Denna studie har som syfte att synliggöra, beskriva och reflektera kring de faktorer som konstituerar fenomenet interpretationsprocess. För att spegla fenomenet från två håll genomförs två interpretationer av en grafiskt noterad solosång, och för att kunna kvalitetsbeskriva förloppen i denna praktikbaserade studie, används en metod där interpreten pendlar mellan rollen som praktiker och forskare, och reflekterar i och över handling.        I förhållande till text och notation har den ena interpretationsprocessen sin utgångspunkt i sångarens livsvärld samt dennes tolkning av några symboler, medan den andra tar sin utgångspunkt i sångarens upplevelse av några bilmekanikers livsvärldar, samt deras tolkningar av samma symboler. Som metodisk grund används fenomenologin, vars två grundläggande teser är: en vändning mot sakerna, samt en följsamhet mot sakerna. Det som undersöks är interpretens erfarenheter och det sätt på vilket fenomenet interpretationsprocess framträder, och både verbala samt klingande exempel på denna levda och upplevda erfarenhet redovisas. Resultatet jämförs även med tidigare forskning inom liknande områden.        Resultatet visar att några av de centrala faktorer som konstituerar de båda interpretations-processerna är textanalysens (i vid bemärkelse) betydelse, närvaron av publikframförande- och kommunikationstanken, växlingen mellan praktik och reflektion, samt det egna skapandets omfattning och karaktär.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare i engelska kommunicerar med sina elever i undervisningen för att skapa en atmosfär av aktivitet och lärande.För att undersöka ovanstående syfte har vi använt oss av observationer i kombination med ljudinspelningar för att ge en klar bild av kommunikationen i klassrummet. Totalt sex lärare i högstadiet och gymnasiet deltog i undersökningen och samtliga lärare observerades vid två tillfällen.I våra resultat framkommer det att lärarna i undersökningen använder sig främst av förfrågan som verbala yttringar i sin undervisning, tätt följt av befallningar. Lärarna använder sig av ett kroppsspråk som är starkt..

I den här uppsatsen kommer jag att redogöra för hur jag använder mig av tecken och symboler i mitt kandidatarbete. Jag beskriver olika metoder och tillvägagångssätt jag utarbetat, samt förklarar och ger konkreta exempel på hur jag bildligt och språkligt kommunicerar. I ett samhälle som vårt, i vilket bilderna har blivit ett av de dominerande betydelsesystemen, är det lika viktigt att förstå hur bilderna förmedlar betydelser som att undersöka hur det verbala språket gör det, i synnerhet som det finns all anledning att förmoda att förmedlingen tillgår på mycket olika sätt i de två fallen.Göran Sonesson docent i semiotik talar här om hur man genom bildsemiotiken analyserar konstbilder och hur man genom att ?förklara de allmänna kategorier som alla bilder, också konstbilder, bygger på? ges möjligheter att genom bildsemiotiken ?djupare förstå det säregna hos vissa bilder?. Bildsemiotiken sysslar också med hur bilden förhåller sig till andra bilder, tidigare sådana, samtidiga eller senare skapade.

Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet..

Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet..

Denna undersökning avser att belysa klasstorlekens betydelse för karaktären på den verbala kommunikationen mellan eleverna under lektionen, med avseende på om de pratar om undervisningsinnehållet eller ej. Genom en etnografisk observation i en åttondeklass har vi sökt finna specifika situationer i vilka elevernas kommunikation är uppgiftsrelaterad eller inte, samt hur detta kan relateras till klassens storlek. Vi fann tendenser som visade på att den uppgiftsrelaterade kommunikationen ökade i när klassen minskade i antal, samt eleverna lättare återfår koncentrationen i mindre grupper..

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Miljöfrågan blir allt mer aktuell och krav på företaget kommer idag i allt högre grad från marknaden än från statliga regleringar. När organisationens intressenter prioriterar miljöprestanda ökar behovet av att kommunicera ut verksamhetens miljöarbete. Strategier för hur företaget vill förknippas med miljö ökar i betydelse och dokument som miljöpolicyer måste vara väl kommunicerade. I stora organisationer växer behovet av samordning, detta leder till att informationsförmedling blir mer komplex då den ska nå fler individer. Utan fungerande intern miljökommunikation blir det svårare att förmedla betydelsen av miljöfrågor såväl inom organisationen, som till externa intressenterna.

En av de viktigaste uppgifterna för en pedagog är att förmå elever att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Detta kan uppstå i olika former. Ett exempel är den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, något som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en år 4 och en år 8. Detta har skett genom sex observationstillfällen och en enkätundersökning.

Syftet med vårt examensarbete är att få en inblick i hur lärare agerar och kommunicerar med förskolebarn i åldern ett till tre år om rumsuppfattning i utemiljön. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara våra tre frågeställningar. Resultatet visar att lärarnas intresse och kunskap att tolka barnens både verbala och ickeverbala uttryck är en förutsättning för att inspirera till nya läranden om rumsuppfattning. Utemiljöns föränderliga möjligheter inspirerar både barn och lärare i deras kommunikation och utmanar till nya lärande om rumsuppfattning..

 Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

BakgrundSmärta är en subjektiv och personlig upplevelse som varken kan bevisas eller motbevisas. Barn har inte samma kognitiva och språkliga förmåga som en vuxen person vilket gör dem till en riskgrupp för att bli underbehandlade eller ignorerade i sin smärta. I ljuset av detta är sjuksköterskans roll av yttersta vikt för en optimal smärtskattning och behandling för att på så sätt undvika de konsekvenser en obehandlad smärta kan föra med sig.SyfteSyftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av smärta hos barn.MetodDen valda metoden är litteraturöversikt då författarna ansåg att det på bästa sätt skulle beskriva kunskapsläget inom det valda området samt belysa eventuella kunskapsluckor som kan ligga till grund för vidare forskning. I resultatet inluderades 16 vetenskapliga artiklar som hittades via sökning med hjälp av vedertagna söktermer i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning.ResultatDe faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtskattning och smärtbehandling av barn delades upp i tre kategorier. Dessa är: barnet, sjuksköterskans egenskaper samt organisation.

Vårt syfte med arbetet var att undersöka med vilka metoder pedagoger arbetar för att främja barns talspråksutveckling. Detta har skett med hjälp av två kvalitativa metoder -observation samt intervju. Vi har intervjuat tre pedagoger samt observerat dem i olika lärandesituationer.De resultat som undersökningen har visat är att man använder sig av bland annat sång, rim, ramsor och samtal för att främja talspråksutvecklingen. En pedagog ansåg att det var viktigt att främja talspråksutveckling med bakgrund i att barnens verbala språkbruk är sämre idag än för tio år sedan. Forskningsbakgrunden vilar på Säljös teori om ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs teorier om utvecklingszoner.Ämnesord: Förskola, metoder, pedagog, samtal, språkutveckling, sociokulturellt perspektiv, utvecklingszoner .