Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i skolår fyra interagerar och kommunicerar under problemlösning kring en öppen fråga i grupp, genom att uppmärksamma och göra en granskning av innehållet i kommunikationen. I arbetet användes ostrukturerad observation som metod. Dessutom användes enkät för att ta del av elevernas attityder till grupparbetet. Resultatet visade att 99 %, 637 av totalt 643 kommentarer, av kommunikationen handlade om själva uppgiften. Vidare visade resultatet även på vilka sätt eleverna bidrog till att lösa problemet.

Syfte Studiens syfte har varit att undersöka hur lärares interaktion med sina elever under matematiklektionerna kan utvecklas i ett par grundsärskoleklasser, där även elever i inriktningen träningsskola ingår. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka hur interaktionen mellan elever visar sig under lärarnas utvecklingsfas. Studiens fokus har alltså varit att utgå från ett nuläge och följa en utvecklingsprocess. Det som vi velat synliggöra är hur interaktionen såg ut vid undersökningens inledning och hur kvalitén på interaktionen har kunnat utvecklas. TeoriI studien har genomgående ett sociokulturellt perspektiv antagits, där Vygotskijs teorier om proximala utvecklingszoner har en framträdande roll.

Syftet med följande arbete är att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom särskolan samt vilka faktorer som de anser påverkar mobbning inom särskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom särskolan. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat på att förekomsten av mobbning i särskolan är relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer är utfrysning samt verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivå, besvärliga hemförhållanden samt avvikande beteende kan påverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller mobbar andra..

Hur personer tänker, tolkar och förstår situationer påverkar hur lyckliga de är. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka hur individer konstruerar lycka. Detta har gjorts genom att undersöka hur individer konstruerar  positiva definitioner av situationer och hur negativa definitioner kan göras om till mer positiva. Uppsatsens empiri utgörs av filmen Love actually, som det har utförts en kvalitativ analys av. Social interaktion visade sig genomgående vara centralt för hur individer konstruerade sina definitioner av situationer ? positiva så väl som negativa.

Idag marknadsförs mängder av produkter vars funktionella värde, av olika anledningar, är svårt för konsumenterna att konkret utvärdera. De Value Propositions som tillverkare och återförsäljare av dessa produkter förmedlar skiljer sig potentiellt från de Value Propositions som konsumenterna faktiskt använder sig av vid sina köpbeslut. Dessa produkters natur medför att konsumenterna tar aktörer, andra än producenterna och återförsäljarna, till sin hjälp för att vidareutveckla ursprungligt Value Proposition. Denna process utgörs av interaktion med exempelvis andra konsumenter i samma fysiska och/eller virtuella sociala nätverk. Nätverket blir då ett system för utformning och vidareutveckling av Value Propositions.

I denna uppsats undersöks språklig återkoppling i målstyrda spontana svenska talade dialoger. Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan språklig återkoppling och typen av angränsande talakt samt att studera prosodins roll för återkopplingens tolkning. Tre dialoger på sammanlagt ungefär 22 minuter analyserades. Språklig återkoppling definierades som en verbal interindividuell signal, som är en reaktion på en talares yttrande och som har ett visst syfte, från lyssnare till talaren i ett samtal utan att lyssnaren gör anspråk på turen..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

Syftet var att undersöka om det fanns en variation i hur kvinnliga respektive manliga pedagoger bemötte flickor och pojkar utifrån genus, där studien hade sin grund i ett genusperspektiv. Frågor vi utgick ifrån var: Vilka uttryck tar sig pedagogernas bemötande av eleverna i klassrumsituationer utifrån ett genusperspektiv? Vad har pedagogerna för tankar om genus, kön och jämställdhet? Finns en variation i pedagogernas förhållningssätt till genus och jämställdhet i relation till skolämnet och i så fall hur uttrycker det sig? Studien bygger på observationer och intervjuer i en medelstor stad i Sverige, med fyra pedagoger i olika ämnen i årskurs 6. Intervjuerna har transkriberats och jämförts med observationerna samt teoretiska begrepp och tidigare forskning för att se om det fanns en variation i deras bemötande. Resultatet av denna studie visade att pedagogers bemötande ur ett genusperspektiv påverkade deras inställning till genusordningen som i sin tur resulterade i att de bemötte elever olika.

Denna uppsats undersöker följande frågeställningar: Spelar personalens agerande en avgörande roll för huruvida kunden återkommer till spa-salongen? Hur bör företaget förhålla sig till endera utfall? Vi har valt att undersöka spa-industrin då vi finner lojalitetsproblematiken i denna kontext intressant då tjänstemötet omfattas av en hög interaktion och intimitet spa-personal och kund emellan. Uppsatsen baseras på ett induktivt angreppssätt då vi utgått ifrån vårt empiriska material och sedermera jämfört detta med teorin. Vi har använt oss av en kvalitativt präglad metod genom intervjuer med spa-besökare och spa-ansvariga. Vidare har vi utformat ett frågeformulär som riktats emot spa-besökare som kompletterar vår kvalitativa metod.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD är en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsättningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad än flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna är inte lika omfattande, dock finns en kännedom att mer än hälften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 år. Studiens syfte är att undersöka hur personer med ADHD påverkas av omgivningens syn på diagnosen. Den utvalda metoden för studien är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras på intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD.

Allmänheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom området onlinespel och engelsk språkutveckling. I ämnesplanen för engelska i Lgy 11 går det att urskilja att det engelska språket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella områden, som i detta arbete är onlinespel. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur ungdomars engelska språkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förståelse för lärandets villkor utanför skolans undervisning utifrån onlinespel.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Title: A study of how active therapist talks about the FMT method. FMT-therapists use music as a means of communication. The method is non verbal and uses musical codes to create a framework for the apprentice. The instruments that are being used are piano, drums, a variety of flutes and whistles. The FMT-method is a musical form of therapy that targets all functional disabilities.

Skolan är en social arena där elever gör mer än att lära sig praktiska och teoretiska kunskaper. Det är även en plats där elever ingår i sociala gemenskaper. Syftet med denna rapport är att genom observationer undersöka, hur elever skapar utrymme för social gemenskap i klassrummet under pågående undervisning. Studien genomfördes i en årskurs trea på en mindre skola.De resultat som framkom var att elever använder sig av olika kommunikativa strategier för att skapa utrymme för social interaktion med varandra. Eleverna använde sig av både verbala och kroppsliga kommunikativa strategier för att etablera och upprätthålla utrymmet för social gemenskap.

Every year, 12,000 people in Sweden are diagnosed with aphasia. Many people with aphasia supplement their logopedic treatment by participating in an aphasia group. Aphasia groups provide both social and linguistic stimulation. The aim of the present thesis was to study the social interaction between participants, and between participants and leaders in aphasia groups.In the present study, eleven persons with aphasia and four leaders participated divided into three aphasia groups. The groups were video recorded during sessions with a total of four sessions.