Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sexualitet och maskulina genuspositioner möjliggörs och begränsas inom ramarna för en heteronormativ ordning. I den kvalitativa studien undersökte vi vilka verkningar den heterosexuella matrisen, heteronormativitet, homosocialitet, den hegemoniska maskulinitetsmodellen, normer och avvikelser har på unga mäns görande av genus och sexualitet. Våra frågeställningar var; Hur framställer informanterna maskulina och feminina genuspositioner? Hur tänker informanterna kring sexualitet? Och vilken roll spelar homosocialitet i skapandet av genus? För att ta reda på detta använde vi oss av en modifierad form av fokusgrupper, som vi kallade för gruppdiskussioner. I samtalen berörde vi givna teman som var kopplade till syftet och frågeställningarna.

Att vårdas i respirator innebär att den verbala kommunikationsförmågan förloras, vilket kan medföra känslor av frustration och maktlöshet hos patienter. För att uppnå en vårdande relation är samtalet av stor betydelse, vilket försvåras om kommunikationsförmågan är nedsatt. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med lätt sederade, respiratorbehandlade patienter. En kvalitativ ansats har använts. Halvstrukturerade forskningsintervjuer utfördes med åtta intensivvårdssjuksköterskor från två sjukhus.

Denna studie syftade till att undersöka hur elevinflytande och delaktighet kan ta siguttryck i en lågstadieklass. För studien observerades under en dag både lärare ochelever i en årskurs 2 på en skola i Mellansverige. Observationen fokuserade på vilkatyper av frågor som ställdes, vilka beslut som fattades, samt på hur interaktionen sågut mellan de deltagande. Observationen visade att elevernas inflytande iundervisningen inte enbart berodde på läraren, som vi tidigare tänkt, utan att äveneleverna hade ett stort ansvar för att få inflytande och bli delaktiga.Med detta arbete önskar vi kunna ge en bild av hur det kan se ut i praktiken genom attobservera hur lärare och elever interagerar med varandra..

I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet cool som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhållande får konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att åstadkomma detta har jag genomfört en enkätundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhållande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och på många sätt är nära förbundet med manliga könsnormer ? såväl när det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhållningsätt till cool har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen..

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen på visuell design i tidningsbranschen? Medier är i konstant rörelse och världen har blivit ett öppet kulturellt utrymme där olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike är välkända runt om i världen. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha på världen och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan är ett globalt varumärke som existerar i över 100 länder. Den fråga som uppstår är om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra länder.

Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag.Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande:Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik.I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ?Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ?Livets mening?, ?Sökande efter en livskompass?, ?Livsåskådningar utan Gud? och ?Religioner och livsåskådningar?.Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn.

Studien som genomförts, hade till syfte att få syn på hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfällen för hållbar utveckling. De metoder som användes för att få svar på forskningsfrågan, var en öppen enkät som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lärande för hållbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lärande för hållbar utveckling, till stor del ligger i att värna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. Arbetssättet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssätt där delaktighet, dialog, kritiskt tänkande och inflytande är viktiga delar.

Följande studie handlar om leksaksutbudet på två förskolor i Småland. Leksaksutbudet harkartlagts och pedagogernas argument kring sina val av leksaker, har undersökts. I min studiehar jag valt en kvalitativ forskningsansats där jag har observerat leksaksutbudet samtintervjuat pedagogerna på förskolorna. Tidigare forskning ger en överblick på hurleksaksutbudet såg ut för ca 20 år sedan och beskriver vikten av att förskolepersonal gör ettaktivt val då leksaker köps in. Det finns olika syn på vilka leksaker som lämpar sig bättre änandra.

  Jag minns när man som liten var på besök hos mormors föräldrar i deras lägenhet i Sundbyberg. I vardagsrummet eller salongen hade de en figurin i glaskupa, där satt jag alltid och stirrade, försvann in i fantasins värld, iakttog scenariot med musicerande män i peruk och den sirliga färgrika vegetationen. Figuriner avbildar oftast människor eller djur, noggrant utarbetade, i en idealisk värld. Ett fryst ögonblick där allt är i harmoni, stråkarna ljuder och rusdrycken flödar i salongen, bönderna drar sina kärror och skördar glatt, människor och djur lever i symbios med varandra och naturen. En skönmålning som både innehåller och saknar problematik men är samtidigt en intressant tradition där jag kan frossa i referenser och uttryck, kitschiga motiv och inkonsekventa koncept. .

Varje år drabbas mellan 200-300 barn av cancer. Föräldrarna till dessa barn ställs inför en ny verklighet där hela tillvaron vänds upp och ner. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser när ett barn drabbas av cancer. Studien baserades på tre självbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehållsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar föräldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva om det finns något samband mellan de traditionella formerna av mobbning och det vi kallar nätmobbning. Hur omfattande är den traditionella formen av mobbning(verbal mobbning) och hur omfattande nätmobbningen är för elever är i årskurs 3-9.Teori: En kort beskrivning av i Heinemans, Pikas, Olweus, Salmivallis och Söndergaards teorier om mobbning. Dessa teorier kan i grova drag grupperas i huvudinriktningar, den grupporienterade inriktningen och den individorienterade inriktningen.Metod: 3902 elever i årskurs 3-9 på ett antal skolor i Göteborgsstad har svarat på Olweus elevenkät om mobbning och antisocialt beteende. Data har bearbetats i SPSS.Resultat: Det finns ett starkt samband mellan den vanliga traditionella mobbningen och den nyare formen av mobbning ofta kallad nätmobbning. Det är till stor del samma personer som nätmobbar och som nätmobbas antingen i skolan eller på nätet.Nätmobbning ska ses som en form av mobbning som eleverna utsätts för, en förlängning av den vanliga skolmobbningen.

Denna studie undersöker kvinnors erfarenheter av att inneha fackliga förtroendeuppdrag inom Industrifacket Metall och utgår från Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt delar av Anthony Giddens struktureringsteori där det praktiska medvetandet är i centrum. Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor anställda vid tre olika företag genomfördes och analyserades utifrån tre teman; arbetet, fackföreningen samt privatlivet och resultaten används i exemplifierande syfte. Respondenternas erfarenheter visar att ojämställdhet råder inom områdena och trots att de upplever att detta har förbättrats sedan några år tillbaka, så är det mycket som tyder på att diskrimineringen har antagit mer subtila uttryck än tidigare..

I den här uppsatsen har användningen och betydelsen av ett utvalt antal översättningsekvivalenter av ord och fasta uttryck som betecknar ansiktsuttryck på svenska och mandarin studerats. Uppgiften närmades genom semistrukturerade intervjuer med modersmålstalare av svenska och mandarin, samt genom en korpusbaserad kollokationsundersökning. Analysmetoden Natural Semantic Metalanguage har använts för att beskriva det inre sinnestillståndet hos personer när de handlar på de sätt som orden och uttrycken beskriver, samt vilka känslor och tankar som tillskrivs dessa personer av dem som bevittnar handlingarna. Vissa intressanta skillnader mellan översättningsekvivalenterna har observerats..

Vårt syfte med examensarbetet var att studera vilken betydelse barnen tillskriver sagorna samt undersöka hur sagorna påverkar barnens lek med avseende på barnen gör och säger. I vår undersökning ingick sammanlagt tio barn, fem från förskolan och fem från förskoleklassen. Vi har varje vecka haft kontinuerliga sagostunder tillsammans med barnen. De metoder som vi använt oss av är observationer och barnsamtal, samt intervjuer. Det resultat vi har fått visar att barnen tagit till sig ord, uttryck och fraser ur sagan.