Sökresultat:
639 Uppsatser om Vattennivćreglering - Sida 26 av 43
Ekonomiskt bistÄnd : Ett geografiskt lotteri?
Denna studie syftar till att granska variationer i bedömningar och beslut om ekonomiskt bistÄnd utifrÄn vilken betydelse den enskilda organisationens riktlinjer har för dessa. UtifrÄn syftet, och med stöd av tidigare forskning pÄ omrÄdet, valdes vinjettstudien som metod. Ett identiskt typfall, gÀllande en fiktiv ansökan om ekonomiskt bistÄnd, skickades ut till samtliga kommuner i VÀstra Götalands lÀn, med undantag för Göteborgs kommun. Vinjetten riktades till socialsekreterare som i sin vardag arbetar med handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd och totalt erhölls svar frÄn 16 olika kommuner. Resultatet pÄvisar stora skillnader i bÄde bedömningar och beslut mellan de olika kommunerna vilket verifierar de tidigare studier som gjorts.
RÀnteavdragsbegrÀnsningar : De nuvarande reglernas förenlighet med etableringsfriheten
Skatteverket identifierade tidigt förekomsten av koncerninterna skatteplanerings-förfaranden med rÀnteavdrag. Regeringen befarade att den svenska skattebasen skulle urholkas om ÄtgÀrder mot dessa förfaranden inte vidtogs. 2009 infördes de första rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna för att sedan utvidgas 2013. De svenska reglerna har effekten att utlÀndska bolag drabbas av begrÀnsningarna i högre omfattning Àn inhemska, vilket innebÀr att reglerna riskerar att inskrÀnka den fria etableringsrÀtten inom EU.Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida de svenska rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna Àr förenliga med etableringsfriheten inom EU. FrÄgan kring reglernas förenlighet med EU-rÀtten Àr viktig för alla som verkar pÄ den inre marknaden inom EU.
Ăverskottsinformation frĂ„n hemliga tvĂ„ngsmedel : en ny reglering?
Organizational democracy has been a popular research area in recent decades but the implementation in real organizations is slow (Kokkinidis, 2012; Verdorfer, Weber, Unter Rainer & Seyr, 2013). Several researchers (Schön Jansson, 2012; Falkheimer, Heide & Johansson, 2013) argue that communication practitioners have a key role in democratic processes and that because their job role is under constant change there are only a few modern studies regarding the subject. The purpose of this study is to illustrate how communication practitioners in private and public organizations experience their role in the process of internal communication and to what extent they are aware of, and work with internal organizational democracy.The practitioners we interviewed had a strong feeling that they were a support function for the business and the organizational management. As a result of the study it is clear that communication practitioners are very loyal to their employers and to the organization they work for. They are, therefore, not neutral in their professional role and argue that their task is to represent the management's interests.
HudkrÀmer - vad innehÄller de? : Med fokus pÄ barns hÀlsa och miljö
Titel: HudkrÀmer ? vad innehÄller de? Med fokus pÄ barns hÀlsa och miljö.Syfte: Att undersöka vad rÄvarorna i tvÄ olika hudvÄrdsprodukter för barn utgörs av samt deras pÄverkan pÄ huden och miljön.Bakgrund: Idag anvÀnds 100 000 olika kemiska Àmnen i produkter. Deras reglering Àr begrÀnsad till dess enskilda effekter men ingen vet hur deras kombinerade verkan Àr eller hur mÄnga som konsumenter kommer i kontakt med. Vid allergier försvÄras utredningen i sjukvÄrden, om den alls Àr möjlig att göra, pga. den stora mÀngden av kemiska Àmnen.
Interaktionsprocessen mellan fastighetsmÀklare och bank : en observationsstudie av relationen mellan Svensk Fastighetsförmedling och Nordea
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva interaktionsprocessen mellan företagen Svensk Fastighetsförmedling och Nordea. Detta har undersökts i en observationsstudie av interaktionen mellan fastighetsmÀklare och bank i samband med en bostadsförsÀljning mellan tvÄ privatpersoner. Som analysverktyg anvÀnds en bearbetning av IMP Groups interaktionsmodell bestÄende av kortsiktiga flöden och lÄngsiktiga anpassningar som utbyts mellan aktörer. Interaktionsmodellen baseras pÄ nÀtverkteorins grundtanke om att aktörer utbyter resurser i aktiviteter. Syftet med relationen mellan mÀklare och bank tycks vara att fÄ del av varandras kunder.
Tankprocesstyrning med MATLAB via USB
Ett vattentanksystem och tillhörande styrelektronik utvecklades pÄ Rubico AB i LuleÄ under sommaren 2011. Detta andra ordningens reglersystem bestÄr kortfattat av tvÄ vattentankar med individuella nivÄgivare, en pump och en störflödeskran. I dagslÀget anvÀnds utrustningen vid laborationer pÄ LuleÄ tekniska universitet i en grundkurs i reglerteknik. AvlÀsning av nivÄgivare och styrning av pump i det existerande systemet sker analogt via ett externt DAC-kort kopplat mellan reglersystem och persondator. Regleringen sker pÄ datorn med hjÀlp av mjukvaran RegSim.
"Vi Àr i symbios med varandra" : En studie om hur grundskollÀrare i de tidiga skolÄren ser pÄ yrkesrollen för lÀrare i fritidshem.
En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.
Kommunernas markanvisningar för bostÀder : En studie av markanvisningar i Malmö, Lund och VÀxjö
En stor del av de nyproducerade bostÀderna byggs pÄ mark som ursprungligen Àgts av en kommun. Marken fördelas dÄ till byggherrar genom det som kallas ?markanvisning?. En markanvisning ger en byggherre rÀtt att ensam förhandla med en kommun om en exploatering pÄ mark som kommunen Àger. För kommunerna ger markanvisningarna möjligheter att vÀlja byggherre och bestÀmma hur exploateringen ska genomföras.
Pilotmodeller till flygmekanisk simulator för JAS 39 Gripen
AbstractSAAB has for a long time used user controlled pilot models in ARES. ARES is a simulation tool used in the desktop environment for simulations and calculations of the JAS 39 Gripen fighter and other aircraft. ARES stands for ?Aircraft Rigid body Engineering Simulation?. To work with these pilot models has been both time-consuming and inefficient.
Anpassning av utvecklingssamtalet efter förÀldrarnas förvÀntningar : à tta förÀldrars syn pÄ utvecklingssamtal i förskolan
En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.
Information som sjÀlvstÀndigt objekt : ett alternativt skydd för företagshemligheter?
Vi lever idag i vad som populÀrt brukar kallas för ett informationssamhÀlle, vilket innebÀr att det i mÄnga företag förekommer en avsevÀrd mÀngd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad kÀllkod, om affÀrsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. SÄdan företagsspecifik information kan skyddas bÄde genom immaterialrÀttsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk Àr i svensk rÀtt intimt förknippade med en syn pÄ information som nÄgot abstrakt och icke-fysiskt, nÄgot som i sig sjÀlvt inte kan Àgas pÄ samma sÀtt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information dÀrmed inte kan Àgas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall Àr berÀttigat att inte se information som allmÀn egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rÀttighetshavare frÄn obehörigas tillgrepp.
Efterlevnad av IAS 36 p. 134 : en jÀmförelse mellan svenska och brittiska bolag
FrÄn den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i EU upprÀtta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB:s internationella redovisningsstandarder, vilket i teorin ska bidra till ökad jÀmförbarhet mellan bolagen. Syftet med uppsatsen var dÀrför att genom att granska Ärsredovisningar se hur vÀl noterade bolag i Sverige och Storbritannien följt upplysningskraven i IAS 36 p 134 samt jÀmföra de tvÄ lÀndernas efterlevnad gÀllande nedskrivningstestet av goodwill som Àr en förÀndring i de internationella standarderna jÀmfört med tidigare.Den deduktiva forskningsansatsen anvÀndes, och den befintliga teori som lÄg till grund för att undersöka verkligheten var IAS 36 p 134. Resultatet av undersökningen har sedan presenterats utifrÄn den kvantitativa metoden för att ge en bra översikt av resultatet. I en litteraturundersökning presentedes de kvalitativa egenskaper som redovisningen ska ha, tidigare reglering av goodwill i Sverige och Storbritannien samt de redovisningsbegrepp som haft stor betydelse för de bÄda lÀndernas redovisning. En genomgÄng av upplysningskraven i IAS 36 p 134 gjordes ocksÄ.Skillnaderna i bolagens efterlevnad och den mÀng information som de gav skiljde sig mycket Ät.
Revisorns roll ? revisorers, journalisters och klienters förvÀntningar pÄ extern revision
VÄrt syfte med denna uppsats Àr att identifiera huruvida det förekommer ett förvÀntningsgap mellan affÀrsjournalister, klienter och revisionsbranschen och dÀrefter förklara bakomliggande orsaker. En abduktiv studie via telefonintervjuer baserade pÄ en attitydenkÀt med bÄde kvantitativa och kvalitativa frÄgor. Teorin omfattar revisionens utveckling, syfte och olika intressenter. Vidare diskuteras revisorns dubbla roller och den problematik gÀllande oberoendet som detta förhÄllande kan medföra. Teorin fortsÀtter med en redogörelse av hur oberoendet bibehÄlls genom reglering och avslutas med en beskrivning av förvÀntningsgapet och medias pÄverkan pÄ allmÀnhetens opinion.
Den politiska ekonomin kring den svenska insiderlagstiftnigen : En frÄga om allmÀnhetens förtroende?
Under de senaste Ärtiondena har finansmarknaderna genomgÄtt storastrukturomvandlingar samt internationaliserats, vilket bidragit till en snabb tillvÀxt. Utvecklingen har lett till att vÀrdepappersmarknaden har kommit att betraktas som samhÀllsekonomiskt allt viktigare. Samtidigt har insiderhandel under de senaste decinitet blivit föremÄl för en omfattande reglering frÄn statligt hÄll. FrÄn 1970-talet och framÄt har Sverige genomfört flera lagskÀrpningar. 1989 kom ett EU-direktiv som förbjöd insiderhandel.
En finansiell rÄdgivares ansvar för lÀmnade rÄd : sÀrskilt om bedömningen av vad som utgör vÄrdslös finansiell rÄdgivning
RÄdgivning förekommer pÄ mÄnga olika marknader och i lika mÄnga olika former. Med rollen som rÄdgivare kommer ett ansvar, ett ansvar som Àr till för att skydda den som Àr mottagare av rÄdet. RÄdgivning pÄ de finansiella marknaderna, avseende finansiell rÄdgivning och investeringsrÄdgivning, Àr med god anledning föremÄl för en omfattande reglering pÄ grund av det skyddsintresse kunden anses ha.Regleringen Àr uppbyggd bÄde genom stadgande av skyldigheter i lag och i föreskrifter som kompletteras genom sjÀlvreglering av marknadens aktörer. Eftersom de finansiella marknaderna Àr föremÄl för stÀndig förÀndring och utveckling anvÀnds begrepp som god rÄdgivningssed för att sÀkerstÀlla att lagstiftningen följer den takt som utvecklingen pÄ marknaden gÄr i. För att bedöma om en rÄdgivare har brutit mot de skyldigheter han eller hon har att efterleva kan vÀgledning inte endast hÀmtas ur lag, utan det blir till stor del relevant vad god rÄdgivningssed visar.Vad som i varje given situation Àr att bedöma som vÄrdslöst lÄter sig inte lÀtt göras.