhetsfrågor inte bara kan gynna kommande generationer utan även öka värdet för verksamheten internt. Detta genom innovationer som öppnar upp för nya affärsmöjligheter och marknader. Rapporten besvarar frågor som rör företags sätt att arbeta med hållbarhet genom att behandla olika fakta och teorier om varför just hållbarhet är ett viktigt ämne för många industriföretag att bemöta idag. Den största anledningen till varför detta ännu inte är en självklarhet för alla är att många företagsledningar ännu inte insett att hållbarhet är en aspekt som de bör implementera i organisationsstrategin för att själva kunna bilda ett hållbart företag med en hållbar affärsstrategi.

1 januari, 2004 trädde en ny lag i kraft, Lag om skydd mot olyckor, och den gör gällande att det är fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren som har ansvaret för brandskyddet på en arbetsplats. I och med den nya lagen upphörde brandsynen från räddningstjänsten och ersattes med tillsyn. WB Trä hade därför behov av att får hjälp med att inrätta ett fungerande och förebyggande brandskyddsarbete, ett s.k. SBA med tillhörande dokumentation. Mitt uppdrag har bestått av att jag för företagets räkning som examensarbete ska organisera och utarbeta rutiner för ett fullgott förebyggande brandskyddsarbete (SBA) samt utföra överenskommen dokumentation av detta arbete.

Dagens samhälle orsakar en stor belastning på miljön, och för att minska denna belastning krävs att både politiker, myndigheter, företag och enskilda personer hjälps åt. Verksamheter kan minska sin miljöpåverkan med hjälp av ett miljöledningssystem, som ISO 14001 eller EMAS. Den som arbetar mest aktivt med miljöledningssystemet i företaget har vanligtvis titeln miljösamordnare. Miljösamordnarens situation kan dock seolika ut i olika verksamheter, och ett företags miljöpåverkan kan antas bero på hur mycket miljösamordnaren har att säga till om i verksamheten. Denna studie har med intervjuer och enkäter undersökt miljösamordnarens möjligheter att påverka företagets strategiska miljöarbete, samt vilka faktorer som påverkar detta.

I denna studie underso?ks hur nyfo?rva?rvade kunskaper hos repatriater ? ansta?llda som kommit tillbaka efter utlandstja?nstgo?ring ? tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framga?ng a?r det ma?nga fo?retag som misslyckas med att ta vara pa? repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom fo?rtaget. Fo?r att underso?ka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie da?r Syncron (ett fo?retag med erfarenhet av att skicka iva?g ansta?llda pa? la?ngre utlandsuppdrag) studerats.

Valet att hyra eller äga lokaler för att tillfredställa sin verksamhets lokalbehov beskrivs som ett av de svåraste beslut att fatta i modern ekonomi. I offentlig sektor har inställningen tidigare varit att de ska äga de lokaler där de bedriver verksamhet och att inhyrda lokaler endast skulle användas som tillfälliga lösningar. På senare år har dock inställningen ändrats och inhyrning har börjat användas som ett permanent sätt att tillfredsställa sitt lokalbehov. Antalet tillfällen där den offentliga sektorn sålt en fastighet för att sedan hyra tillbaka samma fastighet har ökat. Många menar att detta sker utan rationella grunder för beslutet.

I de allra flesta länder regleras redovisningen på ett eller annat sätt. Det finns dock ingenting som visar på vilket sätt som är mest lämpligt när det gäller att framföra en rättvisande bild av en verksamhets ekonomiska situation till dess intressenter. Om en situation är komplex vilket kännetecknas av svårigheter att få en helhetsbild av situationen och osäkerhet råder då situationen är svårhanterlig och riktlinjer, rekommendationer samt praxis saknas kan en rättvisande bild bli svårt att förmedla. Stadsomvandlingen av Kiruna är en komplex situation då främst för att det i Sverige aldrig hanterats en liknande situation men också på grund av att situationen bland annat berör många olika områden. En fallstudie där syfte är att beskriva och analysera utmaningarna inom kommunal redovisning i komplexa situationer genomfördes.

Föreliggande uppsats har utförts under våren 2008 och utgör examensarbete på socionompro-grammet. Vi som författat studien har läst utbildningen med fördjupning mot verksamhets-ledning. Syftet med studien är att belysa enhetschefens arbetssituation utifrån sina möjligheter att på-verka sitt arbete nuvarande och framtida arbete inom äldreomsorgen utifrån boende- och om-sorgsaspekter.I studien har vi använt en kvalitativ metodik, med en narrativ intervjumetod utifrån ett slump-mässigt urval. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter som tjänstgör som enhetschefer inom äldreomsorgen. Av intervjumaterialet har fem teman vaskats fram som vi ser har relevans till uppsatsens syfte och frågeställning, nämligen boende, omsorg, organisationskultur, ramar och ledarskap.

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

SammanfattningMed tanke på dagens marknad där allt större konkurrens finns gäller det att som företag ha en flexibilitet och lyhördhet som tillfredsställer kunden med rätt produkter, kvalitet och kvantitet. En låg leveransprecision kan orsaka problem i en verksamhets produktion, vilket innebär att företag bör kontinuerligt förbättra de interna processerna.Aros Quality Enclosure Systems AB (AQ AB), där projektet utfördes, är en del av koncernen Aros Quality Group. Företaget bearbetar plåtdetaljer och färdigställer produkter inom till exempel telekommunikation, bensinpumpar, kaffemaskiner och bankomater.Syftet med denna rapport är att presentera förbättringsförslag och rekommendationer som AQ AB kan genomföra för att förbättra den interna leveransprecisionen på den produkt som har studerats, den så kallade Ericsson-ram. För att uppnå syftet behövdes två frågeställningar besvaras, nämligen ?Vilka förbättringsområden i produktionen för Ericsson-ramar kan identifieras?? samt ?Vilka förbättringsförslag, utifrån de identifierade förbättringsområden, kan presenteras för företaget??.För att uppfylla detta syfte och svara på frågeställningarna har 14 besök på AQ AB i Vaggeryd gjorts.

SammanfattningMed tanke på dagens marknad där allt större konkurrens finns gäller det att som företag ha en flexibilitet och lyhördhet som tillfredsställer kunden med rätt produkter, kvalitet och kvantitet. En låg leveransprecision kan orsaka problem i en verksamhets produktion, vilket innebär att företag bör kontinuerligt förbättra de interna processerna.Aros Quality Enclosure Systems AB (AQ AB), där projektet utfördes, är en del av koncernen Aros Quality Group. Företaget bearbetar plåtdetaljer och färdigställer produkter inom till exempel telekommunikation, bensinpumpar, kaffemaskiner och bankomater.Syftet med denna rapport är att presentera förbättringsförslag och rekommendationer som AQ AB kan genomföra för att förbättra den interna leveransprecisionen på den produkt som har studerats, den så kallade Ericsson-ram. För att uppnå syftet behövdes två frågeställningar besvaras, nämligen ?Vilka förbättringsområden i produktionen för Ericsson-ramar kan identifieras?? samt ?Vilka förbättringsförslag, utifrån de identifierade förbättringsområden, kan presenteras för företaget??.För att uppfylla detta syfte och svara på frågeställningarna har 14 besök på AQ AB i Vaggeryd gjorts.

Avsikten med denna studie är att undersöka hur sortimentsplanering arbetas fram i större och mindre modeföretag och koppla ihop detta med hur man planerar sitt sortiment, vilka beslut som tas, vilka faktorer som påverkar, hur sortimentsplanering sker i butik och hur man förbereder en sortimentsplan. Genom att undersöka och analysera arbetet kring sortimentsplanering har vi kommit fram till skillnader och likheter mellan de medverkande modeföretagen. För att uppnå syftet med studien och för att få svar på hur modeföretag arbetar med sortimentsplanering och vilka skillnader och likheter som uppstår beroende på en verksamhets storlek och företagsform, har vi utgått från fyra företagsintervjuer. Två av dessa skedde genom ett personligt möte, ett via telefonkontakt och ett via mejlkontakt. Utifrån de frågor som ställdes och respondenternas svar var det möjligt att både analysera och dra slutsatser gällande ämnet i fråga.

Bakgrund och problematisering: Tjänsteföretag på konkurrensutsatta marknader motiveras att anpassa sina produkter utifrån kundernas efterfrågan där utvärdering och förbättring av en tjänsts kvalitet är ett tillvägagångsätt. Fallföretaget Vindsurfing.se studeras med en problembakgrund baserad på hur företag kan utvärdera kvalitet i sina tjänster och vilka positiva och negativa faktorer i produktionen av tjänsterna som går att identifiera utifrån kundernas uppfattningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka den av konsumenterna upplevda kvaliteten på de nybörjarkurser som företaget Vindsurfing.se erbjuder. Detta för att identifiera olika faktorer med påverkan på kvaliteten som kan ligga till grund för utredning av hur verksamheten kan utvecklas i framtiden.Teori och modell: Litteraturgenomgång med utgångspunkt i begreppet service quality, dess definition, tillämpningar och mätinstrument. Nyckelmodeller är bl.a. Grönroos (1984) ?Service-Quality Model? och Parasuraman et al., (1985) ?Service-Gap-model?.

Wire and Heating Technology i Sandviken önskade att undersöka de interna transporterna av material samt processen vid lagerläggning av färdigt material. Detta är ett område som inte har studerats i någon vidare utsträckning inom företaget och strävan var att åstadkomma förbättringar i processerna. Interna materialtransporter och lagerhantering faller under området intern materialhantering, vilket utgör ämnet för denna studie. Syftet med examensarbetet var att kartlägga och analysera de interna materialtransporterna samt lagerläggning för färdigt material. Studien identifierade arbetssätt som klargör hur samverkan kan förbättra en verksamhets interna materialhantering.