av litteraturen på området visar sig vara i det närmaste förbisedda i tidi-gare beskrivningar av svenskan: progressiva participkonstruktioner, dvs. sekvenser bestående av ett verb följt av ett verbalt presensparticip.I undersökningen används i första hand korpusmaterialet i Parole. Vid analysen av de 875 progressiva participkonstruktioner som påträffas i materialet används konstruktionsgrammatiken som verktyg.Analysen av de progressiva participkonstruktionerna visar att de kan delas upp i tre kategorier: riktningsbetecknande participkonstruktioner, som företräds i exempel som De kommer gående nedför gatan, befint-lighetsbetecknande participkonstruktioner, som kan representeras av De blev sittande med biljetterna, och additiva participkonstruktioner, som man finner i exempelvis Barnen sprang gråtande tillbaka till dagis.Undersökningen visar bl.a. att de tre typerna av participkonstruktioner är progressiva former i svenskan och att det inte är de enskilda lexemen utan konstruktionerna som ger den progressiva tolkningen..

Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen som i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svenskspråkig korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan som. Resultaten undersöktes mot bakgrund av två hypoteser gällande processningseffektivitet och tillgänglighet hos referenter. I båda fallen styrktes dessa hypoteser. Som tycks vara mer frekvent i relativsatser där många ord skiljer matrissatsens korrelat från relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet.

Previous research about contextual effects on advertising has mainly focused on the editorial context, while advertisements' broader context has been overlooked. This paper aims to take a broader perspective on advertisement context. Its purpose is to get an understanding on how physical exercise influence the effectiveness of print advertisements, and furthermore to look at the effects of thematic incongruence between ad and the physical environment. We hypothesize that physical exercise increase ad effectiveness through affective priming and that thematic incongruence is beneficial for ads' effectiveness, especially after training when awareness about the environment is higher. A 2×2 experiment was conducted in a gym, where each respondent was exposed to either an incongruent or less incongruent ad, before or after physical exercise.

In this study I compare the use of reporting verbs in direct speech in Swedish and Polish literary prose. The aim is to examine how differences in usage are reflected in translations to and from Swedish and to what extent the translator adapts the text to the target language and its literary conventions.I have compared the material on two levels: source text versus source text in Polish and Swedish respectively, to see what kind of speech verbs are most commonly used, and source text versus target text, to study the strategies the translators have used and to what extent reporting verbs are altered or not.I have also studied quotation verb + adverbial phrase or prepositional phrase, to investigate if they are more frequent in the two target texts or adapted to the literary concentions of the target language. .

Detta arbete ingår i GAFFEL-projektet, som står för Genrearbete för flerspråkiga elever, och är ett forskningsprojekt i samverkan mellan Institutet för svenska som andraspråk (ISA), Göteborgs universitet, och skolor i nordost i Göteborg under 2009/2010. GAFFEL-projektet, i vilket jag ingått tillsammans med Per Holmberg och Eva Lundin, kartlägger tidiga skolårs skriftliga genrerepertoar. Min del i projektet har varit att analysera de texter, som eleverna i klass 4A, 4B och 5A mötte under fyra skoldagar under vårterminen 2010 och undersöka vad det är i texternas språk som kan göra dessa texter svår- respektive lättlästa. Samtliga texter är av berättande karaktär förutom en faktatext ur Boken om Sverige. Denna text upplevdes av eleverna i klass 4A som allra svårast.

Frågor kring kön och sexualitet har satts högre upp på dagordningen i moderna organisationer. Trots det är sexualitet en eftersatt forskningsfråga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgår ifrån ifrågasättandet av synen på heterosexualiteten som naturlig och självklar. Normen definierar könen som binära motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensättandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

Med utgångspunkt i både traditionell och samtida syn på finithet har det uto-aztekiska språket cupeño studerats. Flera grammatiska markörer för såväl subjektskongruens som temporala, modala och aspektuella distinktioner definieras. Dessa markörer kan i huvudsatser i cupeño uppträda i antingen ett auxiliarkomplex i Wackernagels position eller som affix på verbet. Subjektskongruens och olika TMA-markörer definieras som två skilda grammatiska system. Framför allt markörerna för subjektskongruens kan bibehållas i underordnade satser, som också har speciella markörer för underordning.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur två olika lärare, på två olika skolor, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta påverkar deras elevers skrivförmåga. Vi har valt att titta på den normativa delen av elevernas skriftspråk, alltså vilka språkliga regler och normer som eleverna behärskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmål än svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsområde är att det under vår utbildning framhållits hur viktig skönlitteraturen är för elevers språkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftspråk. Vi kom fram till att de två lärarna arbetar på olika sätt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna från den klass där det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande språk, de använde många och varierade verb och adjektiv när de skrev.

Många studier har påvisat en skillnad mellan förmågan att benämna verb respektive substantiv hos patienter med hjärnskada samt hos kontrollgrupper (Caramazza & Hills, 1991; Mätzig, Druks, Masterson &Vigliocco, 2009; Szekely et al., 2005). Samtidigt bedöms aktivitetsord utifrån vissa studier vara mer krävande att tolka, vilket kan vara en bidragande orsak till skillnader i benämningsförmåga (Liljeström et al., 2008; Mätzig et al., 2009).Action Naming Test (ANT) är ett verbbenämningstest utformat av Obler och Albert 1979 (Barth Ramsay, Nicholas, Au, Obler & Albert, 1999), vilket översattes till svenska och normerades av Lindahl och Oskarsson inom ramen för ett magisterarbete i logopedi (2011). I normeringen genererade vissa ord många felsvar och sågs som problematiska, och en reanalys av det insamlade materialet efterfrågades. Syftet med föreliggande studie är att genomföra en förnyad analys av insamlade data och ta fram en ny normering för ANT i en population svenska vuxna, efter exkludering av problematiska ord.I syfte att undersöka vilka ord som gav upphov till många felsvar och orsaker till detta, gjordes en ny genomgång av 120 tidigare insamlade testprotokoll, samt en felsvarsanalys baserad på Barth Ramsays och medarbetares utvecklade modell (1999). Efter genomgång av angivna svar, analys av felsvar och ordens användningsfrekvenser i svenska språket, exkluderades tolv ord.  Jämförelse av resultat mellan tre åldersgrupper (20-30år, 31-65år, 66-83år), två utbildningsnivåer (?12 år, ?13 år) och kön gjordes både före och efter borttagning av de tolvorden.

I uppsatsen undersöks några för skådespeleriet centrala begrepp ? agera, spela och leka ? som har valts med utgångspunkt i tidigare forskning. Först undersöks begreppens allmänspråkliga betydelse och deras semantiska kopplingar med hjälp av traditionella ordböcker och med hjälp av Svenskt OrdNät, ett lexikon baserat på semantiska relationer. Därefter undersöks den betydelse begreppen har i en specifik teaterkontext: texter ur en antologi av teatermannen Keve Hjelm.Resultatet av undersökningarna är att de tre verben i många sammanhang används synonymt. Dock är verbet agera överordnat de andra orden, och även vissa användningar av samma verb.

Enkäter används flitigt idag. Spector (1994) menade att endast en liten del av den förklarade variansen i enkäter utgörs av det som önskas mäta. Bryggan mellan respondenten och enkäten är språket. Enligt Whorf-Safir hypotesen styrs våra tankar av språket. Semin och Fiedler (1988) menade att ordklasserna har olika abstraktionsnivåer.

I denna uppsats undersöks hur svenska översättare av engelska garantiavtal gårtillväga vid översättningen av shall och must. Problematiken kring användningen avshall i engelsk juridisk text är mycket omdiskuterad, och i denna uppsats ser jagnärmare på hur denna problematik påverkar översättare. Utifrån begreppen källspråksorienteringoch målspråksorientering undersöks hur översättarna hanterarshall och must i fyra översättningar av engelska garantiavtal. Resultaten visar att idet avtal där shall används både för att uttrycka förpliktelse och i den icke-rekommenderadeanvändningen i konstitutiva regler, så håller sig översättaren källspråksorienterattrogen originaltexten och översättaren överför på så sätt den icke-rekommenderadeanvändningen av shall. I de avtal där shall inte används för att uttryckapositiv förpliktelse går istället översättaren mer målspråksorienterat till väga.

The aim of this study was to investigate if behaviour, ear positions and cortisol in lamb which were given access to play followed the different phases of the reward cycle of anticipation, consumption and relaxation. The study was done on 8 Dorset and 12 Dorset x Fine Wool uncastrated male lambs with an average age of 10 weeks. The lambs were housed pairwise in litter pens (2 x 3 m). Pairs of lambs were taken to a play arena (5.9 x 5.5 m) three times a week during five weeks (first week for learning). They were then first kept in a holding pen where they could look into the play arena for 5 minutes and thereafter released for 20 minutes in the play arena which had a ball, two chains and a tunnel.

Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Uppsatsens syfte är att, genom textanalys, undersöka en broschyr från Socialtjänsten i Umeå kommun för att se om den följer Umeå kommuns riktlinjer för klarspråk. Metoden är en läsbarhetsanalys, där Umeå kommuns kommunikationshandbok styr vad som undersöks. Resultatet pekar på att broschyren uppfyller vissa av handbokens riktlinjer för klarspråk, som de olika riktlinjerna för skrivregler: svenska ordformer istället för engelska, moderna och enkla ord istället för äldre formella och undvikande av skrytfenor och modeord. Broschyren lyckas också förklara de termer som finns med. Andra riktlinjer från handboken lyckas broschyren inte uppfylla i samma utsträckning.