Bräckt Vatten smakar som tårar ? En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck.Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck.Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden.Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat våld? som en egen kategori från ?våld i nära relationer?.

SAMMANFATTNINGÖvergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder.Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd,syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinnaövergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel ochrådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi haruppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning pågrund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker.Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivetär att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkarsåväl yt- och grundVatten som kust- och havsVatten.

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka den övergripande frågeställningen: På vilket/vilka sätt kan skönlitteratur sägas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare år?, samt delfrågorna: I vilken utsträckning förekommer, utifrån pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mål, med inriktning på naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, På vilket/vilka sätt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmål, elever med svenska som andraspråk eller språksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i år två, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades på kortskrivning kring begreppen ?Vatten? och ?miljöhot? före och efter högläsning av en skönlitterär text. Dessutom intervjuades två pedagoger som undervisat utifrån samma skönlitterära bok, samt Jan Nilsson, som är lärarutbildare på Malmö högskola och en stor förespråkare för skönlittera-tur som kunskapskälla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utsträckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrån det skönlitterära innehållet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest.

I detta examensarbete undersöks frågeställningen hur och varför det motbjudande gestaltas i samtidskonsten. I gestaltningen prövas frågeställningen. Den består av en installation i ett svart målat rum i Vita Havet på Konstfack, som genom att fokusera på kroppsrester och rening gestaltar det motbjudande genom att kontextualisera det. Gestaltningen är beroende av en sinnlig läsning där lukt och ljud blir betydelsebärande. De material som används i installationen är jord, flytande kroppsrester, Vatten färgat av svagt jodluktande kaliumpergamanat. Ett från början ursprungligt vitt badkar med badkarsplast som ska skydda emaljen från missfärgning.

Med ett växande energibehov och större efterfrågan på grön kraft blir sökandet efter hållbar energi av allt större intresse i det moderna samhället. Solkraft är en av alla lösningar. Även om solkraft som huvudenergikälla inte är en praktisk lösning i Sverige, eftersom Sveriges energibehov är som störst under vintern, kan solkraft på liten nivå användas som komplement. I denna rapport tas därför en teoretisk modell fram för småskalig solenergiproduktion.I förstudien har både termiska och fotogalvaniska detektorer undersökts och de reflektorformer som har studerats är paraboliska halvrör och paraboliska diskar.För att få en uppfattning om hur effektiv solfångaren är har överslagsberäkningar genomförts.Modellen som projektet har resulterat i är en hybrid solfångare av typ paraboliskt halvrör. Detektorn är ett vakuumisolerat u-rör i koppar.

Ett område där det i dagsläget sker en otrolig expansion är i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av städer, byar och urbana samhällen har gjort stora markytor täta för Vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden från att tränga ned i marken och bildar istället så kallat dagVatten. Det är Vatten som medför näringsämnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse Vattendragen. Detta har gett upphov till problem i många länder och inte minst inom EU i form av övergödning av Vattendrag, försurning m.m.

Ett område där det i dagsläget sker en otrolig expansion är i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av städer, byar och urbana samhällen har gjort stora markytor täta för Vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden från att tränga ned i marken och bildar istället så kallat dagVatten. Det är Vatten som medför näringsämnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse Vattendragen. Detta har gett upphov till problem i många länder och inte minst inom EU i form av övergödning av Vattendrag, försurning m.m.

Människor har olika riskuppfattningar beroende på tidigare erfarenheter, kulturell bakgrund och kunskap. Riskuppfattningarna kan skilja sig så att vissa människor upplever en inträffad händelse som en kris, medan andra upplever samma sak som en allvarlig händelse. Vid en kris eller allvarlig händelse prioriteras inte allmänhetens uppfattningar eller åsikter när ansvariga aktörer och myndigheter arbetar för att hitta orsaken till händelsen. Eftersom allmänheten är en stor grupp i samhället och är de som drabbas vid en kris eller allvarlig händelse, vill vi med denna studie undersöka hur de uppfattade det Vattenburna Cryptosporidiumutbrottet i Östersund som pågick från november 2010 och tre månader framåt.För att genomföra studien har vi analyserat kvantitativa data från vår egen surveyundersökning som har genomförts med hjälp av enkäter. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen behandlar riskuppfattning samt kopplingar till risksamhället.

Då giraffens föda utgörs endast av blad, löv och knoppar, trots att det är den största idisslaren som lever idag, har dess anatomi genomgått en serie av anpassningar för att kunna överleva på denna föda. Till det yttre har den under evolutionens gång utvecklat en otrolig längd som gör att den når långt upp över alla andra idisslare, och till det inre har dess mag-tarmsystem anpassat sig efter födans egenskaper. Giraffens huvud har en avlång form och behåring på läpparna som ska skydda den från trädens stickiga försvar, en tunga som kan bli upp till en halvmeter lång, och tuggmuskler som har anpassats till den relativt lättuggade maten. Förmagarna har i sin tur minskat i storlek och kraft och fått ett anpassat utseende och utbredning på dess papiller, och tarmen har en liten ratio tunn/tjocktarm. Giraffens cirkulation har fått anpassa sig till stora höjdskillnader, då giraffen kan sträcka sig upp till ett träd och bli mer än fyra meter lång, men i nästa stund böja sig ner för att dricka Vatten på marknivå. Som följd av dess längd har dräktiga och lakterande honor, samt växande ungdjur, en väldigt hög kalcium- och fosfatomsättning i kroppen och kan därför lida brist på dessa mineraler. Den drivande kraften bakom giraffens längdutveckling har länge sagts vara övertaget den ger vid födosök, men det finns även en annan teori som baserar sig på att den drivits av sexuell evolution..

The Swedish industrial society has left several areas with contaminated soil and water which today is of danger for the environment and human health. One of these areas with contaminated soil and water is the region where the former Glava glassworks operated during 1859 to 1939. The main object in this study has been to study the responsibility for the contaminations according to the Environmental Code. The method used is a qualitative content analysis of relevant literature to answer the following questions:What types of contaminations can be found in the area of Glava glasswork and what health issues can these cause?What kind of activity has been conducted in the area that have caused the contaminations in soil and water?According to law, what are the responsibilities for the contaminations in soil and water at Glava glassworks?The contamination in the region has been confirmed to originate from the glasswork due to the environmental engineering survey made in the area in 2009.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Växtbäddar för träd i gatumiljö ? skelettjordars konstruktion och funktion är den första rapport på svenska som beskriver användandet, hanteringen och utvecklingen av skelettjord. Skelettjorden ska vara en jord som bär upp trafikytan och fungerar som rotmöjligt utrymme för stadsträden. Defintionen innebär att skelettjord är en del av stadsträds växtbäddar i hårdgjorda ytor och att den ska ge träden ett rotmöjligt utrymme och samtidigt vara bärande av den ovanliggande trafikytan. Rapporten utgörs av litteraturstudier, fallstudie och intervjustudie för att ge en bred uppfattning om hur skelettjord ska användas och hur den används.

Denna rapport syftar till att utreda och klargöra de allmänna lämplighetsvillkoren vid fastighetsbildning (som finns beskrivna i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen) och hur denna paragraf ska tolkas vid lämplighetsprövning.Detta har gjorts genom en rättsfallsstudie, där fokus lagts på hur paragrafen har tolkats i rättspraxis. Rättsfallsstudien har sedan kompletterats med propositionsanalyser och litteraturstudier. I uppsatsen har de 58 rättsfall som legat till grund för rättsfallsstudien redovisats för sig för att sedan analyseras och tolkas.Slutsatserna av arbetet presenteras i form av riktlinjer för vad som ska beaktas vid lämplighetsprövning. Riktlinjerna bygger på observerade tolkningar i rättspraxis och är menade att underlätta tolkningen av paragrafen.

Renhållningen är den avdelning inom Falu Energi & Vatten som ansvarar för tömning av allt hushållsavfall i Falu kommun. Renhållningen har infört ett nytt insamlingssystem för komposterbart avfall i papperspåse vilket krävde ett extra kärl, anpassat för ändamålet. Den stora mängden extra kärl innebar att personalen inte hann med att tömma allt avfall inom ordinarie arbetstid. En övergripande omdimensionering har gjorts av SWECO VIAK och SWECO Position. Examensarbetet syftar till att utreda förutsättningar för införande av system för ruttoptimering av sophämtning och även att ge förslag till hur positionering av hämtställen ska kunna genomföras.

I flerbostadshus vädrar 25 procent av hushållen flera timmar om dagen samt 10 procent hela dagen eller natten (Levin, 2009) och i alltför få av fallen stängs radiatortermostaten av. För en genomsnittslägenhet innebär det en energiförlust på cirka 300 kWh per år. De vanligaste orsakerna till vädring är att få bort matos eller ett svalt sovrum. EU har, genom sitt omarbetade energidirektiv, satt upp stora mål för att dra ner på energiförbrukningen. De anger att för att uppnå dessa mål skall 200 miljarder euro investeras i energisparande produkter och byggnationer.För hushåll med elektrisk uppvärmning finns idag avancerade reglersystem för att motverka energiförlust orsakad av vädring.