The aim of this thesis is to study preschool-teachers? experiences from using the computertablet as a tool for learning and teaching, in order to gain knowledge of how the integrationalprocess of information and communications technology (ICT) in preschool has progressedsince its instatement. The background that caused interest to make this study was the rapidprogression of the use of ICT-tools in childrens? everyday lives and the troubles that havesurrounded the process of integrating these tools into preschool-practices. The theoreticalbasis for the analysis of the research lies within the socio-cultural perspective.

Inom prehospital omvårdnad ställs krav på att sjuksköterskan som är patientens första länk i vårdkedjan vet vad som ska göras i respektive situation samt känner till vilka hjälpmedel som kan användas i mötet med personer som har nedsatt förmåga till verbal kommunikation. Studiens syfte var att beskriva hur ambulanssjuksköterskan inom prehospital vård kan bedöma och lindra smärta hos personer med demens. Metoden var en systematisk litteraturstudie som gjordes i Cinahl, Medline, ELIN och Science direct samt genom manuell litteratursökning. Resultatet visade att smärtlindring av dementa är starkt eftersatt men som vårdare (ambulanssjuksköterska) ska man alltid utgå från att dementa känner samma smärta som icke dementa trots att smärtuttrycket kan se annorlunda ut hos dessa patienter. Till hjälp för att försöka skatta smärtan hos dementa patienter finns ett stort antal smärtskattningsverktyg med varierande användbarhet.

 This bachelor?s thesis purpose is to examine how library staff experiences the meeting with non-Swedish speaking users of public libraries, and how they solve different situations. Today there is not much research on this subject but we find these questions important to study because we think it is good to be aware of the situations that can arise and discuss how to solve any problems. To have a basis for this qualitative study we conducted group interviews with library staff, where they are asked about their experiences with non-Swedish speaking users. In the analysis the results of the interviews are compared to previous research and related to communication theory, which is the theoretical framework for this study.

Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.

AbstractTitle: Internal communication at IKEA ? A functional analysis of IKEA Uppsalas internalcommunication (Intern kommunikation på IKEA ? En funktionsanalys av IKEA Uppsalas interna kommunikation)Author: Fredrik JohanssonAim: The purpose of this study is to analyze the internal communication at IKEA Uppsala.Are the channels of communication working efficiently? How is the information received by the employees? Finally I will make a few suggestions on how the internal communication can be improved.Method/Material: The method used in this study is quantitative. The internal communication at IKEA Uppsala is analyzed based on the results of a questionnaire. 75 employees at three different divisions were given questions on how they appreciate the communication channels at IKEA in Uppsala. 50 answers were received.Main results: The results clearly show that even though the internal communication at IKEA seems to work well in general, a few of the channel needs to be improved.

Syftet med arbetet är att beskriva kunskapsledningspraktikers definition av kunskapsdelning och hur de värderar det. Två artiklar innehållande sammanlagt 7 personers uttalanden analyseras. En huvudsaklig kunskapsledningsdiskurs har hittats, även en vetenskapsdiskurs och en marknadsdiskurs har hittats som verkar påverka kunskapsledningspraktikernas definition och värdering av kunskapsdelning.Kunskapsdelning framstår från resultaten att definieras som naturligt existerande i alla organisationer med någon social interaktion, men att det krävs näring och styrning för att öka värdet för organisationen..

The aim of this study is to investigate into the use of discussions in the classroom to help the pupils develop a deeper understanding of mathematical concepts and operations. The empirical data contain interviews with two teachers and observations from their lessons. The purpose of the interviews was to find out what importance the teachers ascribed to the ability of their pupils to talk about mathematics, and how they organised their classes to encourage mathematical discussions. With the observations, I was able to see the interaction in the classroom and hear discussions between the teacher and the pupils, as well as between the pupils themselves.The interviewed teachers proved to share my own belief in the results of researchers like Malmer (1999) and Löwing (2006) about the importance of verbal discussion, argumentation and reflection during mathematics classes. But convictions derived from the research of others are one thing, the practical application of the wisdom in the classroom another.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lärare och elever i svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte är att visa fram den språk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa på hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjälp av att läraren bygger stödstrukturer förmår uttrycka sig på en språkligt sett krävande nivå. Den empiriska undersökningen är gjord i fyra olika klasser i svenska som andraspråk på en gymnasieskola. Materialet består av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer.

This study investigates verbal and visuospatial memory strategies used by individuals with perceptual or cognitive disabilities. The groups concentrated on in this study are deaf individuals who are native sign language users and individuals with dyslexia. The study comprises an experiment and an in-depth study in which a pre-test and a questionnaire were used. Nine deaf signers, two persons with dyslexia and 12 persons without any perceptual or cognitive constraints participated. Of these 23 persons, seven were selected to take part in the in-depth study.

Detta kandidatarbete underso?ker om det ga?r att beha?lla den sociala aspekten da? man digitaliserar ett sa?llskapsspel. Fo?r att underso?ka problemomra?det skapades ett spelkoncept utifra?n de teorier och slutsatser vi fa?tt fram genom litteraturstudier. Spelkonceptet testades pa? respondenter som eftera?t intervjuades.

I skolan har man genom tidigare undersökningar fastställt att pojkar är det kön som dominerar lektionerna och får både mer tid och mer uppmärksamhet än flickorna. Syftet med det här examensarbetet är att genom observationer och intervjuer undersöka viket kön som några utvalda lärare vänder sig till och med vilket budskap, för att vidare ställa detta i relation till lärarnas egna uppfattningar. Vad som generellt framkommit i vår undersökning är att det än idag är pojkarna som får majoriteten av lärarnas uppmärksamhet. Lärarna stärkte detta genom att bland annat beskriva pojkar och flickor väldigt skilt från varandra, där pojkarna tar för sig mer, både på gott och ont..

I föreliggande studie undersöks hur användare upplever användbarheten i ett säkerhetskritiskt system ? Luftfartsverkets flygledningssystem SIGMA. Utifrån litteraturstudier definieras begreppen användbarhet och säkerhetskritiska system. Empirin utgörs av intervjuer med användare av SIGMA-systemet. Studien visade att användarna upplever att systemet i väsentliga delar har bra användbarhet, vilket utifrån litteraturstudier, intervjuer och efterföljande analys främst tycks bero på att systemet arbetats fram med stor användarmedverkan och att det var utarbetat specifikt för arbetsplatsen.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.

Bakgrund: Samtal om övergången från en botande behandling till palliativ vård kan vara svårt. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden och att kommunicera med patienter är betydelsefullt för omvårdnaden av döende patienter. Livets slut är ett känsligt ämne att samtala om och lätt att undvika. Detta kan bero på bristande erfarenhet, utbildning, tidsbrist och rädsla inför ämnet.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av samtal med vuxna patienter i livets slutskede.Metoden var en allmän litteraturstudie, som byggde på tretton artiklar.Resultatet visade upplevelser som påverkade sjuksköterskan i kommunikationen med patienter i livets slutskede. Till exempel rädslan att ta ifrån patienten hoppet, brist på utbildning, erfarenhet och tid.