Weekly lifestyle magazines constitute an important role for many young people these days. Their purpose is to inform and entertain a broad public within subjects such as fashion, friends, relationships, men and beauty. Frida and VeckoRevyn are two big magazines that have a big influence on young women. One subject that frequently occurs is articles about men, written by women. This study focus on how (with which qualities and weaknesses) these women choose to subscribe men.

Through interviews, a questionnaire survey and an in­depth analysis of the Swedish magazines VeckoRevyn and Magazine Café has a number of parameters been made visible. It was difficult to obtain an unambiguous result when the journal's target audience is crucial for the cover design. Nevertheless, we can generally say that the transparent varnish of covers, PMS colors and enclosing the journal in plastic do not increase the attention value, as this occurs in many magazines. Due to today's tough competition among journals, we believe that they will need to niche themselves much harder to survive. We also believe that the new, big trend is that more covers will become more plain and stylistically pure, with one big communicating image and fewer coverlines, as many covers were designed during the 1940s..

Uppsatsen är en diskursanalys och retorisk analys av genren veckotidningsledare. Den undersöker hur veckotidningsledarna svarar mot de kontextuella kraven att marknadsföra tidningen, att underhålla läsaren och att liera sig med läsaren. Det undersökta materialet utgörs av ledarsidor från tidningarna VeckoRevyn, Amelia, M-magasin och Slitz. Uppsatsen visar hur ledarsidorna präglas närhetsskapande strategier som konversationalisering, humor och bekräftande av likheter..

Abstract Title: VeckoRevyn.com. A study from power relations in the world of blogs Author: Klara Sigfridsson Department for Media and Cultural Studies, Malmö Högskola Tutor: Kristoffer Gansing This is a report that aims to research upon Fairclough´s Critical discourse analysis to emphasise the power relationship between professional bloggers and former amateur bloggers at the fashion-entertainment web page VeckoRevyn.com. Professional bloggers as they appear in the research object and their power within the Media seem to be a subject that is very relevant these days. This paper will look at different factors that make professional bloggers popular and as an example on their responsibility as a role model. However, amateur bloggers do have an importance in this discussion as they are more and more competing with the professionals.

Syftet med denna uppsats är att studera vem modelläsaren är och hur denne konstrueras i VeckoRevyns ledartexter. Undersökningen utgår från den kritiska diskursanalysens teori samt begreppet modelläsare och svarar genom deltagaranalytiska verktyg på frågor rörande vem modelläsaren är, vad denne har för egenskaper och hur dessa tillskrivs modelläsaren.Materialet består av 12 ledartexter från VeckoRevyn, producerade och publicerade under 2012 och 2013, som genom textanalytiska verktyg studerats för att se vilka identiteter, relationer och egenskaper som tillskrivs och konstrueras för den ideala läsaren, modelläsaren. Resultatet visar att modelläsaren, framförallt genom positionering till följd av nominalfrasbestämda vi och yrkes- och könsfokuserade deltagarpresentationer, är en kvinna som är kunnig och engagerad i samhälleliga problem men samtidigt är intresserad av karriär, skönhet och svenska kändisar m.m.Resultaten överensstämmer i mångt och mycket med liknande studier men uppvisar även vissa skillnader som kommenteras och diskuteras vidare i slutet av uppsatsen..

The aim of this studie centers on how lgbt (lesbian, gay, bisexual, transgender) are portrayed in women?s magazines. The magazines we have chosen to analyze are FRIDA, VeckoRevyn and amelia, which all three have different target groups. We have, with the assistance of the rhetorical and semiotic analysis methods, assessed 18 articles with their associated photographs. These methods are part of the qualitative analysis model and are used in order to study less empirical data with more depth.

Syfte: Genom att jämföra de tre veckotidningarna Julia,VeckoRevyn och Tara vill jag ta reda på hur många reklamannonser som finns i de respektive tidningarna och hur många artiklar med dold reklam som finns i tidningarna. Veckotidningar idag är dyra att köpa och deras ekonomi och själva existens bygger på att de har många annonsörer, detta ger upphov till att tidningarna många gånger upplevs som reklamblad. Genom min undersökning vill jag ta reda på om det köparen betalar för vid köpet av veckotidningen verkligen är mestadels reklam och i vilken form denna förekommer ? öppen eller dold. Metod: Med hjälp av John Fiskes kvantitativa innehållsanalys har jag tänkt studera innehållet i tidningarna Tara, VeckoRevyn och Julia för att kontrollera hur stor del av tidningen som innehåller reklam i någon form och hur stor del av tidningen som lämnas fri till övriga artiklar.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt omslagens form och inneha?ll fo?r tre olika livsstilsmagasin fo?r kvinnor: VeckoRevyn, Damernas Va?rld och Femina, har utvecklats fra?n 1952 fram till 2012. Ett ytterligare delsyfte a?r att kunna diskutera varfo?r utvecklingen sett ut som den gjort. Underso?kningen har genomfo?rts med en kvalitativ ansats genom analyser av 39 olika tidskriftsomslag, samt kompletterande intervjuer med tre grafiska formgivare vid de underso?kta tidskrifterna.

Avsikten med denna studie har varit att kartlägga hur tre svenska tidskrifter riktade till unga kvinnor använder bloggen, dels på hemsidan och dels i den tryckta upplagan. Studien har även syftat till att urskilja om det finns ett samarbete mellan dessa medier och hur detta i så fall tar sig uttryck. Vidare har jag med denna studie velat klargöra vilka skillnader och likheter det finns gällande detta användande de tre tidskrifterna emellan och även tydliggöra hur de redaktionellt skrivna bloggarna används.Denna uppsats har således varit avgränsad till tre av de största tidskrifterna riktade till unga kvinnor i Sverige; ELLE, SOLO och VeckoRevyn. Samtliga tre använder bloggar på hemsidan, har en liknande målgrupp och ligger i ungefär samma prisklass.Studiens referensram tar ett avstamp i Public Relations där det tittas närmare på Co-Creational Perspective och Excellence Theory. Eftersom bloggen är en produkt på Internet, ligger fokus sedan på Public Relations på Internet, även kallat e-PR och Online Public Relations.

The intention of this study is to find out how the female celebrity is portrayed in women?s magazines directed at women of different age groups. The magazines that I have chosen to analyse are Frida, VeckoRevyn and Damernas Värld. My aim is to find out what kind of celebrity appears in the magazines in terms of occupation and topics in the articles. Furthermore, the aim is also to determine whether the celebrity is portrayed in a different or similar way depending on the target group.

Rådgivningstexter med fokus på relationer återfinns i svensk press, men ett problem med denna typ av rådgivning kan vara det faktum att det är män som agerar rådgivare i texter riktade till kvinnor. En del av denna problematik kan bero på den kritik som riktats mot populärkulturens stereotypa bild av män och kvinnor. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilket budskap VeckoRevyns Killpanel sänder ut i frågor rörande relationer, vem Killpanelen vänder sig till samt hur deras svar förmedlar och gestaltar ?verkligheten?.Studien bygger på teorier gällande genus, identitet, heteronormativitet och representation. Målet har bland annat varit att hitta eventuella språkliga mönster som kan ligga till grund för unga kvinnors ständigt pågående identitetsskapande.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om samma genusmärkning som återfinns i bland annat VeckoRevyn också återfinns i den svenska fackpressen. De tidningar analysen baseras på är Unionens medlemstidning Kollega och Kommunals medlemstidning Kommunalarbetaren. Frågeställningen är följande: Hur representeras kvinnor respektive män i sina olika yrkesgrupper i tidningarna Kommunalarbetaren och Kollega? Hur beskrivs klass i texterna?För att besvara frågeställningen genomfördes text- och bildanalyser på 19 artiklar och 19 bilder från Kollega och Kommunalarbetaren. För att göra en korrekt analys har analysarbetet utgått från förberedda frågeformulär till både bild-och textanalysen som konstruerats utifrån Britt Hulténs metod för textanalys samt Fogdes metod för bildanalys.

Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur VeckoRevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka.De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ?drömjobbet?? Vilket/vika är det? Hur framställs det?Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär.

Per Wahlöö is one of Swedens most internationally renowned authors with the crime novels about Martin Beck as the crown jewel. His career as a journalist is not that famous. The cardinal question in this paper therefore is whether the social criticism that made his authorship so famous emanates from the journalism he produced before or simultaniously with his work as a novelist. To do so I have used a text analytical method on all of Per Wahlöös journalistic writings between the years 1947 and 1965. The sources have consisted of both daily newspapers, most notably Kvällsposten, and weekly magazines like VeckoRevyn and Folket i Bild.

?Syftet med denna uppsats är att undersöka insändare till tidningen VeckoRevyns sex- och samlevnadsspalter 1949 ? 2009. Frågeställningen berör vilka ämnen som läsare av tidningen ställer frågor om, hur rådgivarna svarar och hur genusordningen ser ut i rådgivarnas svar. Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusordningens två logiker samt genuskontrakt görs en kvalitativ textanalys. Undersökningen visar att det finns ämnen på temat sex, kärlek och relationer (exempelvis otrohet) som återkommer under alla 60 år men att det även finns ämnen som förändras i takt med tiden.