Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) används för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvårigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingår att arbeta klientcentrerat och försäkra sig om att utgå ifrån individens önskningar och behov även då dennes förmåga att uttrycka dessa är reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och användning av GAKK inom habilitering i Sverige.

I detta arbete undersöks det vilken av två animationsmetoder, handanimation eller motion capture som främst skapar animation som upplevs av åskådaren som naturlig i sitt rörelsemönster. För att besvara denna fråga har en litteraturstudie genomförts som främst fokuserar på området kroppsspråk. Tre typer av animationer har skapats dels med hjälp av motion capture-teknik och dels med handanimation. Sedan utvärderas de olika animationsklippen genom en kvalitativ undersökning där det visade sig att de animationer som skapats med hjälp av motion capture-teknik upplevdes som naturligast i sitt rörelsemönster.    .

Sammanfattning/Abstract Elever med språkliga svårigheter utgör en sammansatt och svårdiagnostiserad grupp. En språkstörning får konsekvenser för tankeutveckling, minne, lärande och läsförståelse. Det finns ett behov hos lärare att nå en större medvetenhet och en djupare förståelse för hur funktionsnedsättningen påverkar skolsituationen och vilka arbetsätt och arbetsmetoder, som kan vara motiverande och effektiva för elever med språkstörning. Syftet med studien är att belysa hur lärare till en elev med generell språkstörning och verbal dyspraxi och eleven själv upplever möjligheter och hinder i olika skolsituationer. Studien vill också lyfta fram de faktorer, som anses betydelsefulla för kunskapsutveckling och social gemenskap. ? Vilka arbetssätt och arbetsformer upplevs som positiva och motiverande av en elev med språkstörning och verbal dyspraxi? ? Hur upplever två lärare sin yrkesroll och användandet av olika arbetssätt och arbetsformer? ? Vilka dilemman och hinder visas och i så fall på vilket sätt? Studien grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv.

Denna studie utgår ifrån Paivios dubbelkodningsteori, som kortfattat säger att information bearbetas av två separata symboliska system. Dessa system är det ickeverbala och det verbala systemet vilka är specialiserade på att bearbeta två olika sorters stimulusmaterial: bildlikt och språklikt material. Vidare koncentrerar sig detta arbete på dubbelkodningshypotesen som kan härledas ur teorin. Genom olika minnesexperiment angående bilders och ords konkreta värde kom Paivio fram till att vi bäst minns bilder, därefter konkreta ord och slutligen abstrakta ord. Enligt dubbelkodningshypotesen beror det här på att bilder har störst möjlighet att kodas dubbelt (både ickeverbalt och verbalt).

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Det vilar ett stort ansvar på förskolan som verksamhet vad gäller att motverka traditionella könsmönster. Att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter samt att förskolan inte ska begränsa utifrån stereotypa könsroller beskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010. Studien är intressant att ta del av då den belyser intentioner och handlingar i tambursituationen som är en del i förskolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka förskollärares intentioner och agerande i bemötandet av pojkar och flickor i tambursituationen ur ett genusperspektiv. Till vår hjälp hade vi frågeställningarna Vilka intentioner har förskollärare avseende samspel med flickor respektive pojkar i tambursituationen? Vilka praktiska handlingar när det gäller hjälp kan urskiljas i samspelet med pojkar respektive flickor?Studien är kvalitativ.

Denna uppsats handlar om hur presens particip fungerar syntaktiskt isvenskt skriftspråk. Genom sökningar huvudsakligen i Stockholm-Umeå-korpusen Suc II, men även i Parole, hämtas drygt 800 exempel påhur presens particip används i svenskt skriftspråk. Dessa particip delasupp i undergrupper beroende på vilken syntaktisk funktion de har:huvudord i nominalfras, attribut, bundet och fritt predikativ, adverbialoch predikativt attribut. Det sistnämnda redovisas tillsammans med frittpredikativ.Frågan om de presens particip som fungerar attributivt har adjektiviskeller verbal betydelse undersöks. Denna bestäms genom att de attributsom har verbal betydelse antas kunna skrivas om till en relativsats.Resultatet visar bl.a.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan.

SammanfattningSyftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och i världen. Syftet med detta examensarbete är att, genom patienters upplevelser, belysa hur sjuksköterskan kan möjliggöra empowerment så att patienter med övervikt och fetma upplever livskvalitet och värdighet. Metoden är en analys av 14 kvalitativa studier. I resultatet framkommer följande teman: Livskvalitet och värdighet i vardagen, med subtemana; hur personer med övervikt och fetma upplever och handskas med stigmatisering och negativa attityder i omgivningen, upplevelser av kampen med viktminskningen, hur identitet och kroppsuppfattning påverkas av övervikt, hur övervikten genererar begränsningar i vardagen samt personernas komplexa relation till mat. Temat Livskvalitet och värdighet i mötet med vården innehåller subtemana; hur patienter med övervikt och fetma upplever sig sårbara och att de inte blir sedda av vårdpersonal, hur språkbruket inom vården kan påverka, sjuksköterskans förhållningssätt gällande vård av personer med övervikt och fetma samt patienternas behov inom vården.

SammanfattningSyftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Etik och moral är viktiga begrepp i människans levnadssätt och handlande. Det berör hur hon handlar och behandlar andra människor. Syftet med studien är att studera hur barn bemöter varandra i den fria leken utifrån moraliska och etiska principer. Syftet besvaras utifrån frågor som berör barns konflikthantering samt barns inbjudan till lek respektive uteblivelse av inbjudan. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ metod med observationer som hjälpmedel.

Bakgrund: Människan har alltid sett döden som något obehagligt och kommer troligen alltid att göra det. Ända fram till 60-talet var det få läkare som vågade tala om diagnosen för patienten om hon var döende. De anhöriga spelar en stor roll i vården av patienten i livets slutskede. Man ska vara lyhörd och uppmärksam för att på bästa sätt kunna tolka signaler i samtal med patienter. Ansvaret som vilar på sjuksköterskan är stort.

På intensivvårdsavdelningar för vuxna och prematura barn runt om i världen vårdas många människor nedsövda, sederade eller av andra orsaker oförmögna att uttrycka sina behov via Verbal kommunikation. I dessa specifika fall måste sjuksköterskan finna andra sätt att kommunicera med patienterna, oavsett ålder och sjukdomstillstånd. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som hämmade eller stimulerade kommunikationen med patienter som inte kunde kommunicera verbalt. Studien genomfördes med en metod för systematiska litteraturöversikter och med en deduktiv ansats utifrån förutbestämda frågeställningar. Frågeställningarna fokuserar på kommunikation med prematura barn och sederade/intuberade vuxna samt likheter och skillnader mellan de båda grupperna.

AbstractHärdelin, J. & Lindberg, S. (2011). Återkommande gester hos tre idrotts- och tre religionslärare. Examensarbete avancerad nivå.