Sök:

Sökresultat:

639 Uppsatser om Vattennivćreglering - Sida 25 av 43

FörÀndring av nitratlÀckage och vÀxtproduktion frÄn lÄglÀnt jordbruksmark vid en ny reglering av vattennivÄn i MÀlaren

The water level of Lake MÀlaren has been regulated since the 1940?s. A recentinvestigation suggests that the current regulation needs to be adjusted in order toprevent a decline in water level, salt water from infiltrating from Lake Saltsjön,and risk of floodings. In addition to these preventions, the new regulation couldpotentially effect the natural environment and agriculture practices in the lowlands that surround the lake. The new regulation proposal calls for an increase invariations in MÀlaren?s water level during seasons, while the annual mean waterlevel will remain the same.

Elbolag i blÄsvÀder : Investering för att sÀkra eldriften

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. TrÀd blÄste ner och mÄnga skogsÀgare förlorade Ätskilliga hektar skog. Elledningarna som strÀcker sig genom den smÄlÀndska skogen blev ett lÀtt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa pÄ driftsÀkerhet genom att grÀva ner elledningar. Att genomföra en sÄdan radikal förÀndring av nÀtstrukturen skulle troligen innebÀra lÄng förberedelse och en mÄngmiljoninvestering.Syfte Syftet med denna uppsats Àr att söka svar pÄ vilka faktorer Sydkraft NÀt AB tar hÀnsyn till vid planlÀggande av investeringarMetod UtifrÄn syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer dÀr fokuspunkter anvÀndes.

Flippad matematik : Elevers uppfattningar av det inverterade klassrummet

I det inverterade klassrummet flyttas genomgÄngarna frÄn klassrummet till videofilmer som eleverna ser pÄ hemma. Lektionerna Àgnas till stor del Ät sÄdant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikÀmnet med fokus pÄ videogenomgÄngarna och förÀndringar i hem- och skolarbete.Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgÄngarna kan kategoriseras utifrÄn deras grad av aktivitet under videogenomgÄngen samt deras beroende av relationen mellan elev och lÀrare. I en jÀmförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgÄngar framhÄlls de enkla filmernas tydlighet och fokus pÄ matematik, samt klassrumsgenomgÄngarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrÄn en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet.Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning Àr lÀgre i det inverterade klassrummet Àn i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen rÀkning i klassrummet.

Livematch - mer Àn bara fotboll? : En fallstudie i samarbete med Jönköping Södra IF

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Obligatoriska upplysningar till vilken nytta? -ur en analytikers perspektiv

Omfattningen av de obligatoriska upplysningar som noterade bolag, enligt internationell reglering, mÄste lÀmna i notsystemet i sina Ärsredovisningar har ökat och fortsÀtter att öka vÀsentligt. Det saknas dock en definition pÄ vad dessa typer av upplysningar egentligen innebÀr, regleringen anger endast exempel pÄ vad som kan innefattas. Vidare saknas det mer kunskap om hur olika anvÀndare ser pÄ och anvÀnder sig av de obligatoriska upplysningarna.Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en inblick i hur analytiker anvÀnder de obligatoriska upplysningarna och om de kan anses vara tillrÀckliga, saknar betydelse eller om det krÀvs ytterligare information för att de skall vara anvÀndbara.Studien har avgrÀnsats till att endast omfatta en anvÀndargrupp, det vill sÀga analytiker. Vidare bestÄr urvalet endast av analytiker som följer stora svenska bolag i industribranschen, vilka inte bedriver finansieringsverksamhet i nÄgon större omfattning.DÄ syftet för studien endast Àr att fÄ en inblick i hur analytiker anvÀnder sig av och ser pÄ de obligatoriska upplysningarna, efterstÀvas inget generaliserbart resultat. SÄledes tillÀmpas ett kvalitativt angreppssÀtt och för att undersöka de valda frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer.Av de intervjuer som gjorts har det framkommit att analytiker frÀmst anvÀnder de obligatoriska upplysningarna som ett komplement till andra informationskÀllor som finns tillgÀngliga mer löpande under Äret.

Idéer för den blandade stadens förverkligande : fallen Norra Vrinnevi och Vallastaden

Den blandade staden har lyfts fram som ett svar pÄ hur vi ska uppnÄ den hÄllbara staden, men hur kan man dÄ skapa den blandade staden vid nyexploatering? I denna uppsats undersöks tvÄ aktuella planer för stadsutveckling, Norra Vrinnevi i Norrköping och Vallastaden i Linköping, utifrÄn hur planerna försöker skapa blandad stad pÄ respektive plats. En bakgrund ges till begreppet den blandade staden och om hur olika stadsbyggnadstÀnkare som Jan Gehl och Jane Jacobs ser pÄ begreppet. HÀr visas ocksÄ svÄrigheten att definiera begreppet och hur det anvÀnds och vÀrderas i samtida svensk stadsbyggnadsdebatt och forskning. En definition av begreppet preciseras som utgÄr frÄn tre aspekter av blandning: funktionsblandning samt social och estetisk blandning. Undersökningen visar utifrÄn Norrköpings och Linköpings respektive översiktsplaner, att kommunerna har som vilja och mÄlsÀttning att i allmÀnhet tillÀmpa den blandade staden och synnerhet i de aktuella planomrÄdena. Planförslagen genomgÄs för att finna hur dessa planerar för att blandning ska uppstÄ.

Analys av vÀrmesystem Effektreducering

InnehÄllet speglar bÄde kostnadseffektiv ingenjörskonst och driftstrategiska investeringar dels i form av analyser av nuvarande och kommande effektkonsumtion samt effektbehov, dels idéer pÄ hur vidstrÀckta problem kan lösas med relativt enkla tekniska konstruktioner.Analyserna omfattar undersökning av potentiella vÀrmekÀllor vilket resulterat i konkreta förslag pÄ vilka som kan vara aktuella samt vilka som ej kommer att hÄlla rÀtt kvalité. Undersökningen innefattar Àven beskrivning av rÄdande förutsÀttningar för rekommenderad vÀrmekÀlla samt hur en eventuell projektering bör formas med avseende pÄ vilka materiella val samt variabler som bör beaktas vid installation.Framförallt hur stor den primÀra effektreduceringen blir genom att följa de ÄtgÀrder som rekommenderas i rapporten, dels analyseras det befintliga vÀrmesystemets olika delar genom en momentan jÀmförelse som ger en bild av delsystemens inbördes betydelse beroende pÄ vad de faktiskt bidrar med effektmÀssigt. Rapporten innefattar Àven en undersökning av det befintliga vÀrmesystemets komponenter och rekommenderar vilka komponenter som bör ÄtgÀrdas omgÄende samt varför och hur det bör ske. InnehÄllet som helhet belyser betÀnkliga rÄd som bör beaktas inom en snar framtid, rapporten framhÀver stora som smÄ investeringar med avseende pÄ att öka driftsÀkerheten samt att pÄ sikt generera en större reducering av nuvarande driftkostnad. Det Äterfinns ett förslag pÄ en intelligent styrning som till viss del kan ersÀtta de fördelar som en manuell styrning faktiskt medför i form av de sinnen och egenskaper som den mÀnskliga faktorn bidrar med sÄsom syn, kÀnsel och erfarenhet..

FörsvarsÄtgÀrder i Delaware och Sverige - Bör Svenska bolagsstyrelser ha rÀtt att vidta försvarsÄtgÀrder mot fientliga företagsförvÀrv?

Företagsuppköp Àr en vanlig företeelse pÄ aktiemarknaden och sker ofta dÄ en budgivare tror att ett mÄlbolag har en outnyttjad vÀrdemaximeringspotential, exempelvis pga. att den nuvarande ledningen inte utnyttjar bolagets resurser optimalt.Av denna anledning finns det ofta skÀl för ett mÄlbolags ledning att anta att de kommer att bytas ut om ett uppköp gÄr igenom varför de fÄr incitament att motarbeta budet. Budet kommer hÀrvid att definieras som ett fientligt bud och de ÄtgÀrder som vidtas för att förhindra budets genomförande kallas för försvarsÄtgÀrder.Man kan hÀr genast se att en intressekonflikt aktualiseras. MÄlbolagets aktieÀgare har ett intresse av att fÄ sÄ hög avkastning om möjligt pÄ den investering som de gjort i bolaget, ett attraktivt bud kan hÀrvid vara av stort intresse. MÄlbolagets ledning, Ä andra sidan, kan ofta rÀkna med att bli avsatt vid ett lyckat uppköp och kan dÀrför ha anledning att motarbeta Àven ett för aktieÀgarna gynnsamt bud.Mot bakgrund av denna intressekonflikt har tvÄ skilda system för reglering kring försvarsÄtgÀrder utvecklats.

Reglering av matarsystem vid höghastighetskapning

Today small metal parts are mass-produced as for example rollers in cylinder bearings. At high velocity cutting the metal is cut with a great force in a scissor-like device. Both precision and repeatability is important to be able to guarantee good quality, but from an economical point of view it is also important to keep a great manufacturing capacity. The part of the process that is most time consuming is when the metal bar, that is about to be cut, is fed to the right position. Therefore it is interesting to examine if the time used for positioning can be reduced.

Analys och optimering av godsflöden i Linköpings city

Expanderande stÀder resulterar i ökande behov av godstransporter och för att behÄlla en fungerande godsdistribution kan ÄtgÀrder behöva vidtas. Trafikstockning och försÀmrad stadsmiljö Àr negativa effekter som kan förknippas med en dÄligt fungerande godsdistribution. Citylogistik handlar om att kontrollera och optimera godstransporter i urbana omrÄden (city) sÄ att negativa effekter minimeras.Olika typer av citylogistiska ÄtgÀrder och koncept har identifierats. Till dem hör till exempel samdistribution, reglering av godstransporter och avancerade IT-system. Inom ramen för projektet SAMLIC, som startades i Linköping 2004, genomfördes pilotförsöket PILOT med det övergripande syftet att utvÀrdera ekonomisk potential med samdistribution i Linköpings city.

Spelets regler : Nya förutsÀttningar pÄ spelmarknaden sÀtter svenska systemet pÄ prov

Studiens syfte Àr att undersöka spelaktörers konkurrensförutsÀttningar över Internet pÄ den svenska spelmarknaden.Den teknologiska utvecklingen har bidragit till ökad tillgÀnglighet vilket lett till att spelande över Internet vuxit sig starkt. Spelmarknaden Àr komplex gÀllande marknadsföring och pÄ grund av att aktörer ska sÀlja en produkt till konsumenten som samtidigt kan ge negativa pÄföljder. Spellagstiftningen i Sverige Àr inte uppdaterad och Àr orsak till att landet blivit kritiserat av EU-kommissionen. Egentligen ska det rÄda monopol pÄ den svenska spelmarknaden, men monopolet har blivit utsatt för konkurrens av externa aktörer som kan verka fritt pÄ Internetmarknaden.Teorier som appliceras i denna studie Àr Internets pÄverkan pÄ branschstrukturen och teorin om konkurrensutsatta marknader.Slutsatsen Àr att befintlig reglering med det svenska spelmonopolet kan ses ur olika perspektiv. Det ena Àr att marknaden kan betraktas som fungerande pÄ grund av det ?Moment 22? lÀge som uppstÄtt.

Översyn och optimering av kylsystem vid Norrlands Universitetssjukhus

VÀsterbottens LÀns Landsting arbetar kontinuerligt för att minimera sin verksamhets negativa pÄverkan pÄ miljön. För att göra detta har de satt upp mÄl för 2020. Detta examensarbete kommer att försöka hjÀlpa dem att uppnÄ sina mÄl om en minskning med 17 procent av den specifika elanvÀndningen och en minskning med 22 procent av den specifika vÀrmetillförseln jÀmfört med nivÄn Är 2009.Syftet med detta projekt har varit att bidra till en ökad kunskap om hur kylsystemet för nÀrvarande anvÀnds och undersöka möjligheterna för en mer effektiv drift. Detta arbete fokuserar pÄ tre huvudaspekter, driftsÀkerhet, ekonomisk vinning och energieffektivitet. MÄlet med projektet har varit att undersöka tre eller fyra förbÀttringsförslag relaterade till de ovan nÀmnda aspekterna.Arbetet har delats upp i tvÄ delar för att uppnÄ projektets syfte och mÄl.

Revisorns oberoende - en studie om hur revisorer kan stÀrka sitt

Revisorns oberoende har blivit uppmĂ€rksammat under de senaste Ă„ren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom nĂ€ringslivethar blivit mer komplext. Det hĂ€r har lett till en ökad reglering som pĂ„verkarrevisorns oberoende med begrĂ€nsningar vad revisorn fĂ„r göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, dĂ€r olika hot som kan Ă€ventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mĂ„l att stĂ€rka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommittĂ©. Det Ă€r vanligt attallmĂ€nheten förvĂ€ntar sig att revisorn ska göra mer Ă€n vad denne kan och fĂ„rgöra, vilket kallas förvĂ€ntningsgapet.Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att skapa ökad förstĂ„else för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och smĂ„ bolag.

VÀrdering till verkligt vÀrde av finansiella instrument - Följer företagen IAS 32 p. 92?

Uppsatsens titel: VĂ€rdering till verkligt vĂ€rde av finansiella instrument - Följer företagen IAS 32 p. 92? Ämne/kurs: FEK582, Kandidatuppsats Företagsekonomi, 10p Författare: Jennie Andersson, Martin Borg, Josefin Byqvist Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: Finansiella instrument, verkligt vĂ€rde, IAS 39, IAS 32, redovisningsutveckling Syfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att beskriva den problematik som finns vid Large Cap-företagens upplysningslĂ€mnande enligt IAS 32 p. 92, och genom detta kartlĂ€gga en del av den svenska redovisningsutvecklingen. Metod: Vi anvĂ€nder oss av en induktiv samt deskriptiv ansats, och med hjĂ€lp av en kvantitativ dokumentstudie, kvalitativa intervjuer och grundad teori (Glaser & Strauss) besvaras vĂ„r forskningsfrĂ„ga.

Var har vi lagt den ? Makten?: Barns röster om lek i förskolan tolkade ur ett maktperspektiv

Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser och tankar om lek pÄ förskolan och tolka hur dessa kan förstÄs utifrÄn teorier om makt och styrning. UtifrÄn mitt syfte formulerade jag tre frÄgestÀllningar: Vad lÀgger barn i begreppet lek? Vilket inflytande upplever sig barnen ha över sin lek? Hur ser barn pÄ pedagogers deltagande i leken? För att uppnÄ syftet och svara pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt tolv 4-5- Äriga barn pÄ en förskola med Reggio Emilia- inspirerad pedagogik. Jag analyserade och tolkade barnens utsagor utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats, för att sedan teoretiskt belysa dessa tolkningar utifrÄn Foucaults maktperspektiv. Resultatet visade att barns lek framför allt styrs och regleras genom inrutning av tid och rum och genom reglering av vad och hur barnen leker.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->