Sökresultat:
1168 Uppsatser om Vattenćtgćng - Sida 44 av 78
GIS-samordning i Tekniska förvaltningen, Ărebro kommun
Tekniska förvaltningen i Ărebro kommun ansvarar för bl.a. vatten, avlopp, renhĂ„llning, vĂ€gar, trafik samt parkskötsel. De har i nulĂ€get inget uttalat samordningsansvar mellan de olika avdelningarna och syftet var dĂ€rför att ge förslag pĂ„ nya tillĂ€mpningar och jĂ€mföra med andra kommuner. MĂ„let var att efter undersökningar hitta eventuella problem, definiera dessa och sedan ge förslag pĂ„ lösningar. Att undersöka hela förvaltningen fanns ej tid till och arbetet koncentrerades till omrĂ„den som rör trafik och gator.
Sörplingsdetektering i en Centrifugalpump med Vibrationer
Detta examensarbete Àr utfört pÄ ITT W&WW i Sundbyberg, Sverige, i samarbete med KTH, Instutitionen för Maskinkonstruktion. Arbetet har gÄtt ut pÄ att finna parametrar som kan anvÀndas för att detektera sörpling i en pump. Arbetet har fokuserat pÄ att undersöka om vibrationer och ljud kan ge information om nÀr pumpen sörplar eller ej, samt att utveckla en algoritm baserat pÄ dessa parametrar.NÀr en pump pumpar en blandning av luft och vatten kallar man det att den sörplar. Detta innebÀr slitage pÄ pumpen samt energiförluster, dÄ verkningsgraden minskar betydligt. Detta Àr ett problem för bland annat drÀneringspumpar inom gruv- och byggindustrin dÀr permanenta installationer och externa sensorer för att undvika sörpling ofta saknas.
LipoprintŸ System : Nytt analysinstrument för lipider och deras subklasser för förebyggande av hjÀrt- och kÀrlsjukdom
Lipider Àr en viktig energikÀlla och olösliga i vatten. De transporteras med hjÀlp av lipoproteiner ut till kroppens celler. Exempel pÄ lipoproteiner Àr low density lipoproteins (LDL) och high density lipoproteins (HDL). LDL och HDL kan delas in i sju respektive tio subklasser beroende pÄ storlek. Det har visat sig att en stor andel smÄ LDL-partiklar i blodet ökar risken för hjÀrt- och kÀrlsjukdom.
En studie av EU: s handelsavtal mot ACP lÀnderna
Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dÄliga politiska strukturer Àt idag vardag inom vÀrldens fattigaste lÀnder. MÄnga bilder vi ser frÄn vÀrldens fattiga lÀnder idag speglar ofta ett sÄdant samhÀlle. Det finns flera orsaker till detta och de Àr ibland mÄnga och komplicerade, frÀmst beror det pÄ fattigdom, brist pÄ utbildning, hÀlsovÄrd för barn, torka och översvÀmningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist pÄ rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. LÀndernas behov av import, export och bistÄnd Àr en viktig faktor som inte fÄr lÀmnas Ät sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som lÀnderna har Àr de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte fÄr ut pÄ USA: s och den europeiska marknaden.VÀrlden blir mer globaliserad och lÀnder integreras genom handel med varor och tjÀnster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap.
En undersökning av Karlstad kommuns beredskap för mikrobiologisk dricksvattenförorening med fokus pÄ ett sÀrskilt boende
Vatten Àr ett livsviktigt livsmedel och tillgÄng till dricksvatten av god kvalitet betraktas av mÄnga som en sjÀlvklarhet i vÄrt samhÀlle. Trots detta Àr vattenförsörjningen sÄrbar. Vattenförsörjningen kan störas genom pÄ mÄnga olika sÀtt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening pÄ grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta Àr, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hÀlsorisken förknippad med dricksvatten.
Là NGEBRO Stadsförnyelse i Kristianstad
Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling pÄ LÄngebro, som Àr ett centralt belÀget verksamhetsomrÄde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskÀlla för att visa hur omrÄdet kan nyexploateras sÄvida de stora och störande anlÀggningarna i omrÄdet flyttas ut till stadens periferi, dÀr de en gÄng förlades. Nu har staden vÀxt och omrÄdet har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. MÄlet för det nedgÄngna och lÄgexploaterade verksamhetsomrÄdet har varit att skapa en mÄttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostÀder, arbetsplatser, handel och rekreation. OmrÄdets nÀrhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.
MÀnniskans preferens för natur : en analysmetod för landskapsarkitekter
Natur bidrar positivt till mÀnniskans vÀlbefinnande. Samtidigt minskar stadsmÀnniskans
nÀrmaste natur som en följd av förtÀtning och urbanisering. DÀrför Àr det viktigt att
anpassa utformningen av de grönytor som bevaras efter mÀnniskans behov. Vi anser att
det saknas en koppling mellan kunskap om mÀnniskans preferenser och
landskapsarkitekters arbete. Syftet med arbetet var att tillgÀngliggöra kunskapen om vad i
naturen som mÀnniskan har preferens för, samt att föreslÄ hur denna kunskap kan
tillÀmpas av landskapsarkitekter.
Gestaltningsförslag för ett öppet dagvattenstrÄk i Brunnshög
Det kommer att bli mer frekvent med intensiva regn och med detta ökar behovet av dagvattenanlÀggningar som kan möta upp den ökande mÀngden regnvatten. Samtidigt blir vÄra stÀder, i takt med nyexploatering och förtÀtning, mer och mer hÄrdgjorda vilket minskar den naturliga infiltrationen och evapotranspirationen av dagvattnet. Ytavrinningen mÄste hanteras och det blir allt vanligare att anlÀgga öppna dagvattenanlÀggningar för att ta hand om dagvattnet och för att tillföra kvaliteter (estetiska, sociala och ekologiska) i stadsmiljön.
Genom att lyfta fram dagvattnet i gatumiljöer kan man bÄde Ästadkomma en fördröjning och samtidigt anvÀnda vattnet som en positiv resurs istÀllet för ett problem som snabbt ska försvinna. Dessutom finns det en pedagogisk aspekt i att lyfta fram dagvattenhanteringen genom att visa naturens kretslopp och samhÀllets infrastrukturella utmaningar.
Inom detta masterarbete har ett gestaltningsförslag tagits fram för ett öppet dagvattenstrÄk i Brunnshög, en helt ny stadsdel som planeras att byggas i nordöstra Lund.
Kommunens vision för stadsdelen Àr att den ska vara ett föredöme inom hÄllbar stadsbyggnad och dagvattenhanteringen Àr en viktig del av detta.
Fokus för gestaltningsförslaget har varit att skapa ett mÄngfunktionellt gaturum med fördröjningsytor som kan ta emot de dagvattenvolymer som uppstÄr vid ett 10-Ärsregn.
Utplantering av fisk i svenskt sötvatten: TillstÄndsregleringen
Syftet med denna uppsats har varit att utreda de rÀttsliga förutsÀttningarna för utsÀttning av fisk i svenskt sötvatten. FrÄgor som hur tillstÄndsregleringen ser ut har angripits med en rÀttsdogmatisk metod. Fokus har varit pÄ fiskelagen, fiskeförordningen samt Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13). Natura 2000 omrÄden har inte tagits i beaktande i denna uppsats. UtsÀttning av fisk har en lÄng historia i Sverige, redan pÄ vikingatiden flyttades fisk frÄn ett vattenomrÄde till ett annat.
SaltanvÀndning i skidbackar : Utbredning och pÄverkan av natriumklorid i den lokala miljön
Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.
Utveckling av spolmaskÀgg frÄn hÀst, utsatta för stigande koncentrationer av bensimidazol.
I Sverige och övriga vÀrlden ses en ökad resistensutveckling mot anthelmintika hos ett flertal parasiter. Spolmasken, Parascaris equorum, Àr en av hÀstens vanligaste parasiter. För diagnos av lÀkemedelsresistens hos hÀstens spolmask anvÀnds idag FECRT-metoden (faecal egg count reduction test). Detta trots att metoden varken Àr utvecklad eller validerad för detta ÀndamÄl. Det finns dock ingen annan metod att tillgÄ.
VegetationsförÀndringar i Hornborgasjöns naturreservat : med fokus pÄ restaureringems följder
Den hÀr studien undersöker hur vegetationen förÀndras mellan 1979 och 2010 i omrÄdet som idag Àr Hornborgasjöns naturreservat. SjösÀnkningar i omrÄdet ledde till att ett igenvÀxt trÀskomrÄde ersatte en viktig vattenreservoar och nÀrsaltfÀlla. Restaureringsarbetet under 80-talet var banbrytande och antagligen ett av vÄr tids mest omfattande naturvÄrdsarbete. Studien svarar ocksÄ pÄ om restaureringen uppnÄdde sitt mÄl och om resultatet blev som man tÀnkt sig.I arbetet skapades en aktuell vegetationskarta för 2010, denna jÀmfördes med en i arbetet digitaliserad vegetationskarta frÄn 1979. Kartbilder skapades och justerades i ArcGIS och vegetationsytornas area framtogs för att möjliggöra en vegetationsanalys mellan kartorna.
MÄngfald pÄ djupt vatten
Att leda för en mÄngfaldig verksamhet Àr en utmaning för ledare oavsett organisation. Att vÀrna om alla mÀnniskors lika rÀtt och inte diskriminera Àr ett krav i ett demokratiskt samhÀlle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora Àr kraven pÄ den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbÀttrad folkhÀlsa tillgÀngliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.
NÀtplanering pÄ Fortum Distribution
I det hÀr projektet har uppgiften varit att rena vattnet i Aqua Interiör i Laholms egen tillverkade vattenmöbel med hjÀlp av uv-ljus. Dessa möbler hyr de ut till kunder för att kunna fÄ ett lagom kallt vatten med eller utan kolsyra. Vattenmöblerna Àr direkt kopplade till det befintliga vattensystemet. Ett problem som de tidigare haft Àr att de inte kunnat ha sina möbler pÄ sjukhus eftersom möblens beskaffenhet medför en ökad bakteriehalt i vattnet.Denna bakteriehalt kommer dock inte upp till den grÀns som livsmedelverkets satt som icke tjÀnligt. PÄ sjukhus finns ett högre krav pÄ vattnets kvalité dÀr inga anmÀrkningar fÄr finnas pÄ vattnet.
ValvbÄgar mindre Àn tvÄ meter: Geotekniska och hydrauliska förutsÀttningar samt förslag till dimensioneringsansvisningar
Trafikverket i Norr- och VÀsterbotten har noterat oproportionerligt mÄnga problem med den relativt nya typen av vÀgtrummor (spÀnnvidd < 2 m) som Àr formade som valv utan botten. ValvbÄgskonstruktionen Àr framtagen för att underlÀtta fiskvandring samt förbÀttra livsvillkoren för andra vattenlevande organismer i vÄra vattendrag. Fokus har tidigare legat pÄ miljömÀssiga förbÀttringar, och mindre hÀnsyn har tagits till tekniska krav pÄ konstruktionen.Totalt har Ätta valvbÄgar studerats nÀrmre, för att fÄ information om skador och anlÀggande. En litteraturstudie har utförts för att studera hur vattenströmmar pÄverkar konstruktionen och vilka ÄtgÀrder som dÀrmed krÀvs. Trafikverkets befintliga regelverk har anvÀnts för att undersöka vilka krav som stÀlls pÄ konstruktioner i vatten, och dÀrefter anpassat dessa till valvbÄgskonstruktionen.De största problemen Àr undermÄlig grundlÀggning, icke-existerande eller dÄligt erosionsskydd och den kanske viktigaste faktorn; i stort sett obefintlig projektering av valvbÄgar som Àr mindre Àn tvÄ meter.MÄlet har varit att ta fram tydliga riktlinjer för hur en valvbÄge bör projekteras och senare anlÀggas.