Abstract Titel: När det är rast så leker vi igen! Författare: Anna Thufvesson och Izabella Kolodziej Detta examensarbete handlar om hur lek och lärande gestaltas i en förskoleklass i en mindre kommun i Skåne. Barngruppen består av tjugoen barn. Klassen har två lärare. Syftet med examensarbetet är att undersöka två lärares uppfattningar om lekens betydelse för barnens lärande samt deras tankar om hur lek och lärande kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten. Syftet med undersökningen var även att ta reda på hur barnen själva uppfattar lek och lärande i förskoleklassen.

Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Utgångspunkten för denna uppsats är att utifrån moderna teorier och metoder belysa illustrationernas betydelse för ikonotexten. Författaren har använt två versioner av Astrid Lindgrens Sunnanäng - ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng (1959) och Sunnanäng (2003) ? för att belysa området. Båda berättelserna har samma text, men olika illustratörer, Ilon Wikland och Marit Törnqvist. Tillvägagångssättet författaren har använt i uppsatsen är separerade textanalyser, bildanalyser och analyser av ikonotexten utifrån dennes ¨läsning¨ av de två olika versionerna av Sunnanäng.

I Sverige beskrivs klotter och graffiti som två olika uttryck. I grunden betyder dessa uttryck samma sak nämligen att måla med sprej färg. Detta har resulterat i en osäkerhet i samhällsdebatten och hos politiker hur de ska förhålla sig till klotter och graffiti. Det olagliga klottret resulterar årligen i kostnader på flera hundratals miljoner för det svenska samhället. Den lagliga graffitin ses som en konstform som ger utövarna möjligheter att uttrycka sig.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lärarperspektiv med fokus på genus. 36 lärare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frågeformulär med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgående på stor diskrepans mellan elever och lärare. Verbala kränkningar är vanliga men få elever och lärare ser ett samband mellan homofobi och tillmälen som anspelar på sexuell läggning. Det är lärares subjektiva uppfattning om graden av kränkning som avgör om och hur man agerar.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lärarperspektiv med fokus på genus. 36 lärare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frågeformulär med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgående på stor diskrepans mellan elever och lärare. Verbala kränkningar är vanliga men få elever och lärare ser ett samband mellan homofobi och tillmälen som anspelar på sexuell läggning. Det är lärares subjektiva uppfattning om graden av kränkning som avgör om och hur man agerar.

I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ?Rissnevåldtäkten? och ?Stureplansvåldtäkten?, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet.

I det rådande informationssamhället där utbytet av information och digitalt material har blivit mer framträdande än någonsin tidigare har även upphovsrättsfallen kring dess användande och återanvändande blivit allt mer aktualiserade.I denna uppsats har vi sökt att studera hur normer kring skapande och originalitet har påverkat kreativa aktörers syn på återanvändning och rekontextualisering under det senare 00-talet och tidiga 2010-talet.Genom att utveckla metoden interkontextualitet har vi studerat hur människan och hennes kognitiva processer influerar rättsfall som rör just deriverade verk och/eller rekontextualisering.Den digitala tekniken har fört med sig nya normer kring skapande tillika hur information förmedlas mellan människor, vilket resulterat i förändrade konsumtionsmönster och en remixkultur där individuella verk inte ses som statiska enheter utan som levande, sammanlänkade uttryck. Kognitiva processer kan ha bidragit till denna remixkultur och i sin tur mer generaliserade attityder från mediadistributionsbolag och myndighetsorganisationer.Med bakgrund av detta söker vi att förespråka en mer öppen syn på de interkontextuella samband som binder kreativa verk och deras bakomliggande kreatörer till varandra. Att se kreativa uttryck som en del i den globala meme-pool,där människor tillsammans bygger vidare på vårt kulturella arv, kan vara ett steg i att motverka skadlig egoism kring det egna skapandet..

   Den här fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i Kungälvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska partier i Kungälvs kommunfullmäktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invånare i kommunen röstat på ett populistiskt parti och efter valet finns det numera två aktiva populistiska partier i kommunen, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet.Den här studien riktar sig främst mot att undersöka existensen av Utvecklingspartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intåg i kommunfullmäktige beror på rikstrenden, då det saknas en kommunal politik.   Utvecklingspartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt bråk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjälp av kända forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala partierna har ?misslyckats? med styret, som gjort att två nya partier har fått grogrund och lyckats etablera sig.     Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för många olika åsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje är grunden för skapandet av Utvecklingspartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ?misslyckanden?, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invånare i sakfrågor, har utvecklat populismen inom Kungälvs kommun..

Förskolans läroplan (Lpfö 98) säger att barnet i förskolan ska få en grundläggande förståelse för demokratins innebörd. Den pedagogiska verksamhetens utformning ska möjliggöra att barnet kan ge uttryck för sina intressen och påverka sin situation. Den här studiens syfte är att undersöka hur barnets delaktighet framträder i förskolans verksamhet. Som avgränsat undersökningsområde har förskolans pedagogiska samling valts. Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin.Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen.Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar.

BAKGRUND: När en patient vårdas i livets slutskede befinner sig ofta anhöriga i sorg med en ökad sårbarhet. Ett av målen med vård i livets slutskede är att sjuksköterskan bör omhänderta anhörigas psykologiska lidanden. SYFTE: Syftet med denna studie var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans omvårdnad och stöd åt anhöriga till patienter i livets slutskede. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ ansats. RESULTAT: Ur resultatet identifierades tre teman, vilka var Det verbala mötet, det känslomässiga stödet och det praktiska stödet.

Syftet med denna uppsats är att genomföra och utvärdera samtal om texter utifrån två olika modeller som skapats utifrån idéer från Aidan Chambers och Ellin Oliver Keene/Susan Zimmerman. Då exemplen i dessa modeller ofta är samtal med yngre barn som dessutom är ytterst verbala och uppvisar en mycket god läsvana har vi valt att fokusera på lite äldre elever med större variation av läsvana. Samtalen genomfördes i två olika elevgrupper, en från åk. 8 och en från gymnasiet som dessutom läser Svenska som andraspråk. Samtalen dokumenterades genom datatriangulering i form av både observationsanteckningar och videodokumentation tillsammans med avslutande gruppintervjuer.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.