Diabetes typ 2 är i dag en av de största folksjukdomarna, och den fortsätter att öka successivt. Fetma, som oftast beror på dåliga matvanor och låg fysisk aktivitet, är en stor bidragande orsak till ökningen. När en person drabbas av diabetes innebär det att patienten bör ändra sin livssituation när det gäller kost och motion. Undervisning av sjuksköterska kan stödja patienten i denna omställning. Syftet med denna studie är att beskriva patienters erfarenheter av undervisning i diabetes typ 2.Datainsamlingen genomfördes genom sökning i databas Cinahl, Pubmed, och sökningar i andra artiklars referenser.

Problemet med fetma och övervikt i västvärlden uppmärksammas alltmer då det närmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvärrar många hälsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens påverkan på hälsan utvecklas ständigt och det kan numera sägas vara allmänt känt att en ohälsosam kost ger en negativ inverkan på hälsan. Denna kunskap borde generellt leda till att människan har en positiv inställning till hälsosam kost. Trots detta finner människor det fortfarande svårt att engagera sig i hälsobefrämjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende när det gäller hälsosam kost.

The purpose of the study was to examine if Talking Mats® couldsupport communication and participation for people with Huntington?sdisease, carers and a dental hygienist in conversation about oral care. Elevendyads, a person with Huntington's disease and a carer, participated.Conversations with and without mats were video recorded and compared.Each participant responded to a questionnaire about how they experiencedthe conversations. Analysis with Effectiveness Framework of FunctionalCommunication showed that two participants increased their communicativeeffectiveness using Talking Mats®. Feelings of participation increased forall participants and were significantly higher for participants withHuntington's disease.

Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthållighets- och högintensiv idrott. En fettrik kost där kolhydratintaget minimeras har dock visat på en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att kroppen genomgår en metabolisk adaption, som både vid vila och under träning leder till en ökad fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bättre uthållighetsförmåga där atleten orkar utöva idrotten under en längre tid. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur en fettrik kost påverkar uthållighetsförmågan vid jämförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom området.Forskare är idag oense om hur lång tid det tar för kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ständigt ökar i Världen. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienten till en förbättrad egenvård genom ändrade kostvanor i deras dagliga liv. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar och huvudkategorier som innefattade information/undervisning, samordning samt stöd. Dessa var uppdelade i sju underkategorier: kost, fysisk aktivitet, mål och planering, bemötande, motivation, kontakt och uppföljning, problemlösning, vilka presenterats i resultatet. Det framkom i studien att sjuksköterskan hade en en viktig funktion i patientens egenvård genom att undervisa både informellt och formellt samt vara ett stöd för framtida livsstilförändringar..

ABSTRAKT_____________________________________________________Maria FurebäckStudiemotivationHögskolestudenters uppfattningar om hur kost, motion och hälsa påverkar motivationen till studierÅr: 2007 Antal sidor: 30Syftet med undersökningen var att ta reda på och bidra med kunskap om vilken inverkan kosten, motionen och hälsan kan ha på högskolestudenters motivation till studier.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex kvinnliga högskolestudenter som alla hade mer än två år bakom sig som studerande. Resultatet visade att kost, motion och hälsa har inverkan på hur motiverade studenterna är. Alla tre faktorerna är beroende av varandra i och med att man genom träning äter bättre mat och även mår bättre fysiskt och psykiskt. Genom detta kan studenterna också öka sin motivation till studier.

Denna litteraturstudie syftar till att ge en överblick i vad cannabis är för drog samt en överblick över fysiologisk påverkan samt orala följder och risker vid bruk av cannabis. Det kan konstateras att patienter som brukar eller missbrukar cannabis placeras i en riskgrupp för inflammationer och infektioner i munhålan. Exempel på sjukdomstillstånd som cannabisbrukare är utsatta för är gingivit, parodontit, xerostomi, karies, oral cancer, cannabis stomatit och candida albicans. Cannabis påverkar nästintill alla system i kroppen, speciellt det kardiovaskulära- och respiratoriska systemet samt immunsystemet. En direkt påverkan av den aktiva substansen delta-9-tetrahydrocannabinol (THC) på det kardiovaskulära systemet kan leda till en hjärtrusning på grund av en förhöjd puls. Den aktiva substansen har även en direkt påverkan på immuncellernas aktivitet genom att ha en immunosuppressiv effekt på makrofager, T- och B-lymfocyter. Rökning av cannabis kan bidra till en kronisk inflammation av den orala mukosan.

Storytelling is a complex action that requires many linguistic and other cognitive abilities, like memory and attention. Resent research has shown a correlation between oral story retelling and picture arrangement among children with neurodevelopmental disorders. The present study analyzes if this correlation exists among a convenience sample of children from the general population. 77 children between 3:11 and 9:0 years old accomplished Bus Story Test and a picture arrangement task from WISC III. Significant correlations was found between picture arrangement and Bus Story Test?s subscores sentence length, subordinate clauses and information.

Andersson, A. (2008) Medarbetares upplevelser i samband med utbildningen Skiftarbetarkörkortet ? en utvärdering. C-uppsats i pedagogik, 15hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hälsa utifrån styrdokumenten och se om målen verkställs i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hälsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och Utbildningsnämnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fältanteckningar har vi kunnat se hur man i två kommuner arbetar med hälsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hälsoarbetet varierat men överlag saknas ett långsiktigt medvetet tänkande gällande hälsa. I vårt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hälsa på ett medvetet sätt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlägga goda vanor i tidiga år..

Kosovo saknar ett fungerande tandvårdssystem och det ges inga förebyggande åtgärder vilket påverkar munhälsan. För att upprätthålla en god munhälsa krävs en god munhygien och goda kostvanor. Idag finns det många barn och ungdomar som kommer från Kosovo till Sverige, och därför är det intressant att ta reda på om hur ungdomarnas munhygien-, kost- och tandvårdsvanor ser ut i Kosovo. Syfte med studien var att undersöka munhygien- och kostvanor samt tandvårdsvanor hos 16-19 åringar i Prishtina, Kosovo. Material och metod: Studien är en kvantitativ empirisk studie som utfördes med en enkät som innehöll 17 frågor med fasta svarsalternativ.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

BakgrundVid förmedling av kost- och hälsobudskap har tvåvägskommunikation visat sig fördelaktigt för att budskapet inte bara ska nå fram, utan även förstås av mottagaren. Att skapa dialog kring det som förmedlas uppfattas positivt och förtroendeingivande. Sociala medier och framförallt bloggar använder sig genomgående av dessa strategier vilket bör göra dessa till framgångsrika kommunikationsformer för kost- och hälsobudskap.MetodStudien är framförallt kvalitativ men utgår från både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Vidare har en analysmall framtagits för ändamålet innehållande både kvantitativa och kvalitativa delar.ResultatTydliga kommunikativa mönster kan utläsas i resultatet då bloggarna bildar två grupper; antingen personliga eller ämnesspecifika. De personliga bloggarna använder sig genomgående av talspråk och har sig själva som utgångspunkt och övergripande ämne.

Eftersom medellivslängden ökar och de egna tänderna behålls högre upp i åldrarna finns det en ökad kariesrisk hos de äldre. Syftet med litteraturstudien var att redogöra för riskfaktorer som påverkar kariessituationen hos äldre personer. Ytterligare ett syfte var att ta reda på vilka tänder och tandytor som främst drabbas av karies. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Databaserna PubMed och Cinahl användes.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.