Sweden  has  been  characterized  as  one  of  the world?s most  secular  countries, even though  it is  becoming  increasingly more multicultural.  This,  combined  with  the fact that pupils do  not  feel  they  have  enough  time  in  school  for  Religious  Education and that the requirements are increasing made me interested in how they talk about religion in upper secondary school. The aim of this study is to see if there are any differences between how pupils in vocational programs and academic programs are talking about religion and Religious Education. The main questions that were raised revolved around 1)  how  pupils  talk  about  what  religion  is,  2)  how  they  talk  about  religion  in  the Swedish  society  and  3) how  they  talk  about  Religious  Education  in  upper  secondary school. The questions were also about what similarities and differences I could find in the way they talked about these subjects.

This study aims to illustrate the Leader approach and analyze the work of collaboration development within Leader. The idea has also been to describe some of the difficulties that might be encountered in this type of development work. By highlighting the strengths and weaknesses of this approach we hope to enhance the chance that future work in similar projects can be implemented more easily. Leader is a tool and methodology used in the European Union (EU) for work on sustainable rural development and it has been used since 1991. The purpose of Leader is that by supporting rural projects they will gain social capital and development in the rural communities.

AbstractThis paper intends, through a qualitative study to examine and analyze how a particular type of financial firms cooperate, and what this entails. The case study issue which shall be answered is "What does the firms Credit Suisse and Orn & Cie SA gain out of cooperating with each other?". By setting the general theories in the subject joint ventures, partnerships, against the empirical material gathered via interviews and data collection in Geneva, Switzerland  answers to what the cooperation between the two parties has resulted in for the respective companies has been found. The survey shows that the prevailing model of cooperation creates significant benefits for the two companies.

Inom EU pågår ett arbete som syftar till att åstadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rådet är det nödvändigt att med kraftfulla och gemensamma insatser från EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och därigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för revision och redovisning är särskilt betungande för små och medelstora företag. Av EG-rättens fjärde bolagsdirektiv framgår att alla bolag som huvudregel ska genomgå revision.

Riskkapitalbolag är bolag som inriktar sig på att satsa kapital i andra företag för att utveckla dem och sedan sälja dem vidare. Den genomsnittliga investeringsperioden för ett riskkapitalbolag är mellan tre till fem år. Investeringen av så kallade portföljbolag sker vanligtvis genom att samla ihop kapital från bland annat investerare, oftast i en sluten fond. Livslängden på dessa fonder är cirka 10 år. Utöver kapitalet från investerarna använder sig riskkapitalbolag även av räntebärande företagsobligationer, banklån och efterställda lån.

Abstract: The purpose of this study is to examine whether companies listed at Nasdaq OMX Stockholm (Stockholmsbörsen) sanctioned by the legal unit Nasdaq OMX Disciplinary Committee (Disciplinnämnden), could be distinguished from the remaining companies that have not been sanctioned. As Stockholmsbörsen is the most influential unit when trading shares in Sweden, listed companies need to behave in legal aspects. Actions and decisions that affect investors do also influence the listed companies and their performance. Some companies might be tempted to manipulate financial statements and public information to retain stakeholders; other miss to report properly without being fraudulent. To control this, the legal unit Disciplinnämden is introduced.

Detta arbete är baserat på kunskaper jag samlat på mig under de tre år jag har studerat på gsCEPT, LTU i Skellefteå, samt under min period som praktikant på Dreamfield. Dreamfield är ett Skellefteåbaserat post-produktions bolag som till största del arbetar inom reklam. Mina arbetsuppgifter har främst inneburit compositing inom reklam..

Denna uppsats har försökt att hitta orsaker till varför de kvinnliga revisorerna är lågt representerade i börsnoterade bolag. I uppsatsens inledande skede använde vi oss utav en enkätundersökning för att skapa oss en bild av intresset för auktorisation bland kvinnliga ekonomstudenter. För vår primära datainsamling använde vi oss både av personliga, semistrukturerade intervjuer och intervjuer per e-post. Vi har intervjuat kvinnliga auktoriserade revisorer som verkar på de fyra största revisionsbyråerna i Stockholm och gjort intervjuer per e-post med revisorer som tidigare varit verksamma på någon av dessa byråer. Vi har även intervjuat personer som inte är verksamma inom revisionsbranschen, men har intressanta synpunkter om området.

Syftet med denna uppsats är att få förståelse för svenska auktoriserade revisorers inställning och förhållande till revisionsutskott. Målet är också att klarlägga vilken betydelse revisionsutskotten, enligt revisorn, har på den svenska kapitalmarknaden och i det svenska näringslivet. Ytterligare ett syfte med studien är att undersöka om revisorerna anser att revisionsutskotten bidrar till ökad tillit och ett ökat förtroende på den svenska kapitalmarknaden. Metoden som har använts har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Informationen till studien samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer med svenska auktoriserade revisorer.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Denna studie utreder ifall big bath förekommer i företag på Stockholmsbörsen. Big bath är en form av resultatmanipulering där ledningen justerar resultatet för att gynna sina egenintressen genom att exempelvis göra stora nedskrivningar. Tidigare studier har bevisat att big bath förekommer när det sker förändringar i företags ledning. Undersökningens syfte var att studera om verkställande direktörer i svenska börsnoterade bolag genomfört stora nedskrivningar av immateriella tillgångar under sitt första år som ledare för bolaget. Om så var fallet tyder det på att VD:n genomfört ett big bath ett år för att gynna kommande års resultat.

This thesis examines how a jury on an artistic education adopts next year's students to a BA program at an art school. My intention is to explore how we established artists who are involved in education as professors, teachers (or students) in art education affects who will be released to the exclusive educational path as an art school represents our work in the admissions jury. My ambition is to create an awareness of what it might mean for the reproduction of the artist..

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

 Bakgrund:I Sverige har 76 % av befolkningen innehav i fonder och den totala fondförmögenheten uppgår till 1 925 miljarder. Kapitalvinstskatten ligger på 30 % och utlöses endast vid en realisation av vinsten. Många svenskar undviker gärna att aktivera denna skatteeffekt och blir därmed inlåsta i sina fonder.Syfte:Syftet med denna uppsats är att utifrån intervjuer med privata fondsparare och aktörer inom branschen förklara hur kapitalvinstskatten påverkar privatpersoners resonerande och agerande. Detta beteende kommer sedan att analyseras utifrån befintliga teorier inom beteendeekonomi.Metod:För att nå studiens syfte har vi använt oss av en abduktiv metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbättrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag världen över. Kraven på bolagen ökade att informationen som släpptes var tillförlitlig och fullständig. För att säkerställa detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden kräver ingen obligatorisk tillämpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt ställningsantagande vid inrättande av funktionerna i koden. En uppmärksammad punkt i koden är 7.4 där bolagen måste beskriva i sina årsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion även kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten är att skapa en förståelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsättning över 3 miljarder kronor har haft när de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.