Sök:

Sökresultat:

377 Uppsatser om Vegetation i vägmiljöer - Sida 12 av 26

Scenerier i glas - ett projekt om mönstermoduler

The present project was initiated with the aim to create pattern modules for use in public environments. My intention was to let the properties, of the specific materials used, have a marked influence on the realisation of the final form. I also wanted to find a material, which is suitable from the perspective of sustainabilityand possibilities to create modules from it. The work was initiated with a study of some candidate materials and many sketches before I finally made my choice. My decision was clear after a visit to the company Glasfabriken inKalmar.

Support Vector Machines for Classification applied to Facial Expression Analysis and Remote Sensing

The subject of this thesis is the application of Support Vector Machines on two totally different applications, facial expressions recognition and remote sensing.The basic idea of kernel algorithms is to transpose input data in a higher dimensional space, the feature space, in which linear operations on the data can be processed more easily. These operations in the feature space can be expressed in terms of input data thanks to the kernel functions. Support Vector Machines is a classifier using this kernel method by computing, in the feature space and on basis of examples of the different classes, hyperplanes that separate the classes. The hyperplanes in the feature space correspond to non linear surfaces in the input space.Concerning facial expressions, the aim is to train and test a classifier able to recognise, on basis of some pictures of faces, which emotion (among these six ones: anger, disgust, fear, joy, sad, and surprise) that is expressed by the person in the picture. In this application, each picture has to be seen has a point in an N-dimensional space where N is the number of pixels in the image.The second application is the detection of camouflage nets hidden in vegetation using a hyperspectral image taken by an aircraft.

Föryngringsresultat och beräknad virkesproduktion i naturligt föryngrade tallbestånd i Västerbotten under mitten av 1990-talet :

According to the Board of Forestry, in Västerbotten, many natural regenerations of Scots pine (Pinus sylvestris) carried out on privately owned forest in the middle of 1990 in Västerbotten have rendered a bad regeneration outcome and will provide a low future forest production. The Board of Forestry believes that the negative result can be explained by the fact that the regeneration has been carried out in wrong locations and that scarification failed to work as planned. In order for an accepted rate of regeneration the guidelines of the Forrest Act require, not less than 10 years after final cutting at natural regeneration, that there should be at least 1300 (site indices 16 m) - 1700 (site indices 20 m) main crop stems per hectare. Main crop stems are defined as stems according to the place of growth and appropriate tree type, in addition with regard to quality, stage of development and damage risk have a prospect of succeeding. In addition main crop stems should be separated by surface so that the proportion sample plots with 3 meters radius, and lack main crop stems, are not more than 10 % of site indices 14 meters or higher.

Gestaltning med geofyter : lökar och knölar som tillägg till befintlig vegetation för att öka färgupplevelsen

När landskapsarkitekter arbetar med växtgestaltning är det olika nyanser av grönt som utgör den huvudsakliga färgskalan. För att skapa ytterligare en dimension till platsen under blomningssäsongen kan rätt val av geofyter, lök- och knölväxter, bli ett bra komplement till det gröna. Detta för att geofyter kan bidra med en ofta färgrik blomning och dessutom förlänga blomningssäsongen. Flera färgteorier tyder på att två blomfärger utöver grönt bildar harmoniska planteringar. Genom att använda fakta och teorier om färger undersöker detta arbete hur en trädgård med befintliga träd, buskar och perenner kan gestaltas med ett tillägg av geofyter.

Erosionsproblematik vid dagvattenhantering : vegetationens betydelse

Erosion är en ständigt pågående naturlig process som kan bli ett problem när hastigheten överstiger vad som är hållbart för naturmarken eller den urbana miljön. Denna uppsats första del behandlar erosion som naturfenomen och produkt orsakad av människan. Erosionshastigheten och omfattning-en påverkas av jordens egenskaper, graden av täckande vegetation och markens lutning samt de naturkrafter som eroderar jorden. Tyngdpunkten i arbetet ligger på erosion i vattendrag. Texten skildrar vidare ingenjörsbiologi som lösningsmetod vid släntstabilisering.

Hur påverkas leken av skolgårdens utformning? : En jämförande studie av tre skolgårdar med olika förutsättningar

Studiens övergripande syfte har varit att i en jämförelsestudie undersöka hur barns lek på tre olika skolgårdar skiljer sig åt och om det finns ett samband mellan de olika skolgårdarnas utformning och barns lekar. Undersökningen är baserad på observationer och enkätformulär som har använts för att samla in data som är såväl kvalitativa som kvantitativa. Undersökningen avgränsades till tre närliggande skolgårdar med olika utformning. Barnen som deltog i enkätundersökningen gick i årskurs tre. Vid observationstillfällena ingick barn från årskurs ett till tre.Resultatet visar att oberoende av skolgårdens utformning så är rasterna populära och att barnen leker oberoende av dess utseende och funktion.

Hortikultur i fjällmiljö : typexempel Potatisbacken i Ammarnäs

Potatis är en av världens viktigaste jordbruksgrödor och odlas världen över. Här behandlas viktiga odlingsfaktorer inom potatisodling ur hänseende: Utsäde, sättning, bevattning, gödsling, växelbruk, träda, sjukdomar, kvalitetsnedsättningar, behandling av ovanjordisk vegetation, skörd och lagring. Vidare utforskas en odling strax söder om polcirkeln, där potatis odlats i en sydsluttning sedan 1830-talet. Potatisbacken kallas sydsluttningen, som ligger i Sorsele Kommun i Västerbotten. Inledningsvis beskrivs de norrländska odlingsförutsättningarna, för att sedan specifikt gå in på odlingsförutsättningarna i Ammarnäs som är beläget i den hårdaste av odlingszoner. Tjugoen informanter från Ammarnäs, som odlat eller fortfarande odlar i Potatisbacken, delar med sig av sina minnen, tankar och erfarenheter kring odling i Potatisbacken. Slutsatsen som kan dras är att trots intensiv odling, där varken växelbruk eller träda har tillämpats, har Potatisbacken varit relativt förskonad från sjukdomsangrepp.

A risk analysis of moose close to roads

For many decades the increase in traffic volume, expansion of highways and infrastructure has lead to an increase of wildlife vehicle collisions which are unfortunately very common in many countries today. They cause great deal of material damage and even kill humans or wildlife. Measures in the form of warning signs, under- and overpasses and fencing have been implemented for a long time with the help of observation by hunters and collisions sites. However this study focuses on the moose?s perspective and the variables that, both spatially and temporally, could have an effect on why and when moose are close to certain types of roads.

Johannishusparken : historia, nutid, framtid

Summary The estate of Johannishus is situated in the south of Sweden and in the province of Blekinge, about 8 kilometres from the city of Ronneby. The main building together with the park represents the province´s only example of a well preserved estate environment from the early 1800th Century, and was declared as a historic monument in 1982 because of its unique role in the province. Johannishus Park has during 300 years developed in close relation to the main building, the landscape and the surrounding infrastructure. Each century and owner has had an influence on the park, which has resulted in an interesting visible cross-section of 300 years of Swedish garden history. Most noticeable today are the traces from late 19th Century, but in its oldest parts the park contains structures from the early 18th Century.

Produktivitet och lönsamhet vid skogsbränsleuttag längs skogsbilvägar :

With an increased demand for biomass based energy and with development of better technique harvest biomass, new possibilities open up. With the possibility to combine traditional cleaning of road?s right of way with biomass harvesting, the work of suppressing tree vegetation could become profitable or at least decrease the road maintenance cost. However, knowledge about productivity and profitability in mechanical biomass harvesting in roads? right of ways are still limited.

Ut ur Östersjön genom vassen : beskrivning av övergödningsproblematiken samt optimering av en reningsmetod genom skörd av vattenväxter

This study is based on AgroSeas business idea from environmental problems to valuable resource, with the objective to optimize a method to purify the already eutrophicated Baltic Sea by harvesting water plants, mainly reed. The nutrients will then be recirculated to arable land through residues from biogas production. The amount of nutrients that can be removed by harvesting the biomass depends on the amounts of biomass and the nutrient content of it, which in turn is strongly dependent on the nutrient concentration of the surrounding water. Vegetation suggested in the study for an effective nutrient uptake is helophytes: reed, cattails, reed canary grass, reed sweet grass in shallower water and lemnoideaes: duckweed and nymphaeids in the deeper parts. Competitive species has high purification ability but requires regular maintenance to avoid channeling and overgrowth. Regarding time and method of harvest, effectiveness may be improved by: harvesting plants above the water level and after flowering, a border is kept, harvesting twice a season, a bigger machine and a regular maintenance. This literature has illuminated a major environmental problem and it has been suggested optimizations for a method for cleaning the Baltic Sea through harvesting water plants, but to get a definite answer for the optimal method for each site tests should be carried out, this because many factors determine to what is suitable for each, specific environment. .

Opera i Stockholm, Galärvarvet

Min ambition har varit att operabyggnaden ska imitera och spegla platsens karaktär och unika läge i staden.Galärvarvet är ett område som har direkt närhet till både staden (Strandvägen och Östermalm), parken (Galärparken och resten av Djurgården) samt till vattnet (Ladugårdsviken och Mälaren). Dessa tre stadselement är också starkt karaktäriserande för Stockholm som stad. Intentionen var dessutom att operabyggnaden skulle kunna erbjuda staden något mer än bara opera som konstform och att den ska vara inbjudande och tillgänglig både interiört och exteriört även för de som inte uppskattar operakonsten. Fasaden mot Strandvägen är till stora delar glasad med ytor för operabesökare, balettsalar, orkestersalar och loger för artister samt musiker som kommunicerar operans verksamhet mot staden. Längs med denna fasad löper en lång ramp för besökare ner till den lilla scenen och restaurangen.

Vegetationen runt dammarna i ?Château du Grand Val? : utvecklingsplan till en blivande strövskog

Detta självständiga arbete syftar till att ge ägarna till Château du Grand Val, Roland och Marie Nilsson ett utvecklingsförslag på de södra delarna av egendomen där deras mål med fastigheten är hörsammade och där planen är så tydlig att de kan följa den utan större svårigheter. Genom studiebesök, fält- och litteraturstudier har de södra delarna av egendomen fått ett nytt stigsystem där tyngdpunkten ligger på upplevelserikedom och orienterbarhet. Studiebesöken på Château du Grand Val har gett en bakgrundsinformation som sedan har använts till analyser över området. Analysmetoder som har använts är Patrik Grahns åtta parkkaraktärer och Gordon Cullens Serial Vision. Den första har använts som analys av vegetationens egenskaper och den andra för att analysera stigsystemet. Dessa analyser har sedan legat till grund för utformningen av stigsystemet och utvecklingen av den omgivande vegetationen. Arbetets fokus har legat på att skapa sammanbindande stråk mellan befi ntliga stigar och därefter anpassa vegetationen för att förstärka upplevelsen av stigen med hänsyn tagen till att gynna viltet på egendomen och den småskaliga skogsproduktionen. Resultatet redovisas i både text och illustrationer. Det innehåller en utförlig plan för skapande av ett sammanbindande stigsystem.

Kantzonsvegetationens inverkan på dieten hos öring (Salmo trutta) i en skogsbäck

Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.

Kantzonsvegetationens inverkan på dieten hos öring (Salmo trutta) i en skogsbäck

Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.

<- Föregående sida 12 Nästa sida ->