Sammanfattning För att förhĂ„lla sig till en modern och förĂ€nderlig omgivning genomgĂ„r idag mĂ„nga offentliga verksamheter stora förĂ€ndringar i sina sĂ€tt att styra organisationen. En av de största förĂ€ndringar som skett Ă€r möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, nĂ„got som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen Ă€r en av de sektorer som idag stĂ„r inför stora organisatoriska utmaningar dĂ€r omsorg ska kombineras med strategier som tidigare frĂ€mst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts pĂ„ omrĂ„det Ă€r tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vĂ„rdtagare. Vi ville dĂ€rför undersöka ett privatiserat Àldreboende för att studera vilka marknadsmĂ€ssiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att Ă€ldreboendet har flera marknadsmĂ€ssiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgĂ„r de fördelar en privatisering kan innebĂ€ra för bĂ„de anstĂ€llda och vĂ„rdtagare betrĂ€ffande kvalitet och utbud, men Ă€ven de svĂ„righeter som uppstĂ„r i omsorgsarbetet dĂ„ omsorg som en relativt oförutsĂ€gbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmĂ€ssiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad som motiverar tjejer i yngre tonÄren att bÄde börja och att fortsÀtta att spela i band, hur musikpedagoger arbetar med deras motivation samt pÄ vilka sÀtt könsnormerna pÄverkar spelmomentet. Undersökningen har genomförts med kvalitativa forskningsintervjuer som metod. Informanterna bestod av tre lÀrare samt tvÄ grupper med tjejer i Äldern 12-13. LÀrarna bestod av en man som arbetar pÄ grundskola och kulturskola, en kvinna som arbetar som projektledare pÄ en fritidsgÄrd samt en kvinna som arbetar pÄ ett studieförbund. De bÄde kvinnorna arbetar dessutom tillsammans med ett musiklÀger riktade till tonÄrstjejer som vill spela i band.

"Bostadspolitik i VÀsterÄs kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i VÀsterÄs under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmÀktige diskuterat frÄgan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i VÀsterÄs. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram vÀlfÀrdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utstrÀckning karakteriserades av tillfÀlliga ÄtgÀrder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjÀlp Ät bostadslösa arbetare.

Internationalisering a?r na?got som ma?nga fo?retag ser som ett strategiskt framga?ngsrikt beslut, som efter att den pa?bo?rjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler la?nder. Trots detta finns idag fo?retag som va?ljer att inte ga? vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett fo?retags beslut att avbryta, begra?nsa eller dra tillbaka en pa?ga?ende internationaliseringsprocess.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Uppsatsens syfte Ă€r att analysera om Lunds kommun har en strategi för omsorgen av de Ă€ldre och i sĂ„dana fall ge den karaktĂ€ristik och jĂ€mföra den med andra kommuner. För att kunna karaktĂ€risera strategin ska Ă€ven en modell utvecklas.Arbetet bygger pĂ„ en kvalitativ fallstudie som varit av semistrukturerad natur. En kvalitativ metod anvĂ€ndes för att strategier i offentliga verksamheter Ă€nnu Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de och för att en kvalitativ metod ansĂ„gs kunna ge mer djup Ă„t studien. Även mycket sekundĂ€r data har anvĂ€nts. De teorier, som ligger till grund för studien, har anvĂ€nts för att analysera strategin.

Fetma a?r ett av de allvarligaste ha?lsoproblemen i va?rlden. O?vervikt i sa?va?l ungdomen och vuxenlivet a?r associerad med en o?kad do?dlighet. Besta?ende viktminskning minskar risken att do? i fo?rtid.

"Bostadspolitik i VÀsterÄs kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i VÀsterÄs under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmÀktige diskuterat frÄgan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i VÀsterÄs. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram vÀlfÀrdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utstrÀckning karakteriserades av tillfÀlliga ÄtgÀrder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjÀlp Ät bostadslösa arbetare.

Uppsatsens syfte Àr att ur volontÀrens perspektiv undersöka vad det innebÀr att arbeta som volontÀr inom ramen för socialt arbete samt hur volontÀren problematiserar och reflekterar kring sin egen position som vÀsterlÀndsk volontÀr i Tanzania. Vi kommer att undersöka detta med utgÄngspunkt i den postkoloniala teorin. FrÄgestÀllningar som vi har besvarat Àr:1. Hur reflekterar volontÀren kring sin insats?2.

BAKGRUND: Konflikter sker dagligen i förskolans vÀrld. Det spelar en avgörande roll för barnen hur pedagogerna hanterar konflikterna. Genom att ge barnen de rÀtta verktygen till att lösa konflikterna sjÀlva sÄ stÀrks barnens sjÀlvförtroende och de kÀnner sig trygga i sig sjÀlva. Vi lyfter fram olika författares syn pÄ vad konflikter Àr, hur de uppkommer och hur de kan lösas. Studiens utgÄngspunkt Àr Vygotskijs syn pÄ relationen mellan barn och vuxna som innebÀr att barn lÀr sig i samspel med andra, samt Johanssons syn pÄ pedagogens perspektiv vid konflikter i förskolan.SYFTE: Syftet med arbetet Àr att se hur konfliktlösningen gÄr till ute i tvÄ olika förskole-verksamheter och hur samtliga pedagoger i dessa verksamheter agerar i barnens konflikter.METOD: Vi Àr nyfikna pÄ att se hur det ser ut i förskoleverksamheterna.

Denna rapport handlar om hur den störningskÀnsliga trafiksituationen i Stockholm kan förbÀttras med information till trafikanterna via VMS-skyltar. Med VMS-skyltar menas informationstavlor pÄ vilka det Àr möjligt att variera meddelanden. VÀgverket Region Stockholm installerar i Är (2001) en vÀgtrafikcentral (VTC) för att underlÀtta störningshanteringen vid incidenter i vÀgnÀtet. Inom en snar framtid ska VÀgtrafikcentralen kunna styra tÀndningen och slÀckningen av skyltarna, och för detta krÀvs handlingsplaner som talar om vilken informationsstrategi som Àr lÀmpligast. Syftet med examensarbete var att ta fram dessa handlingsplaner.

Syftet med denna studie Àr att beskriva planering och implementering av ett utvecklingsarbete för ett hÄllbart arbetsliv i tre kommunala verksamheter i VÀstra Götalands lÀn. DÀrutöver ska deltagarnas upplevelse av implementeringen utvÀrderas och det lÀrande som skett i samband med utbildningen. Till detta har vi tagit fram ett verktyg för att underlÀtta och möjliggöra arbetet med dialog och delaktighet i verksamheterna. För att implementera verktyget har vi genomfört en utbildning under tvÄ halvdagar per verksamhet med syfte att lyfta dialogen och delaktigheten och öka deltagarnas förstÄelse kring dessa begrepp.Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt för utförandet av vÄr studie och den forskningsmetod vi anvÀnt oss av Àr aktionsforskning. För att kunna analysera vÄra data och fÄ fram ett resultat har vi kompletterat med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka de bakomliggande orsakerna kan vara till att en algoritm för lÄngdivision inte lÀngre i nÄgon större omfattning lÀrs ut i skolan och Àven hur lÄngt avvecklingen av divisionsalgoritmen i det allmÀnna medvetandet har kommit.Uppsatsen bygger dels pÄ tvÄ enkÀter riktade till grupperna lÀrare och allmÀnhet, ett divisionstest med elever i Är ett pÄ gymnasiet samt pÄ litteraturstudier och tre telefonintervjuer med lÀromedelsförfattare. Vad som visat sig Àr att det Àr fÄ mÀnniskor under 40 Är och med en bakgrund i den svenska grundskolan som behÀrskar en potent divisionsalgoritm. Det kan konstateras att kunskapen att utföra en standardalgoritm för division med flersiffrig nÀmnare i alla fall i denna undersökning inte lÀngre finns bland eleverna i den svenska skolan och att den situationen bÀr skolöverstyrelsens och lÀrarkÄrens vÀlsignelse. Det Àr dock en öppen frÄga om utvecklingen dit föregÄtts av genomtÀnkta beslut. .

Problembakgrund:Företag investerar bl.a. i affÀrssystem (ERP-lösningar) för att dra nytta av de fördelar systemen förvÀntas leverera i form av bÀttre beslutsstöd och effektivare processer vilka Àr viktiga för att företag skall uppnÄ en högre nivÄ av konkurrenskraft och tillvÀxt. I grund och botten av alla fungerande IS (Informationssystem) ligger en nödvÀndig integration mellan verksamheten samt deras IT-infrastruktur, vilken Àr nödvÀndig för förverkligandet av de nyss nÀmnda fördelarna. Integrationen mellan verksamheters IT-infrastruktur kan vara komplex och svÄr att erhÄlla. ERP-lösningar bestÄr av moduler för verksamhetsspecifika funktioner vilka rent hypotetiskt möjliggör en fullstÀndig integration genom standardisering.

Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa hur elever kan utveckla sitt sprÄk om lÀrare arbetar med boksamtal i undervisningen. Uppsatsen bygger pÄ tidigare forskning kring Àmnet och pÄ en enkÀtstudie.EnkÀtstudien riktade sig till lÀrare som arbetar inom Ärskurserna 1-3 eftersom vÄr uppsats mest fokuserar pÄ dessa Ärskurser. Genom att anvÀnda oss av enkÀtstudie ville vi fÄ fram hur nÄgra lÀrare arbetar med boksamtal och vad de ansÄg gjorde boksamtal kvalitativa. Sedan kunde vi koppla ihop teori med praktik och komma fram till olika sÀtt att arbeta med boksamtal i undervisningen.VÄr förhoppning med denna uppsats Àr att andra lÀrare kan lÀsa detta och fÄ inspiration till att anvÀnda sig av boksamtal i undervisningen..