Sociala medier med Facebook i spetsen har förÀndrat hur vi umgÄs och agerar pÄ Internet. Personlig information sprids som aldrig förr och detta skapar förstÄs Àven nya möjligheter för annonsörer. Möjligheten till att rikta skrÀddarsydda annonser direkt till konsumenter har aldrig varit billigare och lÀttare Àn idag. Denna uppsats syftar till att undersöka detta fenomen och mer specifikt hur Facebooks annonser fungerar. MÀrker anvÀndarna av annonserna? Vidtar anvÀndarna ÄtgÀrder pÄ grund av att deras personliga uppgifter anvÀnds i riktade annonser? För att undersöka detta genomfördes en enkÀtundersökning med 101 deltagare.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Utfört examensarbete undersöker vinkelfelet i mÀtkretsen för riktade jordfelsskydd och hur det pÄverkar dess felbortkoppling. Uppkomna vinkelfel i mÀtkretsen kan pÄverka det riktade jordfelsskyddet sÄ att verklig felström och uppmÀtt felström inte stÀmmer överens, vilket kan leda till uteblivna eller obefogade felbortkopplingar. Vattenfall stÀller krav pÄ att vinkelfelet fÄr uppgÄ till max ±2 grader för mÀtkretsen. Eftersom vinkelfelet i mÄnga fall har en hög pÄverkan pÄ jordfelsskyddets noggrannhet undersöks vad Vattenfalls vinkelkrav egentligen innebÀr. Största orsaken till vinkelfelet uppstÄr oftast i strömtransformatorn och dÀrför undersöks hur mycket tvÄ strömtransformatorer med olika klassificeringar som Àr vanliga i elnÀtet pÄverkar vinkelfelet i mÀtkretsen.Jordfel Àr det vanligast uppkomna felet i mellanspÀnningsnÀt och dess storlek beror till stor del pÄ hur mycket kapacitivt bidrag som finns pÄ linjerna samt vÀrdet pÄ nollpunktsresistorn.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

En helhetssyn pÄ barnet Àr en förutsÀttning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig pÄ familjecentraler, dÀr mÄnga olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien Àr att se vilken roll specialpedagogen kan ha pÄ en familjecentral dÀr olika instanser verkar kring det enskilda barnet som Àr i behov av sÀrskilt stöd. MÄlgruppen bestÄr av specialpedagog med förskollÀrarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, tvÄ förskollÀrare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

LÀnsstyrelsen i SkÄne ville ha bÀttre översikt och skapa sig en bÀttre uppfattning om hur mÄnga hundpensionat och hunddagis som finns i lÀnet idag. För att uppnÄ detta ville man genomföra en undersökning av hur det ser ut i dagslÀget. DÀrför valde vi att göra en inventering av samtliga verksamheter inom omrÄdet. För att djurskyddet ska hÄlla samma kvalitet över hela landet och för att inspektionen ska hÄlla en jÀmnare standard gick ansvaret för djurskydd över frÄn att vara kommunernas ansvar till att bli lÀnsstyrelsens den 1 januari 2009. LÀnsstyrelsen Àr idag den enhet som ansvarar för att tilldela tillstÄnd att bedriva verksamheter som till exempel hunddagis och hundpensionat och Àven se till att dessa verksamheter uppfyller kraven som stÀlls i Djurskyddslagen (1988:534) samt föreskriften Statens jordbruksverks föreskrifter och allmÀnna rÄd om hÄllande av hund och katt (SJVFS 2008:5). Om lÀnsstyrelsen ska klara detta behövs en god kÀnnedom om de verksamheter som finns och hur det bedriver sin verksamhet. För att inventera hunddagis och hundpensionat började vi med att ringa till SkÄnes 33 kommuner för att begÀra ut de tillstÄnd de hade utfÀrdat och godkÀnt innan ansvaret gick över till lÀnsstyrelsen. Vi jÀmförde lÀnsstyrelsens register med kommunernas och sorterade ut de verksamheter som inte lÀnsstyrelsen fÄtt in i sina diariesystem frÄn kommunerna. Slutligen gjorde vi en genomsökning pÄ sociala medier för att fÄ fram de verksamhetsutövare som annonserade om sina tjÀnster pÄ internet.     De hunddagis och hundpensionat som vi befarade bedrev sin verksamhet olagligt Äkte vi, tillsammans med lÀnsstyrelsen, ut och gjorde en inspektion pÄ. I resultatet kan vi visa att det finns verksamheter som inte har tillstÄnd idag av olika anledningar och vi kan presentera alla verksamheter som bedrivs i SkÄne idag samt kortfattat beskriva de verksamheter vi gjort en kontroll pÄ.

The purpose of this study is to explore how hybrid work affects the experience of organizational justice and psychological well-being within an organization where working conditions differ between professional groups. Using a combination of semi-structured interviews and a quantitative survey, the study offers a nuanced understanding of how various work arrangements are perceived and interpreted by employees. The findings show that justice is not primarily about having equal conditions, but rather about how these conditions are understood and communicated within the organization. Many employees accept differences in work arrangements when they are perceived as logically justified and clearly communicated. However, when these differences lack explanation or are associated with injustices, frustration can arise even if employees understand the reasons behind them.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Titel Den skrÀddarsydda reklamen ? En kvalitativ studie med syfte att beskriva hur unga kvinnor upplever den riktade reklamen pÄ FacebookFörfattare Anna Höglund EkehÀll och Isabelle ForsbergKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2014Handledare Malin SveningssonAntal sidor och ord 42 sidor och 17867 ord, exklusive bilagor och referenserSyfte Syftet med studien Àr att beskriva unga vuxna kvinnors upplevelser av den riktade reklamen pÄFacebook.Metod och material Kvalitativ studie baserad pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuerHuvudresultat Studien visar att det finns en medvetenhet kring att reklamen pÄ Facebook Àr riktadsamt en viss kunskap kring hur det gÄr till. Riktandet i sig uppfattas inte som problematiskt, dÀremot Àr kategoriseringen i viss del generaliserande pÄ ett sÀtt som inte uppskattas. Hade kategorierna kalibrerats för att göra reklamen mer trÀffsÀker och reproducera fÀrre stereotyper hade den kunna uppfattas som ett vÀlkommet tillskott i Facebookflödet. Informationen om anvÀndarna som Facebook anvÀnder för att anpassa och rikta reklamen kÀnns okej för vÄra intervjupersoner att dela med sig av, om den anvÀnds till specifikt det.

Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemÄl uppfyllas. Detta stÀller krav pÄ att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebÀr krav pÄ att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig pÄ att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet vÀljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori bestÄr av logiker samt de tre systemen som Àr regulativa, normativa och kulturella system.

Under de senaste Ären har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ?avknoppning? av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ?Avknoppning? Àr en privatiseringsform dÀr ansvariga och anstÀllda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privatrÀttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. FrÄn politiskt hÄll och via dagstidningar samt annan media har uppmÀrksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gÀllande vÀrderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsÀljning eller ren bortskÀnkning av offentliga tillgÄngar har föranlett att vissa avknoppningar Àven lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlÀgger de rÀttsliga förutsÀttningarna och begrÀnsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett vÀrderingsperspektiv för att vidare jÀmföra detta med en vÀrdering av en privatrÀttslig verksamhet inför en överlÄtelse.

Inom stadsplaneringen har man förstÄtt vikten av en blandad och varierad stad. IstÀllet för att tÀnka skola hÀr, bostÀder hÀr och jobb dÀr, försöker man nu integrera allt till en helhet. Jag har i detta projekt undersökt vad hÀnder om tÀnker byggnaden som en stad, som anvÀnds av olika mÀnniskor under dygnet, veckan och Äret. Det Àr en studie i hur olika verksamheter kan samverka inom en byggnad. Och pÄ sÄ sÀtt skapa en byggnad som utnyttjas effektiv, anvÀnds dygnet runt och av olika mÀnniskor och verksamheter.Projektet tar utgÄngspunkt i en existerande miljö.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

BakgrundVilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestÀms i stor utstrÀckning av lagar och regler, vilket gör det svÄrt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsÀttningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns sÄvÀl vad som i folkmun kallas för ?hÄrda? verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ?mjuka? verksamheter, sÄ som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgÄng av vad begreppen hÄrt och mjukt innebÀr och hur detta pÄverkar styrningen av en verksamhet. DÀrför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lÀmpliga styrtyper givet olika förutsÀttningar.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur hÄrda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras.