Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa.

För att information ska kunna förmedlas behövs ett gemensamt språk att kommunicera på mellan sjuksköterska och patient. Kommunikationsproblem uppstår när gemensamt språk saknas och det blir omöjligt att kommunicera verbalt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter när det inte finns ett gemensamt språk för verbal kommunikation och hur det upplevs att kommunicera via en mellanhand på akutmottagning. Studiens metod var av kvalitativ ansats med beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av åtta sjuksköterskor från en akutmottagning i Mellansverige.

Talet består inte enbart av ord. Förståelsen av tal innefattar mycket mer än igenkännandet av ord. Talspråket omsluts av ?klang? som ger uttrycksfullhet utöver det verbala. Vid afasi har man minskad förmåga till språklig kommunikation.

Den 1 januari 2000 trädde en ny bokföringslag i kraft, detta resulterade i utökad redovisning för ideella föreningar. Vinstdrivande och ideella föreningar lyder som en följd av detta under samma lagar och förordningar, trots den stora skillnaden mellan vad organisationerna vill uppnå. Denna studie är baserad på syftet att beskriva och jämföra hur ideella föreningar presenterar graden av måluppfyllelse samt att ge förslag på hur redovisningen av måluppfyllelsen skulle kunna utformas. Detta utförs med hjälp av problemformuleringarna: Hur redovisas måluppfyllelsen i ideella föreningar i dag samt hur kan graden av måluppfyllelse mätas och redovisas i ideella föreningar så att föreningens intressenter får en tydlig bild av måluppfyllelsen? För att genomföra denna studie har tre föreningar, Örebro universitets Idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) och Örebro kanotförening (ÖKF) kontaktats och intervjuats.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

Att vårdas i respirator innebär att den verbala kommunikationsförmågan förloras, vilket kan medföra känslor av frustration och maktlöshet hos patienter. För att uppnå en vårdande relation är samtalet av stor betydelse, vilket försvåras om kommunikationsförmågan är nedsatt. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med lätt sederade, respiratorbehandlade patienter. En kvalitativ ansats har använts. Halvstrukturerade forskningsintervjuer utfördes med åtta intensivvårdssjuksköterskor från två sjukhus.

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva om det finns något samband mellan de traditionella formerna av mobbning och det vi kallar nätmobbning. Hur omfattande är den traditionella formen av mobbning(verbal mobbning) och hur omfattande nätmobbningen är för elever är i årskurs 3-9.Teori: En kort beskrivning av i Heinemans, Pikas, Olweus, Salmivallis och Söndergaards teorier om mobbning. Dessa teorier kan i grova drag grupperas i huvudinriktningar, den grupporienterade inriktningen och den individorienterade inriktningen.Metod: 3902 elever i årskurs 3-9 på ett antal skolor i Göteborgsstad har svarat på Olweus elevenkät om mobbning och antisocialt beteende. Data har bearbetats i SPSS.Resultat: Det finns ett starkt samband mellan den vanliga traditionella mobbningen och den nyare formen av mobbning ofta kallad nätmobbning. Det är till stor del samma personer som nätmobbar och som nätmobbas antingen i skolan eller på nätet.Nätmobbning ska ses som en form av mobbning som eleverna utsätts för, en förlängning av den vanliga skolmobbningen.

BAKGRUND: Det finns idag ungefär 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Under sjukdomsförloppet drabbas nio av tio någon gång av någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD). Dessa symtom skapar ett stort lidande för personen med demens och dess närstående och är ofta en bidragande orsak till flytt till särskilt boende. På det särskilda boendet är det viktigt att personalen har kunskap och intresse för att kunna hantera krävande situationer som kan uppstå vid BPSD SYFTE: Studiens syfte var att belysa hur vårdmiljön kan påverka förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom hos personer som bor på särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar genomfördes.

Populärkulturella fenomen når ut till ett stort antal människor och representationen av olikasaker blir således viktig eftersom det kan avspegla hur människor uppfattarolika ting. Syftet med min uppsats är att undersöka representationen av de trekvinnliga karaktärerna, Jules, Ellie och Laurie, i tv-serien Cougar Town. De teoretiska begreppsom står till grund för min analys är bland annat, representation somdefinieras i boken Genus, medier ochmasskultur skriven av Linda Fagerström och Maria Nilson och som AnjaHirdman också behandlar i sin avhandling Tilltalandebilder. Vidare har jag använt mig av begreppet postfeminism som både Karen Boyle (Massmedia and Society, 2005)och Karen Ross (Gendered Media, 2010) skriver om i sina böcker.För att undersökarepresentationen av de olika kvinnliga karaktärerna i tv-serien använder jagmig av Keith Selby och Ron Cowderys bok Howto study television. I deras bok finns olika steg att gå igenom för attkritiskt granska television, jag har vidare valt att fokusera på den narrativaoch konstruktionsanalysen med fokus på mise-enscène och den icke verbala kommunikationen samt klädkoderna.

Bakgrund: Stroke drabbar 30000 personer årligen och cirka 12000 får afasi till följd av stroke. Vid afasi blir den verbala kommunikationen bristfällig. Detta kan leda till försvårad kommunikationsmöjlighet mellan patienten och sjuksköterskan.Syfte: Syftet med studien var att belysa olika sätt att underlätta kommunikationen i vårdsituationer för patienter som har drabbats av expressiv afasi till följd av en stroke.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, där sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna var etiskt granskade och kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008). Analysen gjordes utifrån Lundman och Hällgren- Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre teman; kontaktskapande, trygghet och språkrehabilitering.

Hunden och människan har levt med varandra i ca 15 000 år och vår relation har ständigt utvecklats. Det finns mycket forskning som bevisar de positiva hälsoeffekter som hundar har på människor, men vad betyder vår relation för hunden? Vad får den ut av det hela? Syftet med denna rapport är att beskriva hur hundar tolkar vår icke-verbala kommunikation, hur mycket den förstår och påverkas av vår sinnesstämning, vad ägaren betyder för hunden och vad vi som hundägare kan göra praktiskt för att påverka hunden positivt. Hundar har ett naturligt sätt att förstå våra signaler, hur subtila eller tydliga de må vara, pekningar som blickar. Hundar kan urskilja detaljer i vårt ansiktsuttryck och förstå när vi är glada och föredra den känslan över när vi är neutrala, äcklade eller rädda. De reagerar t ex på ett specifikt sätt när vi gråter, men i dagsläget är det svårt att säga vad det är hunden reagerar på.

Bakgrund: Att beröra någon annan ger känslor och känslouttryck hos både individen som utför handlingen och mottagaren. Mellanmänsklig beröring är ett uttryck för kärlek eller tillgivenhet inom familjer och även i andra miljöer. I kliniska sammanhang är beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella påverkan som sker. Att lägga handen på någon som lider kan skapa trygghet.

I denna uppsats undersöks den engelska ing-satsen som har samord-ningsfunktion och hur den översätts till svenska. I en kontrastiv undersökning jämför jag en äldre översättning, gjord av Vera och Stig Dahlstedt, av Lord Jim som Joseph Conrad har skrivit, med en yngre översättning gjord av Nils Holmberg. Syftet är att, med hjälp av tidigare syntaxundersökningar av översättningar, jämföra hur två översättningar liknar/skiljer sig från varandra och originaltexten. Undersökningens fokus ligger på form, funktion och struktur och behandlar ing-satserna som har fått namnet koordinationsfraser och är samordnade satser, i de tidigare studierna. Till en början hade jag visionen om att finna en förändring av syntax mellan den tidigare och senare översättningen som jag kunde härleda till viljan att översätta den engelska ing-formen med en svensk presens participform.