Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår Verklighet. En viktig aspekt som formar människans Verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet.

Frågan om Verkligheten och dess beskaffenhet har länge orsakat stor förbryllning hos människan, vilken historiskt sett har försökt förklarats på olika sätt. Inte minst genom olika slags gudaläror. Idag lever vi helt annorlunda än vad vi gjorde för exempelvis 1000 år sedan. Det är inte längre gudar som är den dominerande Verkligheten ? det är IT-tekniken.

Syftet med denna studie är att beskriva olika elevers syn på muntlig kompetens utifrån deras självbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgångspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strävar efter att förstå hur elever upplever en del av sin Verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig åt mellan olika elever. Studien utgår från en kvalitativ ansats och åtta semistrukturerade intervjuer med elever från handelsprogrammet i årskurs tre på gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. I intervjusvaren går det att relatera elevers syn på muntlig kompetens främst till tryggheten i klassrummet och hos dem själva, möjligheterna att öva in en muntlig säkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att få kunskap om hur de kan utvecklas till en bättre talare..

Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur läkemedelsföretaget AstraZenecas Verklighet förhåller sig till begreppet first-mover advantage. Vi ämnar även undersöka hur AstraZeneca agerar för att behålla de first-mover advantages som företaget tillskansat sig. Det teoretiska syfte är inte att utveckla en helt nya teori utan att med ett konceptuellt tillvägagångssätt studera var företagets Verklighet stämmer respektive inte stämmer in på av oss vald teori. Vi bidrar därför med en kompletterande teori för fallföretaget, utifrån de speciella förutsättningar som gäller. Slutligen ämnar vi kritiskt granska den nuvarande strategin för AstraZeneca med hjälp av befintlig teori och poängtera de eventuella brister företaget har i förhållande till befintlig teori där den skulle kunna appliceras.

Syftet med föreliggande uppsats är att analysera Paul Austers roman Leviathan (1992) och visa hur den är ett försök att överbrygga klyftan mellan postmodernismens språkspel och realismens mimesis. Utgångspunkten är att romanen befinner sig mellan dessa två poler. Termen språkspel är sprungen ur den poststrukturalistiska (eller dekonstruktivistiska) uppfattningen om språket som ett ?spel? utan direkt förbindelse med den empiriska Verkligheten. Som en motpol till detta ställs mimesistanken, enligt vilken det tvärtom är möjligt för språket att fullständigt framställa en objektiv, sann Verklighet..

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur skolämnet samhällskunskap fungerar i grundskolans tidigare år. Vårt huvudämne samhällsvetenskap och lärande har bitvis känts spretigt och inte alltid applicerbart på de yngsta eleverna. Undersökningen bygger på observationer, enkäter, intervjuer samt bakgrundsforskning med hänvisning till den förändrade lärarutbildningen. Den slutsats vi nått fram till är att vi är mer än tillräckligt utrustade för att möta den pedagogiska Verklighet som finns i de olika skolverksamheterna. Vi har även fått en mer nyanserad bild av framarbetandet av den nya och faktiskt unika lärarutbildningen på Malmö högskola.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur skolämnet samhällskunskap fungerar i grundskolans tidigare år. Vårt huvudämne samhällsvetenskap och lärande har bitvis känts spretigt och inte alltid applicerbart på de yngsta eleverna. Undersökningen bygger på observationer, enkäter, intervjuer samt bakgrundsforskning med hänvisning till den förändrade lärarutbildningen. Den slutsats vi nått fram till är att vi är mer än tillräckligt utrustade för att möta den pedagogiska Verklighet som finns i de olika skolverksamheterna. Vi har även fått en mer nyanserad bild av framarbetandet av den nya och faktiskt unika lärarutbildningen på Malmö högskola.

Gruppen 40-talister är omtalad i media och rese- och turistnäringen ser den som en lovande målgrupp eftersom det påstås att målgruppen är benägen att resa. Detta är anledningen till att vi väljer att se på 40-talisterna ur ett destinationsmarknads-föringsperspektiv. Vi ställer oss frågan om 40-talister verkligen är en målgrupp och om de skiljer sig från andra generationer. Om generationen är en grupp som kan ses som målgrupp för en marknadsföringssatsning vill vi försöka ta reda på vilka kritiska faktorer som avgör valet av resmål. Syftet med vår uppsats är att utifrån ett destinationsmarknads-föringsperspektiv undersöka och förstå synen på en målgrupp.

Det debatteras ofta om huruvida skolmaten är tillräckligt bra eller inte. I tidigare studier har det visat sig att eleverna ansåg att skolmaten smakade illa och att många elever inte åt lunch över huvudtaget. Det finns studier som påvisat att elevernas inlärnings - och koncentrationsförmåga har påverkats negativt av utebliven skollunch. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med elevgrupper för att få fram vilka åsikter som förekommer om skolmaten. I vår frågeställning och analys har vi fokuserat på elevinflytande och förbättringar av skolmaten. Vårt resultat visar att det inte förekommer några större skillnader mellan pojkar och flickors åsikter om mat.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lärare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande. Uppsatsen fokuserar på lärandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer där fem olika lärare från grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn på individuell utvecklingsplan utifrån sin Verklighet i skolan. Då individuell utvecklingsplan är i ett startskede utgår undersökningen från nyckelord som vi funnit i Allmänna råd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lärande så att denne når målen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande.

Syftet med denna uppsats är att belysa ämnesområdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som är signifikativt i det dagliga arbetet för valda ämnesområden inom Länsförsäkringar Gävleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.Denna uppsats påvisar att en känsla av delaktighet är signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta är något som de teorier vi undersökt förespråkar och överrensstämmer med den Verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi även upptäckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssätt och så kallade subkulturer, som medarbetarna känner sig bekväma att arbeta utifrån. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren är nödvändig, då verksamheten baseras på just kunskap. .

Varje år drabbas mellan 200-300 barn av cancer. Föräldrarna till dessa barn ställs inför en ny Verklighet där hela tillvaron vänds upp och ner. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser när ett barn drabbas av cancer. Studien baserades på tre självbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehållsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar föräldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Denna uppsats behandlar Stina Aronsons Feberboken - stoffet till en roman (1931) i syftet att ifrågasätta verkets status som självbiografiskt dokument. Uppsatsen innehåller en komparativ analys av karaktären Hugos brevutdrag i Feberboken och de autentiska brev från Artur Lundkvist som står som förlaga till den fiktiva brevkorrespondensen. Analysen resulterar i att tidigare forsknings jämställande av Hugo och den verklige personen Artur Lundkvist framstår felaktig, och slutdiskussionen rymmer en dialog med representanter för den vedertagna läsningen av verket. .

Hur fungerar teckning som ett resonerande verktyg? Vad ger den utforskande handlingen upphov till? I mitt examensarbete söker jag efter referenser och begrepp som styrker min mening om vårt behov av att utveckla tecknandet (en handling som i följande används i en vidare bemärkelse). Som landskapsarkitekter är det viktigt att vi skapar vårat eget förhållande till den Verklighet som omger oss ? och sätter den i relation till andras ? för att fungera som formgivare. Genom att utforska världen och dess landskap erhåller vi nya perspektiv och breddar vårat vetande. Med utgångspunkt i gestaltpsykologin, enligt Rudolf Arnheim behandlar jag förhållandet perception ? registrering ? teckning, vilket utgör den outtalade grunden för det som lärs ut på konst- och designutbildningar idag.

Syftet med följande arbete är att undersöka om och i vilken grad eleverna upplever demokrati på en gymnasieskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elevdemokrati. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se om eleverna upplever elevinflytande på sin skola. Av 754 tillfrågade elever är det 241 (32 %) som har svarat på en webbaserad respondentenkät. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att de elever som svarat upplever demokrati i olika grad för olika frågor.