Många svenska skolor har problem med våld, mobbing, skadegörelse och stölder. Enligt skolverkets attitydundersökning uppgav fyra procent av eleverna att de kände sig mobbare av andra elever medan sex procent kände sig mobbade av lärare. Mobbningen kan få svåra följder som t.ex. låg självkänsla. Skolans agerande mot mobbning och kränkande behandling regleras i ett antal styrdokument, främst Skollagen och Läroplanen, som anger de mål och riktlinjer skolan ska följa.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker det finns för ungdomar som avsluter sina studier på gymnasiet och hur studie- och yrkesvägledare följer upp ungdomarna efter avbrottet. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka är de faktorer som gör att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning? Hur ser processen ut från att ungdomarna bestämmer sig för att hoppa av och till att den gör det? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med uppföljning av ungdomar efter avhopp från gymnasiet? Vi har använt oss av kvalitativ metod och genomfört fyra intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Tidigare forskning finns kring orsaker till studieavbrott, hur man ska motverka avbrott, vilka konsekvenser avbrotten har och hur studie- och yrkesvägledare arbetar med det. För att analysera det empiriska materialet har teorierna Careership, Social Cognitive Career Theory (SCCT) och Gottfredsons teori. Resultatet som vi fick fram var att det fanns olika orsaker till studieavbrott, de vanligaste var felval, påverkan av omgivning och mobbning. Ungdomarna befinner sig i en svår situation under valet och behöver stöd från omgivningen.

Bakgrund: Aspergers syndrom karaktäriseras av svårigheter med social interaktion och kommunikation, främst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer är av stor betydelse och att en hjärnskada kan vara en bakomliggande orsak. Svårigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. På grund av den låga prevalensen av AS har personal inom vård och omsorg en begränsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvårigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svårt i mötet med sjukvården.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan.

Bakgrund: Kommunikation med patienter som vårdas med respirator är en stor del av omvårdnaden för intensivvårdssjuksköterskan. Otillräcklig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan leda till otrygghet och stress hos patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor kommunicerar med patienter som vårdas med respirator, vilka möjligheter och hinder som finns samt om sjuksköterskans erfarenhet har betydelse.Metod: En kvantitativ ansats valdes och data till pilotstudien insamlades med hjälp av en enkät. Resultat: Sjuksköterskorna i studien ansåg inte att det är svårt att kommunicera med patienter som vårdas med respirator. Större delen av sjuksköterskorna använde sig av kroppsspråk, ögonkontakt och beröring som kommunikationsmetoder.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Bakgrund: Människan har alltid sett döden som något obehagligt och kommer troligen alltid att göra det. Ända fram till 60-talet var det få läkare som vågade tala om diagnosen för patienten om hon var döende. De anhöriga spelar en stor roll i vården av patienten i livets slutskede. Man ska vara lyhörd och uppmärksam för att på bästa sätt kunna tolka signaler i samtal med patienter. Ansvaret som vilar på sjuksköterskan är stort.

Demens är en sjukdom som ökar i samhället till följd av att den äldre populationen ökar. Sjukdomen innebär ofta en försämrad livskvalitet för den drabbade samtidigt som det leder till samhällsekonomiska konsekvenser.  Vanligt förekommande beteendeförändringar är exempelvis oro, aggressivitet samt depression. Läkemedel är en vanlig förekommande åtgärd vid beteendeförändringar, men innebär ofta negativa konsekvenser såsom oönskade bieffekter samt onödiga kostnader. Musik är därför ett alternativt sätt till läkemedel för att lindra beteendeförändringar, då musiken skapar en lugn atmosfär och en meningsfull tillvaro. Syftet med litteraturstudien var därför att beskriva musikens påverkan på personer med demenssjukdom.Resultatet visade en lindring av oro, fysisk- och verbal aggressivitet samt depression efter det att personer med demens lyssnade på musik.

Denna uppsats handlar om skillnaden som uppstår mellan två filmer som är baserade på en och samma bok samt hur denna skillnad märks vad gäller den postkoloniala teorin. Filmerna och boken som har utgåtts från är Wuthering Heights (1939) av William Wyler, Wuthering Heights (2011) av Andrea Arnold och boken Svindlande höjder (1847) av Emily Brontë. De teorier som är använda som utgångspunkt för analysen är postkolonialism och intermedialitet. Analysen har en hermeneutisk synvinkel.Slutsatsen visar på att det finns många sätt man kan tolka en text. Hur man än väljer att göra det så gäller det att göra det lika ordentligt som Wyler och Arnold har gjort för att på så vis förmedla det syfte man vill få fram med filmen.

Det övergripande syftet med vår studie var att undersöka elevernas egna upplevelser eller uppfattningar kring fenomenet främlingsfientlighet, på vilket sätt och hur elever blir främlingsfientliga och vad eleverna vet om detta fenomen. Vi utgick från våra fyra forskningsfrågor och med hjälp av dessa undersökte och kritiskt granskade vi den litteratur som fanns inom ämnesområdet. Vi valde att använda oss av enkäter som vi delade ut till elever i fyra olika klasser, år 6-9, i Norrbotten. Det resultat vi fick fram var att eleverna tror att ungdomar kan söka sig till främlingsfientliga grupper på grund av osäkerhet. Vidare så trodde eleverna att de som hade störst chans att påverka eleverna med främlingsfientliga åsikter var andra ungdomar.

Studiens syfte var att utifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv belysa relationen mellan å ena sidan, den kommunikativa praktiken under en skolvisning av en museiutställning och å andra sidan elevers möjligheter till deltagande och lärande. I studien användes multimodal metod för konstruktion av data; deltagande observation med fotografi, självrapportering med bilder och fokusgruppintervju. 20 elever ur en åk 5 klass deltog i studien. I resultat och studiens slutsatser framkom det att den museipedagogiska visningen av utställningen gestaltades som en multimodal konfiguration där eleverna var deltagare i produktionen av utställningen. De bildrepresentationer som elever skapade var alla olika och unika i både form och innehåll (mening).

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrån en fenomenografiskt inspirerad analys. Tidigare forskning pekar på att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges främst till lärarna i skolan. Bristen på fortbildning bidrar således till en ökad osäkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap är viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lärande, då det främst är genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden är den ökade risken för mobbning och kränkningar som är svåra för pedagogerna att övervaka och uppmärksamma. Våra resultat tyder på att det finns en stor brist på kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av på grund av att det råder stor brist på stöd hos ledning och beslutsfattare.

Trots Hälso- och sjukvårdslagens krav på vård på lika villkor finns det studier som visar att det till stor del är individuella värderingar och attityder som styr vilken vård den enskilde patienten får och det finns ett behov av att få en djupare förståelse för hur dessa värderingar ser ut inom akutpsykiatrisk vård. Syftet med studien var att belysa personals värderingar i omvårdnadsarbetet på en akutpsykiatrisk avdelning. Studien har kvalitativ ansats och sju deltagare som arbetar på samma akutpsykiatriska vårdavdelning intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett övergripande tema: ?Att välja det som bekräftar en själv? och tre subteman: ?Att vilja ägna tid åt patienter som inte kräver det?, ?Att välja det konkreta och det som kräver uppmärksamhet? och ?Att välja de patienter där ens engagemang gör skillnad?.

Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande förutsättning för patientsäkerheten inom vårdorganisationen. Tidigare forskning inom området handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och läkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.Syfte: Att ur omvårdnadspersonalens perspektiv kartlägga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i omvårdnaden av patienter som vistas på korttidsboende.Metod: EnkätstudieResultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har både bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvårdnadspersonalen är kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska få en god vård, men även eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvårdnadspersonalens erfarenhet är att dessa fungerar bra.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsättning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptäcktes under uppsatsens gång och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade på de olikariskerna som barn med funktionsnedsättning kunde utsättas för och i vilken utsträckning.Riskerna varierade från psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ämnesområdet söka, granska och sammanställa befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsättning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jämförelse till barn utan funktionsnedsättning.