Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa lÄnga och hÄllbara relationer till sina kunder. Företaget visar förstÄelse för att det inte rÀcker att enbart sÀlja produkter utan det krÀvs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger pÄ att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sÀtt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stÀmde överens med vad kunderna handlade.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

Blandstad Àr ett begrepp som anvÀnds frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det Àr en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska Äterkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande Àr de skyddsavstÄnd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser Àndrats frÄn tidigt 1800-tal fram till idag.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka omeffektiva marknadshypotesen håller på den ryska RTSbörsen. Med andra ord vill vi utreda omveckodagseffekt kan observeras på den ryskabörsmarknaden för att sedan kunna avgöra ommarknaden faktiskt är effektiv.Testresultaten visar att det finns veckodagseffekter år2000 och 2005. Eftersom dessa effekter visar sig varaicke-bestående så drar vi slutsatsen att ryska marknadeninte är ineffektiv, men effektiviteten kan inte hellerpåvisas pga. andra faktorer som kan påverkaeffektivitet..

Syftet med vÄr undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lÀrare, barn och förÀldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. UtifrÄn vad som stÄr i lÀroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förÀndrats, samt hur den pÄverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och forskningsfrÄgor har vi anvÀnt oss av intervjustudier och en enkÀtundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestÄtt av personer frÄn olika verksamheter i samma kommun.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebÀr och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har anvÀnt oss av en komplementÀr metod, det vill sÀga bÄde intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkÀter till en förÀldragrupp. I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansÄg att samverkan kan förbÀttras. Resultatet visade ocksÄ att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstÄnd och outtalade förvÀntningar verksamheterna emellan. FörutsÀttningen för att samverkan ska komma till stÄnd Àr bra relationer och samordnade insatser som bygger pÄ att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mÄl, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.

I företagsvÀrlden blir standardsystem ett allt mer förkommande val vid anskaffning av nya affÀrssystem.Utredningen behandlar applikationskategorin löneberÀkningar som Àr nationellt beroende. Det Àr en kategori som styrs av avgifter och lagar som Àr nationella och krÀver regelbundna uppdateringar. Det begrÀnsar leverantörer av systemet till den svenska marknaden men stoppar ocksÄ leverantörer att slÄ sig in pÄ den internationella marknaden.Syftet med utredningen var att undersöka om det uppstod oplanerade anpassningar, förÀndringar i verksamheten eller standardsystemet, för de verksamheter som anskaffade standardiserade lönesystem, varför de uppstod och hur de kan ÄtgÀrdas.Intervjuer genomfördes med bÄde kunder och leverantörer av standardiserade lönesystem. Med intervjuresultaten kunde vi jÀmföra kunders och leverantörers Äsikter om anpassningar samt se skillnader mellan kunderna. Resultaten av vÄr kvalitativa utredning visar pÄ att kunder av systemet inte behöver göra anpassningar eftersom branschen Àr vÀldigt styrd.

x.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Är TV-reklamen anpassade till programmens mĂ„lgrupp som sĂ€nds under bĂ€sta sĂ€ndningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen nĂ€r de sĂ€nder reklam?Det Ă€r just denna frĂ„gestĂ€llning som ligger till grund för denna uppsats.UtgĂ„ngspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren fĂ„r sin reklam anpassad efter sigeller om reklamen bara sĂ€tts in oberoende av vilket kön, Ă„lder, intressen som tittaren har.VĂ„rt primĂ€ra syfte Ă€r att se om reklamen Ă€r anpassad till programmens mĂ„lgrupp.Det sekundĂ€ra syftet Ă€r att vi vill kunna sĂ€rskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna pĂ„ reklamen som sĂ€nds och i vilken mĂ€ngd de dyker upp under programtiden.Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sĂ€ndningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag nĂ€r bĂ€sta sĂ€ndningstid var (Kl 19-22).NĂ„got som samtliga kanaler efterstrĂ€var Ă€r att reklamen nĂ„r rĂ€tt mĂ„lgrupp, vilket vi kan sei denna uppsats inte alltid Ă€r fallet hos vĂ„ra tre kanaler som vi undersökt.För att fĂ„ bĂ€sta effektivitet av reklamfilmerna sĂ„ strĂ€var kanalerna med att fĂ„ högatittarsiffror bland Ă„ldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 Ă„r. Vad kanalerna inte vill Ă€ratt ha höga siffror bland de Ă€ldre mĂ„lgrupperna 60+ eftersom den publiken inte Ă€r lika antrĂ€ffbar och Ă€r lojala i större utstrĂ€ckning mot de varumĂ€rkena de vuxit upp med eller anvĂ€nt under en lĂ€ngre tid.I vĂ„r slutsats ser vi att reklamen inte Ă€r mĂ„lgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program Ă€r riktat mot kvinnor sĂ„ visas det Ă€venreklamfilmer riktade mot mĂ€n, men Ă€ven en del reklamfilmer som Ă€r riktade till bĂ„da könen..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:31.

Verksamheter behöver ofta hantera förÀndringar och anpassningar inom organisationen, beroende av inre orsaker eller förÀndringar utanför verksamheten. Detta medför att verksamheter behöver planera och genomföra förÀndringar som pÄverkar mÀnniskor, IT-system och organisationens struktur. Knutet till förÀndringar finns det ofta Àven idag krav om effektivisering och renodling av verksamheter för att optimera affÀrsprocesser. Det finns alltsÄ en strategisk anledning för verksamheter att undersöka hur förÀndringar i arbetsflöden, IT-system eller rutiner kan inverka pÄ verksamheten innan de införs för att förstÄ möjliga effekter. AnvÀndning av olika perspektiv Àr ett sÀtt att förbereda sig pÄ vad förÀndringar kan innebÀra för verksamheter.Vi har i denna uppsats anvÀnt perspektiven mÀnniska, teknik och organisation, vilka har utgÄtt frÄn Rollenhagens (1997) syn pÄ dessa, men som har kompletterats med teorier om bland annat IT-arkitektur och systemförvaltning.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Detta arbete Àmnar undersöka omrÄdet Business Intelligence (BI) inom den svenska sjukvÄrden. BI definieras som en uppsÀttning verktyg som anvÀnds för att stödja omvandling av data till information, som sedan kan anvÀndas för att fatta beslut. Syftet med arbetet Àr att undersöka och presentera effekter av BI som kan uppstÄ i verksamheter inom svensk sjukvÄrd. Undersökningen genomfördes kvalitativt med fyra intervjuer. Teori om effekter av BI inom sjukvÄrden och förmÄgor en sjukvÄrdsverksamhet kan uppnÄ av BI har hÀmtats ur litteratur.