Uppsatsens syfte är att undersöka hur ledarsidor från tidningar med olika politiska inriktningar/åskådningar kom att ställa sig till de nya läroplansreformerna från 1965, 1970 och 1994, och vilka huvudlinjerna, grupperingarna och argumenten var samt vilka åsikter tidningarna ger uttryck för angående läroplanerna och den nya skolan. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidor, som fanns tillgängliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade läroplansreformerna. Resultaten visar att även om tidningarna var oeniga i värderingarna kring läroplansreformerna, så är de emellanåt eniga i sakfrågor. Det förekommer ej någon reell debatt tidningarna emellan, utan snarare en serie av olika åsikter och åskådningar som de olika tidningarna ger uttryck åt..

Under mitt examensarbete har jag undersökt hur jag kan ändra vår uppfattning av en produkt genom att ge den en ny form och ett nytt uttryck. Jag har under tio veckor tagit fram en hundflytväst, som idag klassas er som en säkerhetsprodukt, och tittat närmare på hur man får ägare och hund att verkligen vilja använda produkten samtidigt som funktionen och formen optimeras.Slutmålet med mitt projekt har varit att kombinera ihop de delar som jag har lärt mig under utbildningens gång. Jag har velat lägga fokus på att undersöka form, funktion och uttryck i kombination med att jobba mot ett etablerat varumärke.Jag har samarbetat ihop med företaget Helly Hansen under mitt projekt. Idén har varit att tillsammans med dem ta fram en ny hundflytväst med fokus på användar- och brukarvänlighet samtidigt som form och färgsättning undersöks och skapas enligt företagets formprinciper..

Intentionen med det här arbetet är att fördjupa vår kunskap om den deliberativa demokratins betydelse, i form av deliberativa samtal. Syftet är att undersöka vilka uttryck för deliberativa samtal som går att finna i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och i kursplanerna för Kemi A och Mediekommunikation. Vi har även undersökt läromedel i nämnda ämnen för att se vilket utrymme de lämnar för att bedriva deliberativa samtal som en del av undervisningen.Den metod som använts i arbetet tar sin utgångspunkt i pragmatismen och undersökningen utgörs av en textanalys som bygger på syftesrelaterade läsningar. Vi har utvecklat en tolkningsmodell som bygger på in- respektive utläsningar för att belysa våra forskningsfrågor. Inläsning innebär att texten förstås på dess egna villkor i dess egna perspektiv.

Denna kvalitativa textanalys tar fram och analyserar de uttryck som lärarna skriver i åtgärdsprogrammen kopplade till individen eller omgivningen. Syftet är att undersöka vad läraren skriver ifråga om vem som är den s k problembäraren i varje ärende och hur åtgärderna utformas efter detta. En skola för alla är ett uttryck som myntades redan år 1980 och innebär att alla elever har rätt till likvärdig utbildning efter individuella behov och förutsättningar. Detta uttryck innebär också att skolan inte ska försöka anpassa eleven efter omgivningen utan istället anpassa omgivningen efter eleven. Tidigare forskning visar på att det varit för stort fokus på individen i arbetet med åtgärdsprogrammen. Vi valde textanalysen som metod eftersom vi var intresserade av att se vad läraren skrev. Vi samlade in tio åtgärdsprogram från tre enheter och tolkade uttrycken läraren använde i dokumenten.

Syftet med denna studie var dels att undersöka hur ett antal kliniskt verksamma psykoterapeuter beskriver sitt sätt att introducera patienter i psykodynamisk psykoterapi, dels att undersöka psykoterapeuternas reflektioner och resonemang kring detta. För detta syfte valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta legitimerade psykoterapeuter, vilka alla hade en utbildning med psykodynamisk inriktning. Psykoterapeuterna var verksamma både inom offentlig och privat verksamhet. Deras beskrivningar av hur de introducerar patienter rörde två huvudområden.

I den här uppsatsen diskuteras en översättning av ett reportage från the Fens, på den engelska landsbygden. Originaltexten genomsyras av dialektala uttryck, geografiska egennamn och ord relaterade till landsbygdslivet. Översättningsmöjligheterna för dessa uttryck diskuteras i uppsatsen. Diskussionen kring översättningen, som görs med hjälp av exempel från källtexten, utgår från tidigare forskning, men även från personliga preferenser och val.Överföring av dialektala uttryck från ett språk till ett annat utgör den största delen av uppsatsen. Vid sidan av syftet med återgivande av talad dialekt i skrift, diskuteras även bland annat bortfall och kompensation vid översättning av dialekt.

Bakgrund: Stress är något vi lever med varje dag, hela tiden. Denna stress hjälper oss att prestera i de situationer vi ställs inför. Stress kan i längden även ha en negativ inverkan i form av utbrändhet och sänkt livskvalitet. För att minska den negativa stressen är det viktigt med en god kommunikation på arbetsplatsen och ett gott förhållande till konflikter. Felhanterad stress kan också ha en negativ inverkan på det kvalitetsarbete som sker på restaurangen, vilket påverkar den slutgiltiga upplevelsen för gästen.Syfte: Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka hur kommunikation och kvalitetsarbete på en västsvensk restaurang kan förändras mellan lugna och stressiga arbetssituationer.Metod: De metoder som har använts i denna studie är av kvalitativ typ.

I studien undersöks om det finns något samband mellan kön och hurförfattarens åsikter uttrycks i elevtexter. Kvantitativa metoder användsför att undersöka den relativa användningen av adverb med förstärkandefunktion av författarens åsikt, eller direkt kommenterande adverbsom uttrycker åsikt. Materialet som används för undersökningen äruppsatser i svenska från det nationella provet i svenska. De statistiskaresultaten visar att flickornas texter innehöll färre förstärkande elleråsiktsut-tryckande adverb jämfört med pojkarnas texter. Den individuellavariationen är stor, men det finns en klar tendens att pojkarna använderfler förstärkande uttryck än vad flickor gör i sina texter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om skolkuratorer upplever att makt kommer till uttryck i det elevhälsoteam där de arbetar och i så fall på vilket sätt. Vidare har vi undersökt vad informanterna tror att det kan bero på samt vad det kan få för konsekvenser för socionomens arbete. Vi har genomfört kvalitativa enskilda intervjuer med fem skolkuratorer verksamma på fem olika grundskolor i Göteborg. Resultatet visade att makt kommer till uttryck i elevhälsoteam på två huvudsakliga sätt; som fast genom position och som vandrande mellan teammedlemmarna. Dessa två maktformer har vi valt att benämna som positionell makt och vandrande makt.

I läroplanen för förskolan lyfts bemötandet med föräldrar fram, att oavsett hur omständigheterna ser ut när barnen blir lämnade och hämtade på förskolan så ska pedagogen bemöta föräldern på ett välkomnande sätt Lpfö 98 (skolverket 2010). Vårt syfte med studien är att ge en bild av kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar på en mångkulturell förskola när den verbala kommunikationen är begränsad. Studien omfattar tre frågeställningar och dessa är; vad pedagoger och föräldrar samtalar om, hur informationsutbytet ser ut för att föräldrar ska förstå den, samt vilka kommunikationssätt som används i mötet under lämning och hämtning av barn på förskolan..

I den här uppsatsen kommer jag att redogöra för hur jag använder mig av tecken och symboler i mitt kandidatarbete. Jag beskriver olika metoder och tillvägagångssätt jag utarbetat, samt förklarar och ger konkreta exempel på hur jag bildligt och språkligt kommunicerar. I ett samhälle som vårt, i vilket bilderna har blivit ett av de dominerande betydelsesystemen, är det lika viktigt att förstå hur bilderna förmedlar betydelser som att undersöka hur det verbala språket gör det, i synnerhet som det finns all anledning att förmoda att förmedlingen tillgår på mycket olika sätt i de två fallen.Göran Sonesson docent i semiotik talar här om hur man genom bildsemiotiken analyserar konstbilder och hur man genom att ?förklara de allmänna kategorier som alla bilder, också konstbilder, bygger på? ges möjligheter att genom bildsemiotiken ?djupare förstå det säregna hos vissa bilder?. Bildsemiotiken sysslar också med hur bilden förhåller sig till andra bilder, tidigare sådana, samtidiga eller senare skapade.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket värde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fältet anser att värdet med estetiska aktiviteter är, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgå från det radikala estetiska begreppet. Jag har även diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgång till ett språk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag måste förhålla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska på olika sätt kan vara värdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter på det sätt som de gör..

One area of responsibility for a nurse is to alleviate suffering. Gender research has shown that there are differences between men and women. The aim of this literary study has been to elucidate men and women’s experience and expression of pain and to examine to what extent sex and gender influence which treatment the patient receive. The study is based on 21 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl. The result shows that women experience and express more pain than men, postoperative and experimental. It is however not possible to draw any general conclusions in terms of the need for men and women to be treated in different ways.

Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och ickeverbal kommunikation mellan patient med afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed.

Undersökningen syftar till att synliggöra hur värderingar och normer tar sig uttryck i bild och text i tre svenska läroböcker i historia för gymnasiet. Tanken på bilden som ett redskap och vilka effekter bilden har för undervisningen vad gäller perspektiven miljö och jämställdhet är frågor som behandlas. Hur kommer perspektiven till uttryck i bild och text i läroböckerna? Hur väl korresponderar uttrycken med de skrivningar som finns i skolans styrdokument vad gäller miljö och jämställdhet? Dessa frågor har genom en kvantitativ men framförallt kvalitativ metod för text- och bildanalys angripits och analyserats. Resultatet visar att lärobokens bilder, dess funktioner och möjligheter att fungera som ett redskap för att lyfta ett miljö- och jämställdhetsperspektiv i undervisningen är ytterst begränsat..