Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

 Syftet med denna uppsats var att undersöka handläggares berättelser och upplevelser av hot och våld från klienter. Vi ville även veta hur de hanterade hot och våld från klienter och om hot och våld påverkade dem och i så fall på vilket sätt. Det är en kvalitativ studie där data har samlats in genom intervjuer med tolv handläggare från socialförvaltningen. I analysen använde vi oss av det teoretiska perspektivet om professioner. Hot och våld mot handläggare är ett aktuellt ämne som uppmärksammats i media. Det framkom i vår studie att det förekom hot och våld från klienter men att det inte var vanligt förekommande. Hot och våld uppstod bl.a.

Förväntat kunskapsbidrag: Denna studie förväntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstå, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolåren. Syfte: Syftet är att på en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn på de blyga barnen från förskoleklass upp till årskurs tre. Teori: Vår studie utgår från två teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv där avsikten är att se till hur elevens förutsättningar ändras beroende på hur omgivningen är utformad. Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det är med hjälp av dialog som läraren kan gå in i barnets medvetande och därigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin går att kombinera och är dessutom relevanta utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv.

Den hemlighetsfulla trädgården är ett projekt som undersöker hur mönster kan ge uttryck för olika sinnesstämningar. Projektet handlar om hur man kan bidra till att skapa positiva sinnesstämningar i väntrum i vårdmiljöer genom mönstrade textilier. I skapandet av mönsterkollektionen har jag haft naturen som inspirationskälla för att försöka föra in naturen i väntrummen, för att som mål bidra till att skapa mer lugna, positiva och välkomnande miljöer. .

Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten.

BakgrundGer en bild av skolväsende för små barn i Indien och Sverige, samt övergripandeförutsättningar för barn och skolor i Indien. Vidare förmedlas siffror på hur läs och skrivkunnighet är spridd i Indien. Slutligen ges sociokulturella perspektiv på vad literacy/litteracitet är och hur dessa förmågor enligt sociokulturellforskning utvecklas hos barn. Miljön som omger barnet tillmäts betydelse för detta samt de sociala praktiker där lärande sker.SyfteSyftet är att med min blick som svensk förskollärare beskriva och åskådliggöra literacy/litteracitet i några indiska barns dagliga liv. Hur detta tar sig uttryck i skolan och hemmen i miljön: i omgivande text, i saker, relationer och kommunikation.MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie med etnografisk ansats.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom huvudområdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textläsning och textarbete i en årskurs tre utifrån filmen Min granne Totoro. Filmen är en animefilm som kan placeras inom populärkulturgenren. Lärarens val av text var tänkt att bidra till att vidga såväl elevernas textvärldar som skolans repertoar av texter. Uppsatsens syfte är att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehåll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, och på vilka olika sätt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och även på vilka sätt och när eleverna utvecklar sitt språk och uttrycker förståelse av den egna identiteten och sin omvärld under textarbetet.

Tidigare ansåg man att barn inte kunde uppleva och känna smärta för att deras nervsysteminte var fullt utvecklat. I början av 1980-talet utfördes vissa operationer av prematura ochnyfödda barn med enbart muskelrelaxantia och lustgas. De senaste 20 åren har forskning påområdet bedrivits och många studier har visat att barn i stor utsträckning underbehandlats ochderas smärta har undervärderats. Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse kan det varaväldigt svårt att göra en adekvat smärtbedömning. För att kunna skatta någon annanmänniskas smärta måste man förstå det språk som personen uttrycker sig med.

Möjligheter och begränsningar, möten och motstridigheter. Att försöka ta plats i tid och rum, känna skuld och längta efter trygghet. Min utgångspunkt har varit ett utforskande av relationerna mellan mig och mina saker. Ägandet. Tankar som rört sig från personliga möten till tillhörighet i större sammanhang.

BakgrundEtt flertal studier har visat att hot och våld mot ambulanspersonal är vanligt förekommande. Tidigare studier inom ambulanssjukvård har tydligt beskrivit metoder som ambulanspersonal kunnat använda sig av för att minska risken för att drabbas av våld. Trots detta har ambulanspersonal uppgett att de inte haft tillräcklig utbildning inom hot och våld. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa viktiga faktorer för uppkomst av hot och våld inom ambulanssjukvård samt dess konsekvenser. MetodNio kvantitativa artiklar analyserades och sammanställdes till en systematisk litteraturstudie.

Då matförgiftningarna runt om i världen stadigt ökar, har livsmedelsinspektörernas roll att kontrollera hur livsmedelsföretagen uppfyller livsmedelslagstiftningen blivit allt viktigare. År 2006 ändrades den svenska livsmedelslagstiftningen till att bli mer överensstämmande med EU:s livsmedelslagstiftning. I och med denna förändring ändrades livsmedelsinspektörernas roll till att kontrollera hur väl livsmedelsföretagens rutiner för egenkontroll uppfyller livsmedelslagstiftningen. För att kommunikationen under de kontroller som livsmedelsinspektörerna utför på livsmedelsföretagen ska kunna fungera på ett effektivt och noggrant sätt, krävs det att båda parter hjälps åt. Då forskningen inom det aktuella området idag kan ses som bristfällig, har detta legat till grund för detta examensarbetes inriktning.

Sjukvårdsrådgivningen via telefon är väl förankrat hos Sveriges befolkning då det varje år rings många samtal dit. Avsaknaden av visuell kontakt och den begränsade tillgången till problemet gör att triage och rådgivning försvåras. Telefonsjuksköterskan kan inte ta del av den icke verbala kommunikationen såsom exempelvis ansiktsuttryck, kroppshållning eller sjukdomstecken på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som har betydelse för telefonsjuksköterskans triage och rådgivning i kontakt med den vårdsökande. I litteraturstudien som grund för resultatet har metoden varit att granska fjorton artiklar med kvalitativ ansats ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Syftet med detta självständiga arbete var att utifrån bildande av en fokusgrupp kunna representera och skildra förskollärares erfarenheter och tankar kring små barns sexuella uttryck och hur de bemöter sådana. Avsikten var att samla ihop material för att kunna skildra och belysa vad som gör ämnet så tabubelagt och svårt att bearbeta. Genom detta även lyfta fram barns rätt till integritet. Intresse fanns även av att få fram vilken sorts kunskap som används och vilken som egentligen krävs för att tillgodose barns sexuella utveckling på bästa sätt. Utöver fokusgruppen användes ett intervjuunderlag som formulerats utifrån syftet med arbetet och som två förskolechefer svarade på.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod.