I denna uppsats behandlas frågor om vilka orsaker som gör att det uppstår konflikter mellan förskolebarn och hur de hanterar konflikter. Tanken är att rapporten ska vara behjälplig för pedagoger i arbetet med barns konflikthantering. Den här undersökningen har gjorts med hjälp av observation under lek där barnens filmades. Resultatet visar att det finns flera orsaker för barnens konflikter. Dessa orsaker handlar bland annat om leksaker och dess roll samt lekens handling.

One of the most well-known trials in history is the one in Nürnberg, Germany, soon after the end of World War II. It is understandable that this caused a lot of discussions and that it was a world known trial which set the standards for a lot of similar occasions later on. The aim of this research is to focus on the opinions about this trial from a perspective of well-known Swedish newspapers. The method is to analyse three big papers with different political views and to see what separated them and what maybe united them. By studying the master-pages of the newspapers a picture is given of how the contemporary time had an understanding for the trial reports, which we in our time have established as facts.

Detta examensarbete har skett i samarbete med Stadsmuseet i Skövde inför en utställning under sommaren och hösten 2013 om staden Skövdes skyddshelgon S:ta Elin. Arbetet innehåller en undersökning om hur en 3D-animerad karaktärs icke-verbala uppförande tillsammans med dess ikonografiska attribut kan fungera engagerande för publiken på ett sätt som stödjer syfte och mål med utställningen. För utställningen var målet att göra besökarna intresserade av vad som ligger bakom legenden. För utvärderingen skapades en prototyp i form av animerad 3D-karaktär som ingick i en kortfilm till utställningen om Elinlegenden. Karaktären Elin var i filmen "stum", i betydelsen att hon inte talade själv, därför var det viktigt att hennes karaktär ändå klarade att uttrycka personlighetsdrag.

Denna rapport handlar om framtagandet av en webbaserad rapporteringsplattform för Sandvik IT. Uppsatsen bryter ner och illustrerar de delar i processen som krävs för konverteringen från en dokumentbaserad till en webbaserad rapporteringsmetod genom att utgå från Sandvik IT?s rapporteringsscenario. Den dokumentbaserade rapporteringsmetoden utgörs av Excel och den webbaserade av Reporting Services. Många implementeringstekniska delar som kan vara av intresse för utvecklare tas upp.

The aim of this thesis is to examine expressions of power and racism in news reporting about the district of Rinkeby, Sweden, in two major Swedish newspapers. News articles are examined using Norman Fairclough?s three-dimensional model for critical discourse analysis. The discourse theory has also been complemented with theories of media in relation to power, ideology and racism. The study has shown that news reporting about Rinkeby largely focused on stereotypical subjects such as violence, social problems and crime.

This thesis explores how verbal and nonverbal signs communicate attitudes and the rhetorical functions of such attitudinal signs. Attitudes are regarded as rationalized evaluations of attitudinal objects, and through their manifestation in signs an attitudinal gestalt is communicated. This gestalt is regarded as the audiences perception of the rhetors attitude. It is shown that the attitudinal signs function as ethical, logical and pathetic proofs and that they can create identification between the audience and the rhetor. The signs can have effects on the audiences perception of the attitudinal objects, their perception of the rhetor and influence the social dynamic of the discourse.

Inom sjukhus sker dagligen ett stort antal överrapporteringar och i samband med förflyttningar och överrapportering finns risken att viktig information går förlorad. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom vården vid överrapportering för att ge tydligare struktur åt informationsöverföringen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns evidens för att SBAR kan kvalitetssäkra kommunikationen samt om det fanns ett samband mellan implementering av SBAR och minskad förekomst av vårdskador. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie i vilken 22 vetenskapliga artiklar ingick. Resultatet visar på att det finns starkt vetenskapligt underlag för att SBAR som kommunikationsmodell kvalitetssäkrar kommunikationen och ett begränsat vetenskapligt underlag för att SBAR kan minska förekomsten av vårdskador.

Syftet för denna undersökning är att genom läromedelsanalys belysa hur läsförståelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestått av textanalys av ett antal läromedel i SO och NO, avsedda för skolår 7-9, samt kompletterande intervjuer med några lärare som använder de aktuella läromedlen i sin undervisning. I jämförelsesyfte har sedan diskursanalysen använts som analysmetod.Resultatet visar att lärarstöd för läsförståelseundervisning, direkt riktat mot lärobokstexten, endast förekommer i SO-läromedlen och då främst i läromedlet för samhällskunskap. Intervjuerna visar, inom både SO och NO-diskursen, att kunskap om läsförståelseteorier är en viktig faktor för att läraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstå texten i respektive ämne.En slutsats som kan dras är att det behövs mer kunskap om läsförståelse hos lärare i alla ämnen och att ett samarbete om elevers läsning över ämnesgränserna bör eftersträvas..

Studiens syfte är att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka år 2012. Analysenhet är nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och därmed är postkolonial teori utgångspunkten. Vidare tas hänsyn till teorin om att medier kan påverka människors uppfattningar om verkligheten.Den huvudsakliga frågeställningen är hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjälp av ett antal underliggande frågeställningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstår en ?vi -och-dem-relation? i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar?Frågorna besvaras med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebär att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras.

AbstractAbout 160 000 persons living inSwedensuffer from some form of dementia. Alzheimer disease is the most common form of dementia and affects mostly people in the age of 65 and older. People with some form of dementia have memory problems and may even have other problems as aphasia and behavioral disorders. This may lead to communication problems and difficulties for the people around them. The number of demented people is increasing; it is therefore important to study methods for communication in order to improve the wellbeing for people with dementia.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer. Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen. .

Syftet med uppsatsen ?SJ, nyheterna & resenärerna. En uppsats om nyhetsrapporteringen kring SJ AB och om dess återspegling hos SJ:s resenärer? är att dels undersöka vad SJ:s resenärer har för uppfattning om SJ och om det häri finns någon parallell till dagstidningarnasrapportering om SJ. Dels är syftet också att undersöka hur några av de svenska stora dagstidningarna skildrar SJ, för att se vilken eller vilka inställningar till SJ som framkommer i tidningarna.Mina frågeställningar för uppsatsen är: vad har SJ:s resenärer för uppfattning om SJ? Kan man urskilja en generell tolkningsram hos resenärerna när det gäller inställningen till SJ? Hur beskrivs SJ i tryckta medier? Vad är det för tolkningsram som dominerar i mediernasrapportering om SJ, det vill säga finns det en generell inriktning i nyheterna om SJ? Till dessa frågeställningar har jag ett antal underfrågeställningar om resvanor, personlig erfarenhet ochtolkningsramar.

Solcellsteknik med nätanslutning är relativt nytt i Sverige och lagarna är oklara vad gäller anläggningar på bostadshus villor och offentliga hus. I analysen redovisas den ekonomiska aspekten av producerad solcellsel och konsumtionen av denna. Solcellsanläggningen på kommunhuset i Mönsterås har studerats, varvid följande resultat har framkommit: från de installerade solcellerna (210 kvm), får man 10 % av den totala energiförbrukningen i byggnaden. Kostnaden för solcellerna och installationen av dem är subventionerade av staten med 70 %. För den resterande kostnaden skulle solcellerna vara i bruk i 24 år för att täcka kostnaden.

Följande undersökning har som syfte att redogöra för den genuslogik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning 2010. Detta har gjorts genom att titta på vilken könsmärkningsamt vilka föreställningar om politik som framkommit i bevakningen utifrån modellen om dendikotoma genuslogiken. Studien har genomförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys därsamtliga artiklar från valrörelsen har undersökts utifrån förbestämda variabler. Eftergenomförd studie kan det konstateras att den manliga genuslogiken prioriteras i DagensNyheters bevakning av valrörelsen. Detta eftersom såväl könsmärkning som föreställningar ärmanligt präglade.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter bedömer förmåga att köra bil hos personer efter stroke samt arbetsterapeuternas erfarenheter av detta arbete. Studien designades som en deskriptiv studie där verbal data samlades in med halvstrukturerad intervju. Data strukturerades som kvalitativ hårddata och analyserades med innehållsanalys och det resulterade i sju kategorier: Teamets arbete med körförmågebedömningen, Aktivitetsintervju ger grunden för bedömningen, Standardiserade instrument ger viktig information om kognition, Observationer tydliggör körförmågan, Anhörigas deltagande vid bedömning av körförmågan, Arbetsterapeuternas förhållningssätt och Vision om kompetensutveckling och utveckling av arbetsrutiner. Resultatet beskriver rutinerna vid en körförmågebedömning, vilka bedömningsmetoder arbetsterapeuterna använder, samt deras erfarenheter av arbetet med detta. Arbetsterapeuternas erfarenheter påvisade behovet av vidareutveckling inom området, även nödvändigheten av fler Trafikmedicinska center belyses då antalet förare med olika sjukdomar ute på vägarna ökar..